Search the collections
Shortcuts MENU

LINDHOLMEN UTVECKLING AB (Göteborg)  (1976 – 2000)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (NÄRINGSLIVS- OCH TILLVÄXTFRÅGOR)
KategoriFöretag. Ospecificerad (SAMHÄLLSPLANERING, KOMMUNIKATIONER MM)
Alternative names
Projekt Lindholmen 1976-1977
Projekt Lindholmen AB 1978-1989
LINDHOLMEN UTVECKLING AB
HistoryPROJEKT LINDHOLMEN AB / LINDHOLMEN UTVECKLING AB
1976 lades varvsproduktionen ned på Lindholmen och ett projekt startades för att skapa nya verksamheter i varvskrisens spår. Efter beslut enligt propositioner från regeringen (1976/1977:139) och riksdagen (1977/1978:25) permanentades projektet. Det blev 1978-01-01 bolaget Projekt Lindholmen AB (förkortat PLAB) till vilket staten avsatte 60 miljoner kronor. Ett femtonårigt trepartsavtal slöts i januari 1978 mellan staten, Göteborgs kommun och Svenska Varv Götaverken Arendal AB. Med i avtalet var också Svenska Varvs dotterbolag Eriksbergs Mekaniska AB som stod som moderbolag för Projekt Lindholmen AB och överlät markområdet till detta. Projekt Lindholmen som bolag skapades genom en ombildning av Erik Engströms Rörlednings AB. Syftet med projektet var att iordningsställa varvsområdet, vilket skulle vara klart senast 1980, så att lämpliga hyresgäster kunde flytta dit. Verksamhetsidén var att integrera forskning, utbildning och verkstadsproduktion.
En av de första uppgifterna för Projekt Lindholmen blev "Projekt 80", ett dotterbolag bildat 1979. Enligt ett avtal med Svenska Varv AB åtog sig Lindholmen att ta emot övertalig personal vid nedskärningarna på Svenska Varvs dotterbolag i Göteborg. Genom samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna gavs de ca 300 övertaliga utbildning och andra meningsfulla sysselsättningar för att få anställning utanför Svenska Varv. Projekt 80 AB överfördes 1980-12-31 till Svenska Varv AB.
I enlighet med trepartsavtalet övertog Göteborgs kommun 1981-01-01 samtliga aktier i Projekt Lindholmen AB från Eriksbergs Mekaniska AB. PLAB:s organisation omfattade huvudsakligen forsknings- och utvecklingsavdelning, produktionsavdelning, fastighetsavdelning, ekonomiavdelning och konferensservice. Några större projekt drevs som dotterbolag, se nedan. VD byttes 1988 och 1989 hade bolagets verksamhet delvis omstukturerats och planeringen för Kunskapscentrum påbörjats. Bolagets namn ändrades till Lindholmen Utveckling AB, formellt fr.o.m. maj 1990, förkortat LUAB. Trepartsavtalet upphörde 1993 och en ny bolagsordning och antogs. Verksamhetsidén var nu en affärsidé: att uppföra, utveckla och driva ett kunskapscentrum där företagande, utbildning och forskning skall samverka för att främja näringslivet i Göteborg.
FORSKNING & UTVECKLING
Forskningsavdelningen växte fram ur en f.d. hälsovårdsenhet vid varven och inriktade sig från 1978 på områdena hörsel och buller, fysisk arbetsmiljö och ergonomi, social arbetsmiljö/beteendevetenskap, transport- och fiskeriteknik samt till viss del hav och havsbruk. Ett avancerat materialprovningslaboratorium köptes i december 1983 av Götaverken Motor AB. Yrkesmedicinskt Centrum (YMC, tillhörande GU) och vissa institutioner från Chalmers hyrde lokaler fr.o.m. 1980 och de följdes av bl.a. Arbetslivscentrum. Forskningsprojekten utfördes med dessa som huvudmän och PLAB:s roll var att ta initiativ, samordna och medverka till effektivitet. Enstaka projekt hade PLAB som huvudman. Finansiering skedde med hjälp av medel från Arbetarskyddsfonden, Styrelsen för teknisk utveckling m.fl. fonder och intressenter. Transportforskningen drevs av VTS - Västsvenska transportstiftelsen. Flera avhandlingsarbeten för doktorsgrad utfördes på Lindholmen. Forskningsverksamheten omstrukturerades och minskades under andra halvan av 1980-talet. 1991-01-01 såldes materialprovningslaboratoriet till det samägda bolaget FFV Materialteknik Lindholmen AB som dock avvecklades 1992 då laboratoriet såldes vidare. Laboratorierna för ljud och ergonomi berördes ej. I början av 1990-talet satsades extra på uppdrag genom konsultgruppen Människa & Arbete. Under senare delen av 1990-talet blev arbetsmiljö/ergonomi det viktigaste forskningsområdet. Efter förhandlingar övergick forsknings- och utvecklingsavdelningen till Arbetslivsinstitutet 1999-10-01.
