Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Molkoms Bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50768
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/iss3n5oTN4Yvl1My2yzsG0
ExtraID50768
Omfång
10 Hyllmeter  (-, Levnr: 55/94, 57-246/94.)
Datering
1794–1989(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Molkoms Cementvarufabriks AB (1940)
Alternativa namn: Molkoms Cementvarufabrik  (1940 – 1945)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Cementfabrik)
 
Molkoms Kvarn och Grynverk (1905 – 1926)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Såg och hyvleri, torvströfabrik.)
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Valskvarn & havregrynsverk)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
Kategori: Företag. Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare (Tomtförsäljning)
 
Ciders mekaniska verkstad (Molkom) (1938)
Alternativa namn: Ciders Mekaniska Verkstad AB (Molkom)
Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Mekanisk verkstad)
 
Molkoms bruk (1629)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Mekanisk verkstad)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)
 
Molkoms bruks fria pensionsstiftelse (Volym A 2: 2, Serie Ö 1)
Kategori: Övriga. Stiftelser
 
Molkoms Cementvarufabriks AB:s fria pensionsstifte (Volym A 1: 2)
Kategori: Övriga. Stiftelser

Innehåll

ArkivhistorikMOLKOMS BRUK

Församlingen bildades 1598. "I början av 1600-talet var Nyed en ungdomlig jordbruksbygd, som år för år blev allt starkare koloniserad av nyodlare," konstaterar Furuskog i sitt banbrytande arbete om De värmländska järnbruken.

På 1620-talet kom ett nytt inslag i bygdens näringsliv. Järnhanteringen gjorde intåg. Det påbörjades då en byggnadsverksamhet vid de många forsarna i vattendragen mellan sjöarna i Nyeds socken. Ett tiotal stångjärnsbruk och ett par hyttor uppfördes i rask takt och därigenom skedde en genomgripande omvälvning i socknens liv, där tidigare jordbruket varit allena rådande näring. Järnbrukstillverkningen höll i sig till slutet på 1800-talet. År 1629 erhöll kyrkoherden Olof Luth i Nyed av landshövdingen Bonde tillstånd att uppföra en stångjärnshammare vid Molkom. Denna anses vara den första anlagda i Nyeds socken. Forsen mellan Bors- och Molkomsjöarna hade tidigare utnyttjats av en kvarn, som omnämnts 1584. I trakten fanns sedan länge jordbruksbebyggelse och Molkoms gård hade enligt Furuskog (De värmländska järnbruken) funnits i mer än hundra år när stångjärnshammaren anlades.

I slutet av 1600-talet ägdes bruket av borgmästaren i Filipstad , Ingemar Larsson, vars barn kallade sig Tingvall. I 1695 års hammarskattelängd står Ingemar Larssons arvingar som ägare. Tillverkningen fastställdes då till 680 skeppund stångjärn. Ingemar Larssons son, brukspatronen Lars Ingemarsson Tingvall (1672-1709) står sedan som ägare till bruket. Hans änka Christina Maria Carlberg (1677-1744) gifte om sig 1714 med Thomas Baltzar von Rappholt. Tillverkningen ökades med 220 skeppund av "värmländska tillökningen". Sonen Bengt Gustaf von Rappholt (f 1719, d 1762) och kapten vid fortifikationen övertog bruket sedan han löst ut sin syster och broder. Han var gift med Elsa Johanna Geijer, en dotter till Bengt Gustaf Geijer den äldre på Uddeholm. Efter hans död blev hans son Bengt Gustaf ägare till bruket. Den sistnämnde avled vid unga år 1779 av ett vådaskott med egen bössa och var ogift. Sedan blev Lars Bratt, född 1738 genom arv (han var son till Elsa Johanna Geijer i hennes äktenskap med Olof Bratt på Fösked) ägare till Molkom. Bratt avled år 1785. Han sålde bruket år 1783 till den under Lindfors omtalade lagman Reinhold Antonsson. Antonsson bodde på Molkom till 1794 då brukspatron Johan Wahlund köpte bruket. Han överlät efter några år bruket till sin bror Gustaf Wahlund. Hans måg häradshövdingen Carl Löthner övertog bruket och sålde det 1843 till Jacob Norrbom vars hustru Maria Arwedsson var "en karskkvinna av majorsketyp". Norrbom uppförde Molkoms herrgård år 1853. Efter Norrboms död 1876 sköttes hans dödsbo av sonen Carl Norrbom, gift med Hilda Lennartsson, till 1883, då hans äldre broder Bruno Norrbom blev ensam ägare till Molkom, samtidigt som han ägde Fösked och arrenderade Kärn. Bruno Norrbom avled 1904. Norrbom ägde egendomar även Acksjöhyttan. Han lät år 1854 uppföra den förnämliga herrgårdsbyggnaden, som olyckligtvis brann ner 1937. När järnvägen drog fram genom Nyed på 1870-talet och stationshuset byggdes, fanns praktiskt taget ingen bebyggelse i Molkom utöver vad som hörde till Molkoms Bruk och handelsboden vid gamla järnvägen. År 1905 inköptes bruket av ett bolag som drev rörelsen under namnet Molkoms Kvarn & Grynverk med Erik Andersson som disponent.

