Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Limhamns Skeppsvarvs arkiv AB


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30728
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zWaRiGwyDj3XhLY9BqfHL1
Omfång
1 Hyllmeter 
17 Volymer  (-)
Datering
1899–1952(Tidsomfång)
1916–1951(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 2010/18., Nina Wiklund (2001)/ Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Limhamns Skeppsvarv, AB (1916 – 1951)
Kategori: Företag. Verkstadsindustri
Kategori: Företag. Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare

Innehåll

Allmän anmärkningTillhör Euroc-koncernen. Internt Euroc-nr är L 307. Se även Skånska Cement AB. Huvudkontorets arkiv, serie F 5 A.
Inledning (äldre form)Limhamns Skeppsvarv AB konstituerades i april 1916. Verkställande direktör blev hamnkapten Edvard Persson. Sydvästra delen av Ön i Limhamn hyrdes av Limhamns Hamn AB för anläggandet av varvet. Ön hade börjat fyllas ut 1905, och järnvägen hade dragits ut dit 1912. Det första nybygget från skeppsvarvet, lastångaren Veronica, sjösattes i december 1917, med nybyggnadsnummer 10 istället för 1 för att ge ett intryck av rutin.

Varvets tillkomst föranleddes av tonnagebehovet - efterfrågan på fartyg var stor under första världskriget. Skeppsvarven hade inte tid att bygga i den takt som redarna önskade, och brist på stål och annat material gjorde leveranserna försenade. Flera nya skeppsvarv etablerades under denna tid i Danmark och södra Sverige för att möta rederiernas efterfrågan. Skånetidningen Dagen rapporterade 1917 att "Limhamn är en idealisk plats för ett dylikt företag, beläget vid de stora stråkvägarna mellan kulturländerna och stadsdel i en stor stad som Malmö" (Winge, 1992:88).

1919 gick Svenska Lloyd in som delägare i Limhamns Skeppsvarv för att försäkra sig om nybyggnadsplatser. Svenska Lloyd grundades 1869 i Göteborg och kan sägas ha varit Sveriges första ångfartygsrederi, med en flotta av ångare i linjefart. Många av fartygets skepp sänktes under kriget och man försökte under en förvärva så många nya och begagnade fartyg som möjligt. Herbert Metcalfe från Svenska Lloyd gick in som styrelsens ordförande och man beslöt att bygga ut varvet. Den expansiva fasen blev dock inte långvarig. 1920 utbröt en djup depression som drabbade inte minst svensk sjöfart hårt. Frakterna sjönk och andrahandsvärdet på fartyg rasade. Det förekom även arbetarkonflikter i hamnar och vid skeppsvarv. Svenska Lloyd svarade på depressionen med att dra i bromsen, och de lättaste beställningarna att annulera var de vid det egna varvet i Limhamn. Alla byggten som inte påbörjats avbeställdes.

Skeppsvarvet eldhärjades dessutom i augusti 1920, och en träbyggnad inrymmande pannverkstad, kopparslagareverkstad och målareverkstad skadades. En rörledning i marken med vattenposter hade just färdigställts för att underlätta brandbekämnpningen, men dessvärre hade inget pumpverk ännu installerats.

I oktober 1920 fick varvsledningen diskutera med bankerna som den ekonomiska ställningen. Nästan hälften av de anställda sades upp. En del maskiner och arbetarbostäder såldes. I början av 1921 hade all kontors- och teknisk personal sagts upp. Tvåhundra arbetare gick stanna för att färdigställa de två sista ångarna, därefter var det utan arbete. Varvsanläggningen behölls dock i stort sett intakt under en period för att man skulle kunna återuppta verksamheten om konjunkturerna förbättrades. Från 1925 uthyrdes större delen av varvet till AB Flygindustri.

Totalt byggdes 10 ångare vid Limhamns Skeppsvarv.

Källor:
Strömsnäs, Peter (2001): "Limhamns Skeppsvarv -offer för fartblind redare" i Limhamniana.
Winge, Göran (1992): "Limhamns Skeppsvarv. En sammanställning av tidningsartiklar från åren 1916-1920" i Limhamniana.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Wehtje, Ernst F. 1863-1936
Andersén, B K.
Lundquist, Werner.
Metcalfe, Herbert.
Persson, Edv.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-10-31 00:00:00
Senast ändrad2014-02-04 10:42:55