Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Enskilda arkiv i KA Henrik Henriksson Fattenborg-Lillieborg


Grunddata

ReferenskodSE/RA/54312
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/DacNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
2 Hyllmeter 
23 Volymer 
Datering
1660–1687(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
Brevskrivarregister: BrF, F-exp/i förteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Lillieborg, Henrik Henriksson
Alternativa namn: Fattenborg, Henrik Henriksson
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Henrik Henriksson Fattenborg-Lillieborgs arkiv

Henrik Henriksson Fattenborg, adlad Lillieborg, härstammar från en känd viborgsk släkt med namnet Fatebur. Hans fader magister Henrik Mårtensson Fatebur var rektor vid trivialskola i Viborg, sedermera kyrkoherde och prepositus i Nyen (av sonen tituleras fadern även som superintendent 1) och dog 1647. 2). Dennes änka Elisabet Claesdotter, som ännu på 1670-talet innehade de av drottning Kristina 1646 28/8 till Henrik Mårtensson Fatebur och hans hustru för deras livstid donerade godsen i Nöteborgs län i Ingermanland, 3) var Henrik Henrikssons styvmoder, 4) namnet på hans mor är okänt. Henrik Henriksson syns ha blivit född i slutet av 1610-talet, ty omkring 1678 skrev han till K. Maj:t att han "nu ähr snart 60 åhr gammal". 5) 1650 gifte han sig med Katarina Claesdotter Palm från Keksholm. Äktenskapet blev barnlöst 6) och sedan 1663 vistades Sofia Lemke som fosterdotter i huset. Hon var dotter till Katarina Claesdotters syster Johanna Claesdotter Palm i dennas äktenskap med Fredrik Lemke 7). Rätteligen adopterad blev hon dock aldrig 8). Hon gifte sig senare med sekreteraren i reduktionskollegiet Anders Gran (sedermera häradshövding och adlad Granberg) 9). Då Fattenborg adlades 1676 upptogs även hon i sköldebrevet (1676 15/2) och tilldelades rätten till att bära namnet Lillieborg 10). Henrik Henriksson påstod dock genast, att detta skett utan hans vetande och medgivande på Anders Grans initiativ, när denne hade skickats av honom till kungliga kansliet för att på hans vägnar emottaga sköldebrevet. Gång på gång hotade sedan Lillieborg anmäla saken hos konungen och begära rättelse i sköldebrevet. Oaktat att det finns åtskilliga utkast och koncept bland Lillieborgs papper till sådana besvärsbrev till konungen, tycks han dock aldrig ha förverkligat sina nyssnämnda hotelser. Till sist syns Lillieborg ha blivit tillfredsställd med Granbergs försäkran, att det egenmäktiga upptagandet av Sofia Fredriksdotter på sköldebrevet ej skulle skada Lillieborg eller ha någon prejudicerande betydelse för deras inbördes förhållande. 11) Henrik Henriksson dog i Stockholm den 4 mars 1684 och begravdes i S:ta Katarina kyrka den 9 juni 1687. Hans änka Katarina Claesdotter överlevde honom i tio år och dog i augusti 1694. 12)

Sin tjänstemannabana började Henrik Henriksson Fattenborg 1637 med en kortvarig tjänst som kanslist i det livländska generalguvernementets kansli i Riga och fortsatte sedan som regementsskrivare vid Alexander Gordons (sedermera Thomas Kinnimunds och Bernt von Gerttens) regemente i Kexholm ända till 1656. Därjämte blev han 1650 inspektor över Jakob De la Gardies gods i Ingermanland. 13) Vid ryssarnas infall 1656 var han arrendator av dennes gods i Tjurala pogost i Kexholms län. För att undslippa ryssarna begav sig Henrik Henriksson Fattenborg med hela sitt hushåll till Keksholms fästning, varifrån han genast ämnade fortsätta resan vidare till Sverige. Därav blev dock ingenting, ty fästningens - den var dåligt försedd både med ammunition, förråd och manskap - kommendant Olof Bengtsson (sedermera adlad Granatenflycht) förvägrade Henrik Henriksson att lämna staden. Snart därefter inneslöts fästningen av ryssarna, och under hela den följande, fjorton veckor långa belägringstiden fick Fattenborg jämte sina åtta tjänare och ytterligare tjugo av honom underhållna män hjälpa till i försvaret. Efter regementskvartermästaren Arvid Funcks död (han föll genom fiendens kula) blev Henrik Henriksson befordrad till kapten över adelsryttarna ("till öfver officerare eller capitein öfver landsåtarne"). Även den spannmål och de andra viktualier han medfört i stora mängder kommo till fromma för fästningen: han ställde allt till kommendantens förfogande och förstärkte därmed avsevärt de från början otillräckliga förråden i fästningsmagasinet. Kommendanten Olof Bengtsson vitsordade senare med beröm både Fattenborgs personliga insatser i fästningens försvar och hans stora försträckningar till dess förproviantering. 14) Fattenborg själv värderade sedermera sin nyssnämnda försträckning till kronan till mera än 8.000 daler s.m. 15)