Sågverk och kvarnrörelsen fortsatte. Även torvströ tillverkades, men denna tillverkning upphörde senare. År 1910 insattes en 40 kilowatt likströmsgenerator så att elektriskt ljus erhölls vid bruket. År 1918 insattes två växelströmsgeneratorer om vardera 45 kilowatt, vilket möjliggjorde leverans av elljus och kraft till den omkringliggande trakten. Under Norrboms tid fick inga eller endast ett fåtal tomter eller områden avstyckas från egendomen, men efter år 1905 har försålts avsevärda områden som tagits i bruk för den växande bebyggelsen. Detta bolag gick i likvidation år 1932 och rörelsen drevs under sex år av Wermlands Enskilda Bank med kapten Ragnar Svärd som disponent. År 1938 bildades ett nytt bolag med kapten Ragnar Svärd och Nils Troedsson som delägare. Samtidigt återtogs det gamla namnet Molkoms Bruk. År 1940 övergick rörelsen helt till Nils Troedsson & Co AB i Göteborg med Hilding Olsson som disponent. Olsson avled efter två år och efterträddes 1942 av Gunnar Wigler. Sågverket och kraftstationen byggdes om 1949-1950 men senare insattes barkningsmaskin och huggmaskin för flis. År 1938 startade Uno Cider en mekanisk verkstad i Upperud för tillverkning av linjebyggnadsverktyg m.m. Denna rörelse inköptes år 1949 av AB Molkoms Bruk och flyttades till gamla grynkvarnen, som hade brunnit 1928. När kvarnrörelsen helt upphörde år 1961, revs den gamla tullkvarnen som var uppförd av zinnersten, och den mekaniska verkstaden utvidgades med en nybyggnad på samma plats år 1962. Sågverket och verkstaden sysselsatte omkring 50 man. År 1945 övertog AB Molkoms Bruk aktiemajoriteten i den av fabrikör Helmer Melberg år 1940 startade cementvarufabriken i Sutterhöjden. Samtidigt ändrades namnet till Molkoms Cementvarufabrik AB. De tillverkade betongvaror av olika slag samt färdig betong.

I början av 1950-talet bestod alltså AB Molkoms Bruk av fyra företag, AB Molkoms Bruk med såg, hyvleri, elverk och en mindre kvarnrörelse, 60% av aktierna i Molkoms Cementvarufabriks AB, Ciders Mek. Verkstad samt Molkoms Kvarn & Grynverk i likvidation (industrifastigheten plus skog och tomtmark). Under 1960-1962 inköps t.ex. ny truck, ny barkmaskin, ny hyvelutrustning, byte av sågram och personalutrymmen förbättras. Under 1965 byggs två nya magasin för lagring av torkat virke. Under senare delen av 1960-talet sker ytterligare investeringar i sågverksrörelsen. Ett helt nytt justerverk (utlastningsverk) byggs som väsentligt höjer kapaciteten och kvalitetssorteringen av det torkade virket, Samtidigt byggs 2 nya virkesmagasin. Under denna tid har också en del ytterligare markförsäljningar till kommunen ägt rum. Bruket har då framfört önskemål att istället för kontant betalning bli kompenserade med skogsmark. Detta tillmötesgår Nyeds kommun så småningom och bruket får förvärvstillstånd för fastigheten Nyed 1:4 (178 hektar) med ca. 150 hektar produktiv skogsmark till ett pris av 200.000 kr. samt 2 områden vid Borssjön där senare en mätstation och timmersortering anläggs. Samtidigt försäljer Molkoms Kvarn & Grynverk som formellt äger brukets marker 22 fastigheter till kommunen för tillsammans 222.500 kr. Formellt blir dessa transaktioner genomförda år 1970.

