Search the collections
Shortcuts MENU

DJURSHOLMS EPIDEMISJUKSTUGA  (1921 – 1956)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Infektionssjukvård(121))
Alternative names
Djursholms epidemisjukhus
Stockholms läns sjukhem i Djursholm
History10 DJURSHOLMS EPIDEMISJUKSTUGA
År 1900 inrättade Djursholms köping, sedemera stad, ett epidemisjukhus. Sjukhuset var inrymt i en förutvarande större samlingslokal. Epidemisjukhuset hade tre sjukrum och ett badrum. I sjukrummen fanns det sammanlagt åtta järnsängar men vissa av dessa saknade utrustning varför en del av de nio intagna patienterna måste dela sängplats. Under epidemisjukhusets första verksamhetsår hade man öppet vid tre olika tillfällen för att sammanlagt vårda 16 patienter.
I april 1909 stängdes Djursholms epidemisjukhus för att byggnaden skulle rivas. Patienterna överfördes till Danderyds epidemisjukhus. 1910 öppnades ett nytt epidemisjukhus med 22 sängar. Dessa ökades senare till 28.
Epidemisjukhuset samarbetade med Danderyds epidemisjukhus som 1919 blev filial till epidemisjukhuset i Djursholm. Fr o m hösten 1919 vårdade vardera sjukhuset en sjukdom.
Enligt epidemilagen som antogs av riksdagen 1919 skulle landstingen anordna epidemisjukvården. Året innan beslöt Stockholms läns landsting att man snarast möjligt skulle överta all epidemisjukvård i länet och indela detta i distrikt.
1919 förhandlade Stockholms läns landsting med Djursholms stad för att överta epidemisjukhuset där. De villkor som staden satte upp för övertagandet var att Djursholmsdistriktet skulle ha 30 sängplatser och att landstinget förband sig att dels bara bedriva epidemisjukvård vid sjukhuset samt innan utgången av 1921 bygga en observationspaviljong med 6-8 platser. Landstinget skulle även utse en sjukhusstyrelse som skulle träda i funktion så snart landstinget övertagit sjukhuset.
Den 1 januari 1921 övertog Stockholms läns landsting Djursholms epidemisjukhus. 1921 års landsting beslöt att uppföra en observationspaviljong som skulle vara färdig 1923.
Eftersom antalet epidemifall minskade föreslog epideminämnden 1932 års landstingsmöte att några av länets epidemisjukhus skulle användas till annat ändamål än epidemisjukvård. Enligt epideminämnden skulle Djursholms epidemisjukhus kunna ta över patienter från Sundbyberg. Epideminämnden fick av landstinget i uppdrag att tillsammans med förvaltningsutskottet utreda frågan om Djursholms epidemisjukhus kunde ta över dessa patienter.
1933 års landsting ansåg att Djursholms epidemisjukhus skulle kunna användas till annat än epidemisjukvård. Stockholms läns centrallasarett borde kunna utnyttja platser för patienter med smittsamma sjukdomar. Förvaltningsutskottet fick i uppdrag att verkställa en utredning i denna fråga. Trots att Djursholms stad ansåg att det var viktigt med samarbete mellan centrallasarettet och epidemisjukhuset höll man fast vid den tidigare ståndpunkten att sjukhuset endast skulle användas som epidemisjukhus. Utredningen fick därför vila.
Fr o m (?) skötte Stockholms läns centrallasarett Djursholms epidemisjukhus ekonomiska förvaltning men räkenskaperna särskiljdes från centrallasarettets.
1939 blev direktionen för Stockholms läns centrallasarett även styrelse för epidemisjukhuset.
1943 beslöt landstinget att det vid Djursholms epidemisjukhus skulle anordnas operations- och konsultverksamhet. Senare skulle ett nytt epidemisjukhus uppföras vid centrallasarettet.
1946 godkände Kungl Medicinalstyrelsen epidemisjukhuset i Djursholm som epidemisjukstuga.
1949 beslöt landstinget att Djursholms epidemisjukstuga skulle moderniseras samt att sjukstugan i framtiden skulle utnyttjas som vårdhem för kroniskt sjuka.
Eftersom det redan fanns en kronikeravdelning vid centrallasarettet beslöt 1953 års landstingsmöte att epidemisjukstugan i stället skulle användas till konvalescent- och väntehem.
1956 lades Djursholms epidemisjukstuga ner och ombildades till sjukhem under namnet Stockholms läns sjukhem i Djursholm.
Förutom att det i arkivet finns handlingar från tiden då landstinget drev epidemisjukstugan, finns det även en del handlingar från tiden 1910-1920 då Djursholms stad (köping) var huvudman för sjukstugan.
Källor:
Förste provinsialläkarens årsberättelser om hälso- och sjukvården i Stockholms län 1900-1921.
Stockholms läns landstings protokoll och handlingar 1918-1956.
References to locations
Danderyds kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
Reference codeSE/AB019/LA_10
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/cHtB1sw7Y4oj54TvOc8Ff3
LanguageSvenska
Extra IDLA_10