Henrik Henriksson lämnade ej genast Ingermanland efter ryssarnas återtåg utan stannade kvar i landet ända till sommaren 1657. 16) Han syns ha lämnat landet och rest över till Sverige först i juni 1657, 17) och som det synes, var beslutet att bosätta sig för alltid i Sverige ej heller då ännu definitivt. 18) Efter ankomsten till Stockholm fick Fattenborg snart en tjänst i krigskollegiet. Men det gällde då icke krigskassörstjänsten, som han enligt Elgenstierna skulle ha fått redan 1656. 19) Elgenstiernas data äro felaktiga. Den 5 augusti 1657 förordnades Fattenborg av Krigskollegiet till kassör vid "det fästningsvärck eller skantze arbete, som uthan för Södre förstadhen nu förehaffues". 20) Som sin substitut anställde han där svågern Fredrik Lemke. 21) Fattenborg syns snart ha fått till uppdrag att även sköta vissa andra utbetalningar för krigskollegiets räkning, 22) och inofficiellt titulerades han redan 1657 som kassör i krigskollegiet. 23) Till ordinarie innehavare av kassörstjänsten i krigskollegiet, vilken tjänst enligt Steckzén (a.a., s. 148) sedan 1653 ej hade uppförts på staten, utnämndes Fattenborg först i november 1659; 24) dessförinnan hade han 1658 avböjt en artilleribokhållarebefattning, vartill han föreslagits av kommissarien i krigskollegiet Simon Simonsson Rosenberg. 25) Kassörstjänsten i krigskollegiet skötte Fattenborg i mer än tolv år, ända till 1672. Han syns ha fått avsked från denna befattning vårvintern 1672. Dock blev Fattenborg därvid ålagd att fullgöra sina räkenskaper, innan han helt tilläts lämna tjänsten. 26) De av honom i krigskollegiet förda räkenskaperna omfatta åren 1660-1671; den sista av dem inlämnade han till kollegiet den 20 juni 1673. 27) Ett par veckor senare, den 4 juli 1673 utlovades honom rekommendation till K. Maj:t, så snart hans räkenskaper blivit reviderade och approberade. 28) Den 8 juli 1673 attesteras, att Fattenborgs kassaräkenskaper 1660-1671 blivit överskickade från krigskollegiet till kammarkollegium. 29) Det dröjde nära ett helt år, innan den utlovade rekommendationen utfärdades av krigskollegiet den 3 juni 1674. 30) I rekommendationsbrevet erhöll Fattenborg ett gott vitsord för sitt arbete som kassör i kollegiet. "Så kan Collegium inthet mindre gifva honom dhet synnerlighe godha beröm, att han uthi dhe 13 åhr, som han Casseurs tiensten här i Collegio förestodh, medh serdeles nöije har gjordt Collegio i dhet embete all satisfaction och kommit samma embete iblandh medh ansehnlige summor, som sielfva rekningarne åhr efter åhr uthvijsa, till försträckningh, som han och der af ännu förmehnar een godh post hos Eders Kungl. Maj:t i allerdiupaste underdånigheet hafva att praentendera".