UTBILDNING
Lindholmen hyrde ut lokaler för utbildningsverskamhet och drev även enstaka kurser själva. AMU startade fr.o.m. 1979 bl.a. verkstadstekniska, industritekniska och senare även transporttekniska utbildningar. Göteborgs kommun startade samma år Lindholmens gymnasium. Sammanlagt fanns 800 elevplatser på Lindholmen 1981 (2 500 elever genomgick kurser under året). 1983 byggde PLAB en träningsplattform för offshore-arbete och startade en säkerhetsutbildning för detta i samarbete med Chalmers och Göteborgs brandförsvar. 1984-1993 drevs en skyddsteknikerutbildning i samarbete med Hisingens vuxengymnasium. Ester Mosessons gymnasium flyttade sina storköksutbildningar till Lindholmen våren 1985. Skolförvaltningen startade samma år uppbyggnaden av ett "Produktionstekniskt centrum". 1989 började satsningen på Kunskapscentrum Lindholmen i samarbete med Länsarbetsnämnden, AMU, Utbildningsnämnden och Näringslivssekretariatet. En stryrgrupp konstituerades 1991 och Kunskapscentrum invigdes formellt 1994. Då flyttade Chalmers sjöingenjörsutbildning till Lindholmen och efterhand ytterligare fyra skolor: Polhemsgymnasiet, Bräckegymnasiet, Slottsbergsgymnasiet och Hisingens Vuxengymnasium. Projektet Kunskapscentrum upphörde 1999-07-01 och verksamheten fördelades på Lindholmen utveckling AB och Chalmers Lindholmen. Som efterföljare etablerades Chalmers Lindholmen Teknikpark AB.
PRODUKTION
Den stora verkstaden från varvstiden (nu Santos) användes till produktion. Dels åt externa uppdrags- givare samt av företag som hyrde in sig och sin produktion på Lindholmen. Dels som modellverkstad för forsknings- och utvecklingsavdelningens projekt. Många av FoU-avdelningens och intressenternas idéer och uppfinningar resulterade i serieproduktion och avknoppning av bolag. Bland det som tillverkades var trålbord till fiskefartyg, vågkraftverk och bullerdämpande komponenter. Pga svårigheter att få en produktion som var lämplig för forskning och utbildning var det under mitten av 1980-talet dålig beläggning vilket ledde till att plåt- och svetsverkstaden avecklades 1988. Den kvarvarande modellverkstaden drevs vidare till 1997 då produktionen helt lades ned.
FASTIGHETERNA
Genom hela Lindholmen-projektet var en av huvuduppgifterna att förvalta och anpassa fastigheterna till nya verksamheter. Om- och nybyggnation pågick nästan ständigt med målet att ha så hög beläggning av hyresgäster som möjligt. Dessa bestod av utbildningar, företag, arbetsmarknadsåtgärder och forskningsprojekt. Efterhand som produktionen minskade byggdes allt mer av verkstadslokalerna om till utbildnings- och IT-lokaler. Satsningen kulminerade i byggandet av Kunskapscentrum vars första etapp stod klar 1994. Då upphörde bokstavsbeteckningarna på byggnaderna som istället fick namn efter båtar som tillverkats på Lindholmsvarvet. Samma år byggdes också pirbyggnaden Örnen. Man satsade mycket på att placera ut konstverk och skapa en genomtänkt miljö på området. Fr.o.m. 1994 gjordes omfattande planering och utredningar för byggandet av dels en företagspark, dels ett Teknikens hus eller Science Center. Detta förverkligades först efter bolagets försäljning.
