FÖRENINGEN BARNBESPISNINGENS ARKIV  (1912 – 1947)

H I S T O R I K

Trelleborgs kommunarkiv

FÖRENINGEN BARNBESPISNINGENS ARKIV

Föreningen barnbespisningen

Föreningen ?Barnbespisningen? i Trelleborg bildades den 2/11 1912. Man disponerade bl.a. Kyrk-, Central- och Östra skolornas lokaler. De tre första åren hade man öppet ca 90 dagar om året från slutet av dec - början av april med ca 100 barn dagligen. Därefter började man ibland även ha öppet från september månad med uppehåll över juldagarna varav barnbesöken ökade upp emot 300 st/dag. Barnen kom ifrån Kyrk-, Central-, Östra-, Västra- samt Norra skolorna.

Det första året serverade man 10 000 middagar med en genomsnittskostnad på 15 öre/middag. Fem år senare var man uppe i 40 000 middagar/år med en kostnad på 24 öre/middag. Matsedeln gjordes så omväxlande som möjligt. Man serverade ärtor och salt fläsk, kött- och fruktsoppa, risvälling, doppsko och ölsupa, bruna bönor och fläsk, stufvade morötter och fläsk samt rabbemos. Längre fram kom även matsedeln att bestå av

oxstek, köttfärs, leverkorv, fläskkorv, bräckkorv, bröd, smör, mjölk och vispgrädde.

Anslag fick man bl. a. från Staten, Stadsfullmäktige, Trelleborgs Stads Sparbank, enskilda bolag i Trelleborg såsom socker- och gummifabriken, Andelsföreningen, Rederi AB Östersjön, Ångfartygens Aktiebolag, Lokmannaförbundet, Trelleborgstidningen. Ibland skänkte även privatpersoner bidrag t.ex. grosshandlaren Johan Kock och häradshövdingen Fr. Malmros eller råvaror typ socker, potatis, morötter och kålrötter.

I verksamhetsberättelserna från åren kring 1:a världskriget står det att läsa om vikten av föreningens verksamhet, dels för mindre bemedlade hem och dels för barns fysiska utveckling. Man vädjade speciellt om hjälp och anslag under kristider för att ?? något lindra de bekymmer, som i mången hem i så hög grad trycker särskilt modern. Tänk på era egna barn och giv något av ert överflöd åt stackars små, som så väl behöva det.?

I en protokollsbok från 1913 - 1917 finns en förteckning över vilka och hur många barn som fick fripoletter de olika perioderna. Annars sålde man middagsbiljetter för ett rabatterat pris. I kristider kunde uppemot en 5:e del av stadens skolbarn komma till bespisningen. 1917 öppnades bespisningen extra tidigt på hösten då det var svåra tider att anskaffa livsmedel. Föreningen själv hade också svårt att köpa in vissa livsmedel, t.ex. fläsk, mjölk och bruna bönor. Matsedeln bestod mestadels av köttsoppa, ärtor, rabbemos (rotmos)och saftsoppa. Man fick även extra anslag från livsmedelsnämnden för att kunna ha öppet under sommarmånaderna året därpå.

Man började även odla potatis, bönor och andra grönsaker på jordstycken skolstyrelsen upplåtit åt föreningen. P.g.a. svårigheterna att få tag på livsmedel det här året kunde middagspriset hållas nere till 31 ör/portion. Året därpå var dock portionskostnaden uppe i 45 öre/portion.

Tablå över utvecklingen 1912-1922:

bespisningen har haft öppet 71 - 301 dagar/år

antalet middagar har ökat från ca 8000 - 20 000/år

antal barn har skiftat från 114 - 331/år

priset/middagar har skiftat från 13 - 37 öre

1936 gjorde man en förfrågan till Drätselkammaren om att få använda garverigården som skolkök i st.f. centralskolans lokaler som inte ansågs helt lämpliga. Detta avslogs då lokalerna ansågs för bristfälliga även där. Man lovade dock att tillsammans med Folkskolestyrelsen försöka ordna nya lokaler på annat håll.

1940 kunde man tyvärr inte få det sedvanliga bidraget från Trelleborgs sparbank. Eftersom det troligtvis skulle bli stor arbetslöshet till vintern ansökte man därför hos stadsfullmäktige om bidrag för att kunna bespisa behövande barn under perioden jan-april.

Barn från Dalköpinge, som p.g.a. lång skolväg hade svårt att hinna hem till middagen, fick äta på barnbespisningen mot en avgift på 50 öre.

Barn från hem med god ekonomi, som hade lång skolväg, eller vars mamma arbetade borta eller som på grund av klenhet av skolläkare blivit hänvisade till barnbespisningen, skulle betala 50 öre per måltid.

Under 1942:s och 1943:s 112 öppna dagar hade det serverats 19 669 middagsmål. Hela kostnaden för bespisningen uppgick till 15 702 kr 25 öre (ca 80 öre/barn).

1947 upplöstes Föreningen Barnbespisningen och tillgångarna överlämnades att förvaltas av Trelleborgs Stads Folkskolestyrelse. Enligt den nya förordningen skulle alla skolbarn ha tillgång till bespisningen. Lokalmässigt kunde man dock högst ta emot ca 325 barn.

Vid anmälan till barnbespisningen tog man hänsyn till om barnen hade lång skolväg, om barnen var klena samt om familjen hade svag ekonomi. Man förde även förteckning över de barn som kom från annat skoldistrikt. Nu skulle bespisningen även börja samtidigt med läsåret. All personal skulle läkarundersökas samt anställas mot månadslön.

Barnen fick en hel brödkupong, en hel smörkupong samt en halv köttkupong vid varje ransoneringsperiods början.

I protokollböckerna tackas personalen gång på gång för sin insats och hjälp för endast en låg ersättning.