Med denna förmånliga rekommendation i handen sökte Fattenborg sommaren 1674 - dessförinnan hade han efter räntmästaren Börje Cronbergs död (1673) sökt men inte fått dennes ledigblivna tjänst 31) - hos konungen kommissarietjänsten i krigskollegiet, vilken väntades bli vakant med den förestående befordringen för befattningens hittillsvarande innehavare Balthasar Gyldenhoff. 32) Men Fattenborg fick inte tjänsten, i stället utnämndes han den 4 december 1674 till förste innehavare av den nyinrättade revisionskommissariejtänsten i krigskollegiet. 33) Enligt kollegiets instruktion för Fattenborg 1674 22/12 skulle han utöver sin ordinare lön även få "en nöjaktig rekompense" för de penningmedel han genom sin verksamhet lyckades tillföra kronan. Han uppfördes dock ej på ordinare stat. 34) Senare påstår Lillieborg, att han aldrig varken pretenderat eller njutit någon lön för sin tjänst som revisionskommissarie. Detta skulle ha skett med avsikt "att giöra migh så myckit mehra till vidare befordran meriterad". 35) Lillieborg hänvisade till denna omständighet särskilt i ett brev till krigskollegii president 1677 3/3, vari han anhöll om att denne skulle rekommendera honom hos konungen till kommissarietjänsten i kollegiet, som blivit vakant med kommissarien Joakim Stropps frånfälle. Skulle denna tjänst emot förmodan vara redan besatt genom kunglig förordning, då bad Lillieborg om rekommendation till "extraordinarie krigsråds embete eller character där af". 36) Den rekommendationen fick Lillieborg väl aldrig, ty sin revisionskommissarietjänst syns han ha skött alldeles ineffektivt och icke utan skarpa anmärkningar och påminnelser från kollegiets sida. Han själv skyllde allt, vad de överordnade lastade honom för, på sin svåra och långvariga sjukdom. Det uppfattades dock som undanflykter. 37) Till sist syns Lillieborg på sätt och vis ha blivit suspenderad från kommissariebefattningen, varpå han i slutet av 1678 begärde och fick avsked från sin tjänst i krigskollegiet. 38)

Parallellt med tjänsten i krigskollegiet bedrev Lillieborg en omfattande affärs- och låneverksamhet i Stockholm. Han hade börjat denna verksamhet redan under sin tjänstetid i Keksholm med lån bl.a. till Jakob De la Gardie. 39) Bland hans låntagare från senare år finnas sådana inflytelserika personer som fältmarskalken greve Gustav Banér, riksamiralen Gustav Otto Stenbock, Balthasar Gyldenhoff m.fl. 40) Lillieborgs affärsverksamhet var ävenledes synnerligen omfångsrik. Särskilt var han intresserad av affärer med spannmål från rikets östra provinser. 41) Antagligen just för att främja sina handelsförbindelser i dessa provinser skaffade han sig på 1670-talet en skuta på 75 last ("S:t Olof"), participant var han dessutom i åtskilliga andra skepp och skutor. 42) Sedan 1668 var han participant även i tjärukompaniet. 43) Ävenledes bedrev han från Stockholm ett synnerligen omfattande storjordbruk på de säterier han arrenderade från högadeln. Sina arrendegods i Tjurala pogost (se sid. 5) behöll han ända till 1659. 44) Genast efter ankomsten till Stockholm 1657 hade han arrenderat av Anna Skytte Älvsjö gård vid Stockholm, där han till en början även syns ha haft sitt hem. 45) Älvsjö stannade (möjligen med ett avbrott på 1660-talet) som arrendegård i Lillieborgs händer åtminstone till mikaelidag 1676. 46) Lillieborgs verksamhet på detta område syns ha kulminerat åren efter det han lämnat kassörstjänsten i krigskollegiet. Sedan 1672 arrenderade han under några år från Magnus Gabriel De la Gardie godsen Ekholmen, Venngarn, Ala och Kalmarsnäs i Uppland. 47) Han utnämndes samtidigt av Magnus Gabriel De la Gardie till överinspektör över hans gods. 48) Dessutom arrenderade Lillieborg enstaka hemman från kronan. I Sköndal (Brännkyrka socken) hade Lillieborg på 1670-talet i sin ägo skattetorpet Fållan. 49) Även i Stockholm förvärvade Lillieborg sig sedan 1660-talet åtskilliga fastigheter, vilka - utöver de två hus "östom till vedh Skepsbron uthi Slått gränden" han 1665 köpt av Elena Melis för 21.000 daler k.m. - lågo på Södermalm inom S:a Katarina församling. Största delen av dessa fastigheter syns Lillieborg ha försålt småningom igen och behållit endast ett större hus med en omfattande tomt vid Stora Götgatan, där han hade sitt hem. 50a) Under många år var Lillieborg verksam i Katarina församlings administration; Han hade i sina händer vården om församlingens medel och förde dess räkenskaper. 1670-1675 var han inspektör över församlingens kyrkobygge. 50b)