DOTTERBOLAG mm
Förutom ovannämnda Projekt 80 AB och FFV Materialteknik Lindholmen AB startades ytterligare några dotterbolag. 1990 hade missnöjet med kommunikationerna till Lindholmen blivit så stora att Lindholmen Utveckling AB startade Rederi Älvsnabben HB tillsammans med Eriksbergs förvaltning AB. Trafiken sköttes av AB Göteborg - Styrsö Skärgårdstrafik och utökades snart med flera båtar. Verksamheten togs över av Göteborgs kommun 1996.
Projektet TEFA - Teknik för arbetsplatsanpassning, startades 1992 som ett dotterbolag och invigdes officiellt 1993. Verksamhetsidén var dels att på konsultbasis skapa anpassade arbetsplatser, dels att på ett samordnat "möjlighetscentrum" ge funktionshindrade möjlighet att pröva avancerade, ofta datoriserade, arbetshjälpmedel. TEFA hade även kurser för arbetshandikappade. Vid LUAB:s försäljning söktes ny huvudman för verksamheten.
Kunskapscentrum hade också egen styrelse men bildade aldrig något dotterbolag. På liknande sätt hade konsultgruppen Människa & Arbete en internstyrelse inom LUAB och var inget eget bolag. Det var inte heller satsningen på konferensverksamheten fr.o.m. 1995 för att utnyttja lokalerna ännu bättre och samtidigt marknadsföra Lindholmen Utveckling. Lönsamheten blev dock inte tillräcklig och verksamheten lades ut på entreprenad år 2000.
BOLAGETS UPPHÖRANDE
Under 1990-talet pågick planerna att integrera utvecklingen av lindholmenområdet med den övriga utvecklingen av Norra Älvstranden. Stegvis inriktades Lindholmen Utveckling på att huvudsakligen bli ett bolag för fastighetsförvaltning. Under 1999 upplöstes Kunskapscentrum, FoU-avdelningen övertogs av Arbetslivsinstitutet och förberedelser gjordes för en försäljning av hela bolaget. Detta genomfördes 1 april år 2000 då Lindholmen Utveckling AB gick upp i Norra Älvstranden AB. Då var ca 10.000 personer verksamma på Lindholmen, varav ca 9.000 var studenter.
ARKIVBILDNING
Arkivet dokumenterar bolagets verksamheter väl, särskilt FoU-avdelningen. Luckor finns dock i många serier, framför allt i ekonomihandlingarna där bl.a. huvudbok saknas före 1990 och bokslutshandlingar före 1985. Många ekonomihandlingar för 1999-2000 togs över av Norra Älvstranden Utveckling AB. Andra luckor är ledningsgruppens protokoll vissa år, verksamhetsberättelser 1994-1995, korrespondens vissa år och lönespecifikationer före 1986. Utbildningarna dokumenteras i detta arkiv endast av lokalernas byggnation, administration och drift mm. Själva skolarkiven är egna arkivbildare men i de fall där PLAB/LUAB själva drivit kurser finns en del kurshandlingar. Det rör Offshore-utbildningen (F 8), skyddsteknikerutbildningen (F 11:3), hörsel/bullerkurserna (F 2 B:12), säkerhetskurser för fiskare (F 2 D:10) och TEFA:s kurser (F 6 DB). I TEFA:s fall förekommer även intyg för deltagarna. Betyg för Offshore-utbildningen finns på Chalmers. Betyg för skyddsteknikerutbildningen finns i arkivet för Hisingens vuxengymnasium.
Arkivet har ordnats på Region- och Stadsarkivet i Göteborg, dels av av Marie Andersson under 2000, dels av Katarina Hammarström under 2005. Både före och efter leverans har arkivet gallrats i enlighet med bolagets dokumenthanteringsplan, Region- och Stadsarkivets dnr 48/00 73.
References to locations
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Reference codeSE/O258/GS_1088
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/5CjjL32VlakR0wghHsyvt5
LanguageSvenska
Extra IDGS_1088