Arkiv

Riksförbundet för hjärt- och lungsjukas arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730195

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/c9JYFecRrH6d0G02H087k3

Omfång

25 Hyllmeter

400 Volymer

Datering

1926

–

2005

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Tillstånd krävs för serierna E 4 a, E 4 b, E 4 c och F 7. Tillstånd beviljas av förbundets chefstjänsteman/förbundssekretare.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka (1936)

Alternativa namn: TBC-sjukas kommitté för beredande av ändamålsenlig eftervård (1936-1938) (1936 – )

Alternativa namn: De lungsjukas eftervårdskommitté

Alternativa namn: De lungsjukas riksförbund (1939 – 1961)

Alternativa namn: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund (1991 – )

Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & struktur	Förteckning över Riksförbundets för Hjärt- och Lungsjuka (RHL) Arkiv 73 01 95. Lars och Lars-olof Welander, 1989-90. Kompletterad av Kaarina Stigell, 1997.
Allmän anmärkning	Arkivet innehåller även oförtecknade handlingar. För mera information kontakta Enskilda avdelningen.
Inledning (äldre form)	Riksförbundets för Hjärt- och Lungsjuka (RHL) arkiv. Historik Den 13 december 1936 samlades fyra lungsjuka på ett kafé i Stockholm för att diskutera de lungsjukas situation. Man konstituerade sig som en kommitté, "TBC-sjukas kommitté för beredande av ändamålsenlig eftervård". Ett arbetsutskott tillsattes. Inledningsvis upptogs arbetet med att granska Medicinalstyrelsens förslag till ny tuberkuloslag. Kommitténs namn ändrades snart till "De lungsjukas eftervårdskommitté". I praktiken fungerade man som en rikskommitté. En fastare organisation saknades dock ännu. I maj 1938 kom tidningen "Status" ut med sitt första nummer. Tiden var nu mogen att skapa en fastare organisation. Vid en kongress i Stockholm sommaren 1938 antogs stadgar och det nya namnet "De lungsjukas riksförbund". Den nya organisationen började verka fr.o.m. 1939. Grundorganisationen var från början patientföreningarna vid landets tuberkulossjukhus. Efter 1940 byggdes ett nät av konvalescentföreningar upp. Ett socialt utskott tillsattes. Centralorganisationer - sammanslutningar av lokalföreningar inom större områden - bildades. Förbundet arbetade för förebyggande åtgärder, god sjukvård, värdig eftervård och effektiv arbetsvård. Viktiga medel i arbetet var de socialvårdskonferenser som startades 1943. Kursverksamhet, bl.a. i form av socialvårdskurser, drogs igång. Egna konvalescenthem togs i bruk under 1950-talet. Detta blev ett viktigt led i eftervården. Fr.o.m. 1961 kom de hjärtsjuka med i förbundet som bytte namn till "Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka" (RHL). Förbundet har under senare decennier fortsatt att bygga ut verksamheten, bl.a. med hälsoresor som ett återkommande inslag i verksamheten. Hela tiden har man varit en tung remissinstans inom sitt intresseområde. Man arbetar idag till större delen med hälso- och sjukvårdsfrågor och särskilt med hur eftervården skall förbättras för hjärt-, kärl- och lungsjuka. Patienternas inflytande inom hälso- och sjukvården är också en kärnfråga. Om arkivet RHL:s arkiv t.o.m. cirka 1982 överfördes till Riksarkivet som deposition under 1988. Det har ordnats och förtecknats under 1989-90. Arkivet är när det gäller centrala serier ganska väl bevarat. Protokollen är, trots enstaka luckor, i stort intakta. Samma gäller verksamhetsberättelser (B 1). Cirkulär (B 3) finns fr.o.m. 1963. Livliga kontakter med internationella och nordiska systerorganisationer belyses i serierna E 1 a-f. Svensk korrespondens finns i större utsträckning bevarad först fr.o.m. 1960-talet. Undantag är en del viktigare remissyttranden (E 2 c). Också när det gäller korrespondens med föreningar och avdelningar finns en hel del luckor (E 2 e). RHL:s tillkomst och äldre historia kan följas väl med hjälp av samtida material (F 1 m.fl. serier). Utredningsmaterial (eget och remisser) finns fr.o.m. 1930-talet (F 2). Andra ämnesordnade handlingar är handlingar efter kommittéer (F 3), kurser och konferenser (F 4), särskilda aktioner (F 5). På räkenskapssidan finns huvudböcker (G 1). En fyllig pressklippserie (L 1), arkivexemplar av tidningen "Status" (L 2) samt en flora av patienttidningar (L 3) kompletterar den övriga dokumentationen. Handlingar från de egna konvalescenthemmen är delvis fogade till arkivet (Ö 1 a-b) liksom handlingar från en patientförening (Ö 2). Sammantaget ger det bevarade materialet goda möjligheter att forska i förbundets historia och kartlägga dess utveckling och agerande i olika frågor under nästan ett halvt sekel. Stockholm den 9 februari 1990 Lars-Olof Welander Efterleveranser Arkivet kompletterades 1997 av Kaarina Stigell med handlingar fram till 1994. Detta material deponerades vid två tillfällen, senast i april 1997. Ytterligare efterleveranser inkom 2001 samt 2006. De är ännu ej ordnade.

Ämnesord

Ämnesord, sak

Patientför. vid Selggrens sjh. serie Ö 2 (Lokalt ämnesord)

Status. tidskrift; serie L 2 (Lokalt ämnesord)

Stiftelsen Fjällfarargården. serie Ö 1 a (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2013-10-02 10:34:45