KAROLINSKA SJUKHUSET - UROLOGI  (1952 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Urologisk vård (361))
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
616 KAROLINSKA SJUKHUSET - UROLOGI
Historik
Urologiska kliniken vid Karolinska sjukhuset bildades 1952 genom en utbrytning ur den kirurgiska kliniken, där det funnits speciell vårdavdelning för urologiska patienter. Den blev landets första fristående urologiska avdelning. Urologiska kliniken har alltsedan sin tillkomst varit lokaliserad till sjukhusets huvudbyggnad.
Vid urologiska kliniken diagnostiseras och behandlas urinvägarnas sjukdomar. Bland de vanligaste sjukdomarna finns förändringar i prostatakörteln, tumörer (främst prostatacancer och blåscancer), njursten och infektion i urinvägarna. Tidigare ingick även andrologisk verksamhet (dvs. rubbningar i mannens fortplantningsfunktion), men den avstyckades 1992 till det då nyinrättade Reproduktions Medicinskt Centrum (RMS) inom Kvinnokliniken, där det finns en särskild andrologmottagning samt andrologilaboratorium.
I november 1996 överfördes den urologiska kliniken vid Danderyds sjukhus till den vid Karolinska sjukhuset, men återfördes hösten 1999 till Danderyds sjukhus.
Organisatoriskt var urologiska kliniken - liksom övriga kliniker/motsvarande på sjukhuset - direkt underställd direktionen fram till 1970, då försöksverksamhet med tre sk. block inleddes. Blockorganisationen permanentades 1974 då totalt sex block med samordnande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande inrättades. Urologiska kliniken tillhörde Kirurgblocket 1970-1981. När Karolinska sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO), omvandlades blocken till s.k. driftsektioner. Urologiska kliniken tillhörde Driftsektionen för kirurgisk sjukvård.
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus, lett av en sjukhusdirektör och direkt underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), delades sjukhuset in i en rad divisioner. Varje division leds av en divisionschef, som till sin hjälp har en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi, vårdutveckling och IT. Under divisionschef och stab lyder kliniker/motsvarande. Urologiska kliniken kom att tillhöra divisionen för kirurgi, som 1996 bytte namn till Divisionen för kirurgi och rehabilitering.
Organisation
Urologiska kliniken leds av en verksamhetschef (klinikchef). På kliniken finns tre vårdavdelningar, ledda av varsin avdelningschef och en mottagning ledd av en mottagningschef. Vårdavdelningen A 21 är en femdygnsavdelning inrättad hösten 1998 och öppen måndag-fredag, där lättare fall och dagkirurgipatienter vårdas. Vårdavdelningen D 15 och A 25b vårdar patienter med blandade diagnoser hela veckan.
År 1991 inrättades en uroterapeutisk enhet, där sjuksköterskor specialutbildade inom uroterapi utreder och behandlar inkontinens och blåsstörningar, utför behandlingar av blåsan och mikrovågsbehandling av förstorad prostata, instruerar patienter i bäckenbottenträning m.m. Här görs också kliniska prövningar. Enhetens forskningsverksamhet tillhörde tidigare Karolinska Institutet, men överfördes alltså till denna nyinrättade enhet 1991. Vidare har kliniken en kurator och sedan 1997 en stomiterapeut.
Kliniken har en lokal samverkansgrupp inrättad 1991. Den är ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor och består av representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Sedan oktober 1999 hålls även s.k. ”Chebituexmo-möten” (=chef, biträdande chefer, Turid koordinator, expeditionsföreståndaren, mottagningen) var fjortonde dag, där verksamhetschefen , avdelningschefer, mottagningschefen, biträdande chefer, chefsjuksköterskor, biträdande chefsjuksköterskor, koordinatorn och expeditionsföreståndaren deltar och minnesanteckningar förs. På mötena informeras och fattas vissa beslut. Varje arbetsplats inom kliniken håller även arbetsplatsträffar där minnesanteckningar förs.
Arkivbeskrivning
Arkivet omfattar handlingar tillkomna alltsedan 1940 till dags dato. De äldsta handlingarna (1940-1952) härrör från den urologiska verksamheten inom kirurgiska kliniken, från vilken den urologiska kliniken bröts loss 1952. Arkivet förvaras dels på sjukhuset, dels på Landstingsarkivet (Gröndal, flyttar år 2000 till Flemingsberg).
Patientjournalerna är sedan den 31 mars 1998 datoriserade och förs i journalsystemet BMS. Här ingår förutom läkares journaler även omvårdnasjournal, uroterapeutjournal, stomiterapeutjournal, kuratorsjournal och sjukgymnastjournal. Man har dock fortfarande pappersjournaler för tillhörande handlingar, eftersom ingenting scannas in i BMS.
Pappersjournalerna mikrofilmas två år efter avställning. Ett säkerhetsexemplar av varje mikrofilm förvaras i klimatarkiv på Landstingsarkivet, medan ett bruksexemplar finns hos sjukhusets centrala mikrofilmsektion. Vid sökning vänder sig kliniken till mikrofilmsektionen som levererar önskad journal digitalt. Uroterapienhetens patientjournaler har inte mikrofilmats. De sjukgymnastjournaler som tillkommit före införandet av BMS har lagts i patientjournalen på papper.
Tyvärr har merparten av de äldre administrativa handlingarna förkommit, varför det är mycket svårt att skapa sig en bild av klinikens historia via dess eget arkiv. De äldsta bevarade administrativa handlingarna (beslut, protokoll, korrespondens etc.) tar sin början 1988. Dessutom finns utförliga inventarieförteckningar över klinikens utrustning 1940-1967 bevarade.
Naturligtvis finns dock informatin om urologiska kliniken även i andra instansers arkiv. Direktionens (1936-1981) m.fl. centrala administrativa avdelningars arkiv bör studeras. Nordvästra sjukvårdsområdets (NVSO) årsredovisningar, klinikplaner m.m. 1982-1991 innehåller information om klinikens organisation, verksamhet, lokaler, ekonomi m.m. För tiden fr.o.m. 1992 bör främst stabens vid divisionen för kirurgi och rehabilitering arkiv nämnas. Kirurgblockets arkiv har ännu inte kunnat återfinnas. Den centrala ekonomiavdelningen har tre för sjukhuset centrala datasystem, nämligen ekonomisystemet Prosit, det vårdadministrativa systemet VAS och informationssystemet för verksamhetsuppföljning PREDO med omfattande dokumentation om klinikens ekonomi, antal patienter m.m.
Kristina Sandström
Projektanställd arkivarie
Januari 2000
Uppdaterad i november 2001 av:
Jeanette Nyman
Arkivarie
Historiken införd och inventering gjord av Birgitta Eriksson i december 2006.
Konkordans /bier 2006-12-27
Tidigare signa Nuvarande signa
F7 D2
F8 D1
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_616
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/rzHBQVywdXBZoDihBdnuwB
SpråkSvenska
ExtraIDLA_616