Vallkärra kommun. Föreningen för hjälp åt finska barn i Vallkärra  (1942 – 1944)

Organisation

KategoriÖvriga. Ospecificerad (Kommunal verksamhet)
Alternativa namn
Finlandshjälpen
HistorikVALLKÄRRA KOMMUN. FÖRENINGEN FÖR HJÄLP ÅT FINSKA BARN I VALLKÄRRA
Bakgrund:
När Sovjetunionen på nytt anföll Finland i juni 1942, det s k fortsättningskriget (på finska vinterkriget 1939-40) evakuerades tusentals finska barn till Sverige. Barnen placerades ut i Sveriges alla kommuner, så även i Vallkärra kommun.
Föreningens konstituerande sammanträde hölls den 13 januari 1942 kl 19.
Initiativtagare till mötet var kommunalnämndens ordförande Gunnar Andersson som låtit skicka ut nedanstående kallelse i 250 ex. till invånarna i Vallkärra kommun.
Till samtliga Vallkärrabor!
Finlands barn ha drabbats hårt av krigets och missväxtens nöd. Bristen på livsmedel har skapat mottaglighet för svåra sjukdomar, som mångdubblat dödligheten bland barnen och som hota att nedbryta det fysiskt starka finska folkets yngsta generation. Lidandet och nöden kunna ock förorsaka obotliga själsliga rubbningar. Mången gång ha vi svenskar givit vår skärv åt fredligt uppbyggande gärning i krigets och nödens spår. Nu gäller det att rädda oskyldigas liv och hälsa. En varm vädjan når oss från vårt finska broderfolk:
H j ä l p v å r a b a r n !
Vi Vallkärra-bor ha ock möjlighet att ge hjälp. I avlidne handlaren Nils Kristenssons till kommunen donerade hus kan ett barnhem inrättas. Men det behövs ekonomiskt underlag. Inbyggarna i Vallkärra gjorde en storartad insats i Finlands-hjälpen år 1940. Vi kunna och böra hjälpa ännu mera nu, när det gäller de oskyldigt lidande barnen.
Intresserade, och dit räkna vi oss väl alla, kallas till överläggning i kommunalrummet i Vallkärra tisdagen den 13 januari 1942 kl. 7 em./kl. 19/.
K O M M E N M A N G R A N T !
Kommunalnämndens ordförande
33 personer hade hörsammat kallelsen, och några personer hade per telefon meddelat sin sympati för planen och förklarat sig villiga att ge ekonomiskt bidrag.
§ 1.
Ordföranden redogjorde i stora drag för hur planen uppkommit och dess innebörd i nuvarande läge…Så skulle man kunna teckna sig för hela, halva, tredjedels, fjärdedels, femtedels eller tiondels kostnaden för ett barn, för ett visst fast belopp per månad eller för ett engångsbelopp… Det upplystes från flera håll, att man på olika platser i landet räknat med en totalkostnad av c:a 60:-- kronor i månaden per barn räknat
Teckningen gav följande resultat: hela kostnaden för ett barn 5 st, halva kostnaden för ett barn 3 st, fjärdedelskostnaden för ett barn 1 st och tiondelskostnaden för ett barn 1 st = i det närmaste full garanti för 7 barn. Dessutom tecknades fasta månatliga bidrag för 190 kronor och ett engångsbelopp å 50 kronor = ungefär kostnaden för 10 barn.
Sedan förhandlingarna återupptagits, beslöts enhälligt att inrätta en barnkoloni för finska barn i enlighet med initiativtagarens förslag.
Det vällovliga initiativet gick dock ett snopet öde tillmötes. I föreningens styrelseprotokoll den 3 februari 1942 § 2 skrivs följande:
Ordföranden avlämnade följande redogörelse: Efter styrelsens sammanträde den 19 januari satte han sig i förbindelse med vederbörande kommitté (fadderortskommitté) och begärde en kontingent om 15 barn för den planerade kolonien. Då meddelades han emellertid, att det ej kunde lämnas några barn, ty man hade numera gått in för att endast lämna barn till enskilda hem, och f. n. vore så många sådana hem anmälda, att ej ens dessa kunde tillgodoses inom rimlig tid på grund av trafikförhållanden och andra svårigheter framför allt i Finland. Vidare meddelades, att en orsak till transportsvårigheterna vore kostnaderna, som beräknas till i medeltal 100:-- per barn, och kommittén hade mycket ont om pengar
Under dessa förhållanden är alltså projektet ej genomförbart, som man förut tänkt sig. Emellertid ansåg ordföranden, att man ej därför helt skulle kasta bort tanken på hjälp. Alltjämt föreligger stora hjälpbehov.
Den 23 februari 1942 höll föreningen ett nytt möte, på vilket man beslutade följande:
1. Föreningen skall fortsätta verksamheten i annan form än man ursprungligen tänkt sig, främst upptagande fadderbarnsverksamhet i Finland med eventuellt också hjälp till Kommittén för Finlands-barn; om möjligt bör fadderbarnsverksamheten ordnas i en och samma finska kommun.
2. Förbindelserna å den förra teckningslistan upphäves och ny teckning ordnas för i punkt 1 ovan nämnda ändamål. Denna teckning skall taga sin början genast.
På sammanträdet den 9 juli 1942 beslutades att antaga en s. k. fadderkommun. Eftersom Vallkärra på olika sätt haft förbindelse med Enonkoski kommun i Finland fick styrelsen i uppdrag att ordna om bidrag till denna kommun.
I föreningens sista protokoll från den 15 oktober 1943 beslöts att ge kassören bemyndigande att till Enonkoski-kommittén av Mannerheimförbundet redovisa återstående belopp av de för ändamålet insamlade medlen.
Se även arkivet Vallkärra med flera socknars fadderortskommitté.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_438
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/CDzGuIUnewV5BQlmzQzI0A
SpråkSvenska
ExtraIDACS_438