Arbetsstugan och matinrättningen  (1901 ca. – 1940-tal)

Myndighet (upphörd)

CategoryFörening
Alternative names
Mosaiska församlingens i Stockholm arbetsstuga och matinrättning  ( )
HistoryKonditor Ludvig Levin hade genom ett testamente donerat medel till Mosaiska församlingen för bildandet av en fond för bespisning av fattiga skolbarn tillhörande mosaisk församling. Efter att denna verksamhet pågått några år kom fru Toni Klein samt fröknarna Ida Levin och Gerda Elliot med förslag till församlingens föreståndare att en arbetsstuga skulle inrättas för de bespisade barnen. Arbetsstugan var avsedd för fattiga judiska barn och barnen skulle beredas minst en timmes religionsundervisning per dag, fem dagar i veckan. Verksamheten inleddes först på försök i oktober 1902, men blev senare permanent och kom att kallas Mosaiska församlingens arbetsstuga och matinrättning. Tanken med verksamhet var att barnen vid sidan av den dagliga utspisningen skulle intresseras för hantverk såsom sömnad, snickeri, borstbinderi, pappslöjd, bokbinderi o.s.v. Arbetsstugan och matinrättningen inledde sin verksamhet på Högbergsgatan 37, men flyttade snart till Bondegatan 23. Där verkade arbetsstugan t.o.m. 1913, då verksamheten kunde flytta in i nya, för ändamålet inredda lokaler i en fastighet tillhörande Edvard och Sophie Heckschers stiftelse på Klippgatan 19. Fr.o.m. hösten 1943 inställdes den ordinarie bespisningen av barn i arbetsstugan och bespisning gavs endast till flyktingar och inhemska understödstagare. Senare kom arbetsstugan att fungera som klubblokal. Arbetstugan och matinrättningen leddes i början av grundarna till arbetsstugan samt en ledamot vardera från skolstyrelsen och fattigvårdsnämnden. Senare kom verksamheten att sortera under fattigvårdsnämnden, senare kallad understödsnämndens allmänna sektionen.

References to locations
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Reference codeSE/RA/731057
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/8qnBCfTVCaI60DQSmhLjZ1
Extra ID731057