Under 1670-talets senare år syns Lillieborg ha råkat i åtskilliga ekonomiska svårigheter. Han ansattes hårt av enskilda fordringsägare, samtidigt hade han själv stora utestående fordringar. Resultatet av dessa svårigheter blev vidlyftiga processer, där Lillieborg uppträdde än som kärande än som svarande. Läget försämrades för honom, då kronan på grund av de anmärkningar krigsrådet Simon Rosenberg gjort 1679 om Lillieborgs kassörskap i krigskollegiet inledde ett besvärsmål mot honom i kammarrätten, vilket kom att ha till följd stora ersättningskrav. Kammarrättens dom föll dock först efter Lillieborgs död den 26 dec. 1686, då sterbhuset ålades att ersätta kronan med 11.395 daler s.m. Den av Lillieborgs änka presterade moträkningen på kronan, som slutade på 103.575 daler s.m., hänvisades till likvidationskommissionen. Den utdömda summan skulle dock betalas genast, oberoende av utgången av likvidationsmålet. Emedan Katarina Lillieborg inte kunde efterkomma detta beslut, skred man 1688 till exekution på egendomen, som kammarkollegiet för kronans räkning låtit lägga kvarstad på redan 1682, och den 23 februari verkställde överståthållareämbetet utmätning på lösöret genom notarius publicus, varefter rådhusrätten den 4 mars 1688 förordnade några rådmän att värdera lösöret. Värderingen genomfördes den 10 och 11 april. Eftersom den fasta egendomen inte räckte till att betala kronan, så togos även sterbhusets alla utestående fordringar till anspråk. På advokatfiskalen Henrik Heerdhielms förslag remitterades hela den Lillieborgska ersättningsfrågan 1695 till exekutionskommissionen för slutlig utredning. 51)

Tillsammans med Lillieborgs egendom vid Stora Götgatan beslagtogos även hans handlingar. Vid utmätningen 1688 förseglades dessa först i en kammare på egendomen och överlämnades senare till Stockholms stads justitiekollegium, 52) där de lågo nedpackade i två kistor. Sedan det Lillieborgska ersättningsmålet hänvisats till exekutionskommissionen begärde denna (på advokatfiskalen H. Heerdhielms initiativ) hos justitiekollegiet att få även sterbhusets handlingar översända till sig efter en föregående inventering i kollegiet. 53) Kollegiet samtyckte. Inventeringen verkställdes där av notarierna Axel Aulaevill och Erik Willman och avslutades den 14 februari 1696. 54) Därefter överlämnades handlingarna till advokatfiskalen Henrik Heerdhielms ombud kammarskrivaren Sven Grandell. Det gick ett helt år innan Heerdhielm i sin tur den 18 februari 1697 överlämnade handlingarna till exekutionskommissionen. 55) Däremot hade den ovannämnda inventeringsförteckningen av den 14 febr. 1696 inskickats till exekutionskommissionen redan den 20 februari 1696, 56)

I exekutionskommissionen föll det på kommissarien Arvid Forssenwalds lott att utreda det Lillieborgska sterbhusets angelägenheter. Även sterbhusets handlingar ställdes till hans förfogande. Bland dessa skulle han först och främst "uppsöka ... alla befintliga obligationer". 57) Utredningsarbetet pågick under flera år, men blev aldrig avslutat i exekutionskommissionen. Den 10 februari 1702 berättades på kommissionens sammanträde, att åtskilliga saker angående Lillieborgs sterbhus blivit kommunicerade med advokatfiskalen Henrik Heerdhielm men aldrig blivit besvarade av denne. Med hänseende till den omständigheten lämnade kommissionen det Lillieborgska målet ifrån sig till advokatfiskalen i kammarkollegiet, Joakim Westerling (adl. Cronfeldt), eftersom kommissionen ej "får befatta sig med andra mål än de som stå på slut". 58) Om sterbhusets handlingar även medföljde till advokatfiskalskontoret, framgår ej ur exekutionskommissionens handlingar.