Under de kommande åren görs ytterligare investeringar; En ny barkmaskin och panncentral byggs vid sågintaget, oljepannan vid torkanläggningen ersätts med värme direkt från panncentralen och även själva torkanläggningen byggs om.

År 1972 går Gunnar Wigler i pension efter 30 år som VD. Vid denna tid tas också beslut att bygga nytt kontor i anslutning till industrifastigheten. I samband med den nya vägsträckningen hade den tidigare s.k. brukshandeln samt närliggande tingshus rivits. På denna mark uppfördes den nya kontorsfastigheten som stod färdig år 1974.

Under de här åren hade också tillverkningen av spånskivor kommit igång bl.a. i Skattkärr dit en del spån levererades. Nu byggdes även en fabrik i Vålberg, AB Karlstad-Plattan, där även Molkoms Bruk genom en mindre investering fick möjlighet att leverera sitt spån.

Som tidigare nämnts gick AB Molkoms Kvarn & Grynverk i likvidation år 1926, nu först 50 år senare år 1976 verkställs likvidationen. Vilket innebär att industrifastigheten slutgiltigt överförs till AB Molkoms Bruk och att visst kapital kunde överföras till aktieägarna.

År 1982 beslutades det att bygga ett helt nytt s.k. kombiverk där både rått och torkat virke kan behandlas i samma anläggning, rått virke för ströläggning och torrt virke för sortering, längdsättning, märkning och paketering. 1984 är anläggningen i full drift.

Det står dock klart att sågverksbranschen var överetablerade och lönsamheten är vikande, många sågverk lägger ner verksamheten, i Värmland bl.a. sågen i Skoghall 1987.
Det är också nu som Westwood bildas med avsikten att minska antalet sågverk i Värmland för att få bättre balans mellantillgång på råvara och sågkapacitet och förhoppningsvis även bättre lönsamhet.
Även Molkom blir uppvaktade och i oktober 1987 säljs bruket till Norsälvens Sågverk AB som ingår i Westwood-gruppen.

Under våren 1988 sågas de sista timmerstockarna vid sågen och under sommaren avvecklas varulagret och nedmontering av maskinparken påbörjas. En epok avslutas, men bruket kommer att leva vidare, dock med annan verksamhet.

Redan samma år bildas ett nytt bolag Molkom Invest AB som köper tillbaka industrifastigheten, en del mark, samt eldistributionen. Skogsinnehavet behåller dock Westwood.

Affärsidén är att utveckla eldistributionen och hyra ut lokalerna till småföretag. Verksamheten får en bra start och flera firmor med olika inriktningar etablerar sig inom området. Positivt är också att namnet AB Molkoms Bruk kan tas tillbaka efter en tid. År 1992 köper bröderna Eriksson i Gällserud en del av industriområdet och bygger en panncentral för distribution av värme inom Molkoms tätort under firmanamnet Molkom Biovärme AB som står färdig året därpå.

Under följande år förädlas lokaler, viss nybyggnation sker och uthyrningen är tillfredsställande. År 2003 köper Molkom Biovärme AB ytterligare mark inkl. en lagerhall och två magasin. År 2007 blir Tommy Jansson ensam ägare till AB Molkoms Bruk och driver verksamheten fram till 2012 då Stefan Eriksson blir ny ägare av industrifastigheten.


Källor: Molkoms Bruk under 1900-talet av Rolf Wigler, Karlstad 2018.
De Värmländska järnbruken av Jalmar Furuskog, 1924.
Nyed, en lokalhistorisk studie och hembygdsbok utgiven av Nyeds
sockenkommitté år 1970.
Svensk Uppslagsbok nummer 20.
Allmän anmärkningArkivet innehåller material som är mögelsanerat. Sanerade volymer tillgängliga för utlån i läsesal.

Ämnesord

Ämnesord, ort
Nyeds församling

Kontroll

Skapad2014-09-02 11:09:59
Senast ändrad2021-11-09 11:48:16