Sök i arkiven
Genvägar MENY

SÖDRA STOCKHOLMS LÄNS FOLKHÖGSKOLEFÖRENING  (1915 – 1927)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (VO Utbildning)
KategoriFörening. Ospecificerad (VT2 Folkhögskola)
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
107 SÖDRA STOCKHOLMS LÄNS FOLKHÖGSKOLEFÖRENING
Södra Stockholms läns folkhögskoleförening var verksam från 1915 till 1927 och startade en folkhögskola i Västerhaninge 1915. Fr.o.m. 1917 lämnar landstinget bidrag till skolan och fr.o.m. 1926 övertar landstinget helt skolan - Västerhaninge folkhögskola.
1915 startade Södra Stockholms läns folkhögskoleförening en folkhögskola.
1917 lämnade landstinget sitt första bidrag och utsåg ledamöter i skolans styrelse.
1918 fick skolan nya lokaler.
1926 övertog landstinget folkhögskolan.
1927 upphörde folkhögskoleföreningen.
Efter initiativ av fil dr Johannes Kjellström bildade södertörnsborna 1915 Stockholms läns folkhögskoleförening. Föreningen fick efter förfrågningar och rundskrivelser till kommunerna i södra delen av Stockholms län ett acceptabelt erbjudande av Västerhaninge kommun. Föreningen skulle dels få hyra skollokaler av Blåbandsföreningen i Tungelsta och dels få ett årligt bidrag på 1000 kronor från kommunen. Övriga bidrag och lån gavs av andra kommuner och privata intressenter.
Folkhögskoleföreningen leddes av en styrelse som bestod av 6 ledamöter och lika många suppleanter.
Enligt Södra Stockholms läns folkhögskolas stadgar skulle skolan ledas av en styrelse bestående av 6 ledamöter och 6 suppleanter. Folkhögskoleföreningen skulle utse 3 ledamöter och 3 suppleanter, Stockholms läns landsting 2 ledamöter och 2 suppleanter samt länsstyrelsen 1 ledamot och 1 suppleant.
I stadgarna föreskrevs det att skolans ändamål skulle vara att "verka för att åt unga vuxna män och kvinnor meddela en allmänt medborgerlig bildning."
1915 års landstingsmöte hade uttalat sig positivt till att en folkhögskola grundades samt att denna borde kombineras med en lantmannaskola.
Folkhögskolan började sin verksamhet den 1 november 1915 med en vinterkurs för 14 manliga elever. Verksamheten utvidgades efterhand och från och med 1917 gavs det en kvinnlig sommarkurs. De kommuner som lämnat bidrag till skolan hade rätt att vartannat år sända en frielev.
Under de första åren var skolans ekonomi svag. Styrelsen hoppades kunna stabilisera denna med statsbidrag. Detta avslogs eftersom skolans första rektor Johannes Kjellström saknade kompetens.
Han efterträddes därför 1916 av Carl Hybom och statsbidrag beviljades för verksamheten.
Folkhögskoleföreningen hade även begärt att få bidrag från Stockholms läns landsting vilket dock avslogs. Först 1917 när skolans ekonomi var så svag att det förelåg risk för nerläggning beviljade landstinget de begärda bidragen. Vid samma tillfälle tillsatte landstinget 2 ledamöter och 2 suppleanter i skolans styrelse.
I december 1917 inköpte folkhögskoleföreningen en fd läkarbostad vid Västerhaninge järnvägsstation. Byggnaden gjordes om till skollokaler och stod färdig vid den kvinnliga sommarkursens början i maj 1918.
Då vinterkursen började 1918 startade den första lantmannaskolan, vilket landstinget redan hade föreslagit 1915.
1919 bildades ett elevförbund och ett år senare gavs den första elevtidningen Tankar och Syner ut.
1922 antogs de första kvinnliga eleverna till vinterkursen.
1922 tillsatte folkhögskoleföreningens styrelse ett arbetsutskott som bland annat skulle ansvara för reparationer av skolans fastigheter.
1922 framlades ett förslag att utöka skolans byggnader. Det visade sig dock vara svårt att få fram byggnadskapital utan landstingets medverkan. För att utreda frågan tillsattes en kommitté som skulle framlägga plan och program för en utvidgning av lokalerna. Samma år beslöt föreningen att bygga en rektorsvilla vilken stod färdig 1924.
1924 ingav föreningen en skrivelse till landstinget om att landstinget antingen tog över ansvaret för skolan från och med den 1 januari 1925 och därmed även såg till att nödvändiga byggnadsarbeten utfördes, eller att landstinget anslog 40 000 kronor för att tillgodose det mest trängande byggnadsbehovet.
1924 års landstingsmöte beslöt att göra en utredning om folkhögskolan var nödvändig eller om undervisningsbehovet kunde tillgodases på annat sätt. Vid landstingsmötet 1925 beslöts det att man skulle överta folkhögskolan från och med den 1 januari 1926.
Vid folkhögskoleföreningens årsstämma 1927 godkändes landstingets övertagande av skolan. Samma år upphörde Södra Stockholms läns folkhögskoleförening.
Stockholms läns landsting 1981-11-24
Förvaltningsutskottets kansli
Förvaltningsavdelningen
Arkivsektionen
Karin Nordström
Hänvisningar till orter
Haninge kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_107
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/MJBAB9U1TakJ8Np5CQzIm1
SpråkSvenska
ExtraIDLA_107