Om det Lillieborgska arkivets ursprungliga innehåll och omfång ha vi inga fastare data. Den ovannämnda inventeringsförteckningen av den 14 febr. 1696 är ingalunda ett fullständigt inventarium över arkivet. Tvärtom, den upptar endast ett femtiotal obligationer och sådana handlingar, som kunde giva upplysningar om sterbhusets debitorer och kreditorer. Huvudparten av handlingarna, vilka enligt förtecknarna skulle ha legat i stor "confusion och oordning", blev alldeles oförtecknad. Enligt en allmän karakteristik från Aulaevill och Willmans sida utgjordes dessa handlingar av räkenskaper angående Lillieborgs kassörstjänst samt av diverse andra räkningar, kvittenser, kontrakter, projekt till räkenskaper, suppliker, krigskollegii brev, brevväxlingar, koncept och åtskilliga "schartegu" av litet värde. 59) Sedan arkivet hamnat i exekutionskommissionen, syns det ej heller där ha fått någon bättre omordning eller inventering. Förvisso skönjs i arkivet ännu i dag en tämligen omfattande dossierbildning, som har kommit till efter Henrik Lillieborgs frånfälle, 60) men dessa littererade dossierer synas ha blivit bildade innan arkivet inlämnades i justitiekollegiet. De nämnda littererade dossiererna äro genomdragna med tråd samt förseglade med rådmannen Hans Roslins signet. 61) Antagligen var Hans Roslin en av dessa rådmän, som efter den ovan omtalade utmätningen av lösöret i det Lillieborgska huset fingo till uppdrag att värdera det i april 1688. Det är mycket möjligt, att Lillieborgs beslagtagna handlingar då synades litet närmare av dessa rådmän, varvid de ovannämnda littererade dossiererna kan ha kommit till under rådmannen Hans Roslins uppsyn. Det är troligt, att handlingarna då även förtecknades, innan de överfördes till justitiekollegiet.

Om arkivets skick sedan 1700-talet vet man nästan ingenting. En del av handlingarna syns ha gått förlorad. Vid utmätningen den 23 febr. 1688 omtalas fyra kassaböcker och en huvudbok, samtliga i folio. 62) Numera saknas dessa i arkivet. Många av de gamla dossiererna äro sönderfallna och bevarade endast i fragment. Det är dock en betydande del, som bevarats av Lillieborgs arkiv. Särskilt bör betonas den omfattande korrespondensen. Huvudsakligen består arkivet av Lillieborgs samt sterbhusets privata handlingar, vid korrespondensen är det dock svårt att skilja mellan privata och officiella ärenden. I mindre omfång finnas här dock även officiella handlingar t.ex. räkenskaper (huvudsakligen i koncept) ang. Lillieborgs kassörskap i krigskollegiet o.s.v.

I det Fattenborg-Lillieborgska arkivet, vilkets innehåll och omfattning framgår av den föregående förteckningen, äro sammanförda alla Henrik Henriksson Fattenborg-Lillieborgs påträffade arkivhandlingar /utom de i Sandbergska samlingen volym Z 2 (fol. 2061 1/4-2081) inordnade/ såväl huvudparten därav, som förmodligen under 1800-talet överfördes till riksarkivet och vilken nu återhämtats till kammararkivet, som de i kammararkivet kvarblivna resterna av hans arkiv. Största delen av handlingarna var redan ordnad och förtecknad av G. Sjöberg och I. Holmberg, när undertecknad i december 1951 fick till uppdrag att inordna även de vid det nyssnämnda ordningsarbetet förbigångna delarna av Lillieborgs arkiv.

Evald Blumfeldt

_______________________________

1) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 18, fasc. 2, fol. 67: Lillieborg till K. Maj:t, odat, koncept.

