Sök i arkiven
Genvägar MENY

STADSINGENJÖRSKONTORETS ARKIV  ( – 1989)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Kommunala myndigheter
Alternativa namn
Stadsingenjörskontoret ligger organisatoriskt under Byggnadsnämnden. Fr o m 1990 kom förvaltningen att heta Lantmäteriförvaltningen.
HistorikH I S T O R I K
Västerås stadsarkiv
539 STADSINGENJÖRSKONTORETS ARKIV
Stadsingenjörstiteln är icke gammal i Västerås. Men givetvis har, låt vara sporadiskt, mätningsverksamhet här bedrivits mycket länge. Ett tillfälle, då så skedde, var på 1640-talet i samband med de radikala ingrepp i den medeltida stadsplanen som ledde till Stora gatans tillkomst, ett annat vid uppgörandet av 1688 års stadsplan, återigen ett annat efter 1714 års brand, ytterligare ett vid upprättandet av 1751 års karta. I alla dessa och liknande fall agerade mätare, oftast sådana även eljes verksamma i denna landsända.
Då en särskild stadsingenjör för Västerås omsider, år 1874, tillsattes, skedde det i första hand för att lösa de stadsplanemässiga problem som voro förknippade med järnvägens ankomst till och framdragande genom staden. Främst gällde det att samordna det nya kommunikationsmedlet med hamnrörelsen och att förbättra anordningarna för denna. Så tillkom stadens dränering och frågan om en ny stadsplan. Avsikten var ursprungligen att tjänsten skulle vara tillfällig.
Förste innehavaren, J H Olander, blev ej heller mer än två år i staden. Hans löneanspråk voro för höga. I hans ställe utsågs den härutinnan mer blygsamme och väl även mindre talangfulle B A F Gewalt år 1877 till förste ordinarie stadsingenjör i Västerås. Han var från början underställd byggnadsnämnden. Västerås stad gick nu in i sitt industriella utvecklingsskede. Samhällsplaneringen krävde allt större ansträngningar. Gewalt var knappast mannen att växa med uppgifterna. och det behövdes en ledare för den stora offentliga gatu- och byggnadsverksamheten. En arbetschefsbefattning skapades, och med den sammanslogs vid Gewalts mer eller mindre frivilliga avgång 1909 stadsingenjörstjänsten.
Den nye chefstjänstemannen, kapten, sedemera majoren Gösta Smitt, erhöll mycket vidsträckta befogenheter och fick titeln byggnadschef. Under sig på mätningssidan fick han snart en biträdande stadsingenjör. Efter dennes avgång i början av 30-talet omorganiserades det svårt arbetsbelastade stadsingenjörskontoret. Åter tillsattes en särskild byggnadsnämnden underställd stadsingenjör, Folke Schiött, att tillträda vid årsskiftet 1934/35. Schiött gjorde sig snabbt ett namn i staden, och sedan Smitt 1939 förtidspensionerats, fingo stadsingenjörs- och byggnadskontoren återigen gemensam chef.
Så skedde i det begynnande krigets skugga. Man trodde i stadens ledning icke på fortsatt snabb utveckling för staden. All pessimism härutinnan blev emellertid snabbt vederlagd, och i slutet av år 1943 voro stadsfullmäktige redo att befria Schiött från hans befattning med stadsingenjörskontoret samt omändra den befintliga mätningsingenjörsbefattningen där till en befattning som stadsingenjör. Detta beslut innebar bland annat, att chefsfrågan redan var avgjord, stadsingenjör blev civilingenjör Gösta Gustavsson. Under efterkrigstidens våldsamma expansion har under hans ledning stadsingenjörskontoret planmässigt utbyggts och organiserats.
Västerås stadsarkiv 1963-05-15
Sven Olsson
Stadsarkivarie
Uppmätning av Västerås stad
Genom en kunglig beställning 1683 fick lantmätare Jonas Carlsten uppdraget att mäta upp Västerås stad och upprätta en tomtbok med tillhörande karta. Kartan och uppmätningen fastslogs 1688. Mycket av det medeltida gatunätet fanns kvar. På denna karta var stadens kvarter indelade i en löpande tomtnummerserie. Vid sina huvudvägar mot landsbygden hade staden vid denna tid tullar; Oxbackstullen, Galgbackstunnel (Gamla tullen), Gåsmyretullen, Östar tullen, Kvarntullen och Pårlebotullen. För 1688-års karta med beskrivningar se vol. J1a:5.
Stadsplaner
De första förslagen på stadsplaner upprättades åren 1878 och 1902. Stadsplanerna illustrerar hur staden utvecklades från slutet av 1800-talet och framåt. Stadsplanen från 1933 visar hur industrialisering tagit fart och staden växer med företag och institutioner som Asea, Svenska Metallverken, Västerås masugn, nya lasarettsområdet samt regementsområdet vid Viksäng. Stadsplaner ingår i både Stadsingenjörskontorets arkiv och Byggnadsnämndens arkiv. Äldre stadsplaner och deras bakgrund sammanfattas i Sven Drakenbergs Västerås stads byggnadshistoria från 1800-talets mitt (Västerås 1962).
Äldre fastighetsredovisning-stadsregister
I äldre tider utgjordes stadens centrala delar av tomter och därutanför låg stadens inägojord och utmark, stadsägorna. Stadens tomter och stadsägor redovisades och betecknades. Alla tomter gavs en tomtbeteckning. Stadsägorna gavs ett stadsägonummer istället för en tomtbeteckning. Denna indelning fanns kvar fram till 1970 års fastighetsbildningslag då fastighetsbeteckning infördes. Tidigt föreskrevs i städernas byggnadsförordningar hur tomter skulle mätas upp för att kunna lagfaras. Flera äldre kartor finns där alla Västerås stads tomter blivit uppmätta och utritade. 1917 års lag om fastighetsbildning i stad samt förordningen om närmare föreskrifter om fastighetsregister i stad, medförde att reglerna för fastighetsbildning och upprättandes av fastighetsregister i städer, köpingar och municipalsamhällen blev enhetliga för hela landet. Detta regelverk styrde 1918-1971 hur fastigheter bildades i städerna, vilket skedde genom mätningsförrättningar. Alla tomter registrerades i tomträttsboken (även tomtbok) och alla stadsägor i stadsägoboken. Västerås stadsregister, serie D1a-q innehåller olika typer av liggare och register som utgör stadens äldre fastighetsredovisning.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/U006/VSA_539
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/v2zMQd3bpA92DLgY8xyb48
SpråkSvenska
ExtraIDVSA_539