Sök i arkiven
Genvägar MENY

SÖDERSJUKHUSET - ANESTESI/IVA OCH SMÄRTKLINIKEN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Anestesi- och intensivvård (411 ))
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Smärtbehandling (412))
HistorikARKIVBESKRIVNING
Historik
Tillsammans med Ivar Palmer, förste chef för Kirurgiska kliniken I vid Södersjukhuset, som öppnades år 1947, kom Paul Freckner, Öronkliniken, att vara den pådrivande för tillskapandet av en överläkartjänst i anestesiologi vid Södersjukhuset.
Från början av 50-talet utnyttjade öronkliniken och kirurgiska kliniken I narkoskonsulter, främst från den då etablerade anestesikliniken vid Karolinska sjukhuset.
En ny klinik föds
Södersjukhuset fick 1958 en överläkartjänst, vars utannonsering dock hade fördröjts dels av fackliga skäl, dels också av interna. Vid stadens övriga sjukhus var anestesiläkartjänster redan inrättade och besatta, varför Södersjukhuset, stadens i övrigt ojämförligt mest moderna sjukhus, märkligt nog sist av alla fick tjänsten besatt inom denna centrala specialitet.
Under mitten av 50-talet var konsultverksamheten så utvecklad, att det dagtid alltid fanns en anestesiologkonsult verksam vid Södersjukhuset men med Kirurgiska kliniken I och Öronkliniken som främsta arbetsfält.
Som förste överläkare vid Anestesikliniken vid Södersjukhuset tillträdde Matts Halldin tjänsten den 1 maj 1958. I starten utgjorde han i själva verket hela personalstyrkan.
Att bygga upp en anestesiklinik vid ett sjukhus, där stor operativ verksamhet redan pågått i 15 år är en ganska gigantisk uppgift. Den pågående verksamheten måste ju fortskrida och det nya interfolieras på ett smidigt men samtidigt effektivt och utvecklande sätt. Personalrekrytering och teknisk upprustning måste dessutom ske i den takt, som de ekonomiska resurserna kunde medge. Verksamheten kom därför med nödvändighet den första tiden väsentligen följa den konsulttradition, som tidigare upparbetats. Inte minst den geografiska uppsplittringen av de sju operationsavdelningarna till skilda plan och flyglar, gjorde det fysiskt omöjligt att över huvud taget ge service till mer än ett par närliggande avdelningar. Samtidigt hade också Kvinnokliniken och dess förlossningsavdelning ett uttalat behov av anestesiservice.
Främst de yngre operationssköterskorna vid respektive operationsavdelning med vana att ge eternarkos sövde patienterna. Det är väl värt att påminna om den kirurgiske Lundaprofessorn Gustaf Petréns nu klassiska ord, som än idag äger full giltighet:
”Narkoskonsten är en praktisk konst, och endast den som gifvit och ständigt gifver narkoser och af egen erfarenhet är väl förtrogen med komplikationerna och allt, som kan vålla svårigheter, endast den kan vara en verkligt god narkotisör.”
Att ge eternarkos var en praktisk konst på hög nivå, som de unga sjuksköterskorna handlade med den äran. Det var också en utmärkt introduktion till bruket av de nya narkosmetoderna och narkosmedlen.
Nuvarande organisation
Verksamhetsområde Anestesi och intensivvård leds av en verksamhetschef. Verksamheten består av smärtsektion, anestesi, intensivvård och ambulanssjukvård samt klinisk forskning. Varje sektion leds av varsin sektionschef i samarbete med chefsjuksköterska.
Smärtsektionens personal handlägger svårbehandlad smärta hos inneliggande patienter. Det finns även en öppenvårdsmottagning för remitterade patienter med långvarig icke-malign smärta. Möjlighet finns till psykologledd grupp- och individterapi för kroppskännedom.
Anestesiläkarna bedömer patientens hälsotillstånd, gör riskbedömning och föreslår bedövningsform vid operationer. Vården peroperativt och under uppvakningsperioden och det omedelbara postoperativa förloppet bedrivs av personal från sektionerna för anestesi och intensivvård.
Intensivvård bedrivs vid sjukhusets allmänna intensivvårdsavdelning (IVA), som består av sex intensivvårdsplatser och fyra platser för intermediär vård.
Sektionen för ambulanssjukvård bemannar länets ambulanshelikopter med anestesiläkare, anestesisköterskor och ambulanssjukvårdare. Dessa utgör den mobila spetsresurs, som kan bistå skadade vid allvarliga olyckor inom Stockholms län.
Verksamhetsområdet har en beredningsgrupp, där strategiska frågor och arbetsmiljöfrågor diskuteras. Beredningsgruppen består av representanter från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Vidare finns även en ledningsgrupp bestående av verksamhetschefen, sektionschefer, chefsjuksköterskor samt verksamhetsekonom och expeditionsföreståndare. Arbetsplatsträffar hålls på respektive sektion.
Anställda 220
Tekniska vårdplatser (IVA) 10
Elektiva öppenvårdsbesök/år 2 600
Anestesier/år 20 000
Arkivbeskrivning
Verksamhetsområdets arkiv förvaras på sjukhuset (äldre delar har överförts till Landstingsarkivet 2013).
Intensivvårdsavdelningens och smärtmottagningens patientjournaler förs i det datoriserade journalsystemet Melior, som infördes på verksamhetsområdet med början i februari 1998. Inkomna remisser och provsvar vid smärtsektionen scannas in i Melior.
Pappersjournaler från tiden före Melior-införandet överflyttas till Södersjukhusets centrala journalarkiv. Avställning av datajournaler från Melior till arkivmedia för långtidslagring har ännu ej skett.
Anestesijournaler, som upprättats före 2001 förvaras i patientjournalen som förts vid den klinik, där patienten var inskriven under tiden för anestesin. Under år 2001 till oktober 2002 har anestesijournalerna scannats in i datahanteringssystemet KOVIS.
I framtiden kommer anestesijournalerna att föras i operationsplaneringssystemet ORBIT, som infördes vid verksamhetsområdet den 8 oktober 2002. Den elektroniska ambulansjournalen som används inom hela Stockholms läns landsting är en databas gjord i Lotus Notes. Den används av samtliga ambulanser och akutbilar samt kommer inom kort tid att även införas på helikopterverksamheten.
Arkivet innehåller förutom patientrelaterade handlingar även en mindre mängd administrativa handlingar såsom protokoll, minnesanteckningar, verksamhetschefens beslut, verksamhetsberättelser och -planer.
Stockholm i november 2002
Gunilla Odensjö, Verksamhetschef
Något reviderad 2013-07-18/cn.
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_816
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/iOKUnMr0Hqsub7CRwHY6W2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_816