2) Elgenstierna, G., Den introducerade svenska adelns ättartavlor IV (Stockholm 1928), s. 674-675; Kleberg, J., Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630-1865 (Stockholm 1930), s. 79; S. Hedar, Enskilda arkiv under Karolinska enväldet (Stockholm 1935), s. 312 ff.

3) Donationsbrevet 1646 28/8 finns i avskrift i Ingermanlands kopiebok 1648, fol. 213 (KA. Östersjöprovinsernas räkenskaper). Efter Henrik Mårtenssons död bekräftades förläningen åt hans änka Elisabet Claesdotter, se Östersjöprovinsernas jordrevisionshandlingar. Ingermanlands kopiebok 1675, fol. 61.

4) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 18, fasc. 2, fol. 68: Lillieborg till K. Maj:t, odaterat koncept från tiden efter 1676.

5) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 18, fasc. 2: Lillieborg till K. Maj:t, odat. koncept. Att det härstammar från tiden omkring 1678 framgår av den omständigheten att Lillieborg där anhåller om avsked från sin revisionskommissarietjänst i krigskollegiet. Enligt B. Steckzén, Krigskollegii historia I (Stockholm 1930) s. 445, begärde Lillieborg och fick avsked från denna tjänst 1678.

6) Elgenstierna, a.a., s. 675: Kleberg, a.a., s. 79.

7) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 3: F. Lemke till Lillieborg 1663 18/9 och 1664 15/3.

8) Ibidem, vol. 8:2, fasc. Granberg.

9) Ibidem, vol. 8:2, fasc. Granberg; Hedar, a.a. s. 318. Elgenstiernas uppgift, enligt vilken Granberg skulle ha varit gift med en Sofia Fattenberg von Lemkes, är felaktig.

10) En avskrift av sköldebrevet finns i vol. 8:2, fasc. Granberg.

11) Om denna angelägenhet se åtskilliga hithörande handlingar i Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 8:2, fasc. Granberg. Elgenstiernas uppgift, enligt vilken den på Lillieborgs sköldebrev upptagna fosterdottern Sofia skulle ha varit dotter till Johan Claesson Palm, en bror till Lillieborgs hustru Katarina Claesdotter, är felaktig. Att det var Sofia Fredriksdotter, som sedan 1676 använder namnet Lillieborg, se därom även Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 3: Sofia Lillieborgs brev till Henrik Henriksson. Sofia Johansdotter Palm har aldrig vistats under någon längre tid i Henrik Henrikssons hus, men väl hennes syster Margareta Palm. Hon kom till sin faster Katarina Claesdotter i Stockholm redan våren 1675 och stannade där under flera år. Se Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 4: Johan Palms och hans hustrus brev till Lillieborg 1675 30/5.

12) Elgenstierna, a.a. 1675; Hedar, a.a., s. 316.

13) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Diverse odaterade koncept med data om Lillieborgs tjänstgöring hos kronan; Kleberg, a.a., s. 79; Elgenstierna, a.a., s. 674-675; Hedar, a.a., s. 312.

14) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 12, fasc. 5: Olof Bengtssons attest om Fattenborgs insatser vid Keksholms försvar, dat. Stockholm 1661 24/6 (original), en avskrift av attesten ibidem, vol. 5. Se även vol. 20, fasc. 2, fol. 66-68, 78: Lillieborgs odaterade koncept till K. Ma:jt; Hedar, a.a., s. 312-313.

15) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborg till K. Maj:t, ins. 1673 17/6 (koncept), en avskrift därav i Sandbergska saml. Z 2, fol. 2061 ½. I en senare räkenskap värderas denna försträckning till 6.276 daler s.m. Se vol. 12, fasc. 6.

16) Den 15/10 1656 vistades Fattenborg i Viborg (se vol. 8:1, fasc. De la Gardie); i maj 1657 uppehöll han sig i Keksholm under förberedelser till att lämna landet (vol. 11, fasc. 5; en attest, dat. 1659 23/2). I juni 1657 var han återigen i Viborg (vol. 11, fasc. 5).

17) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 11, fasc. 5: H.H. Fattenborgs memorial till Samuel Persson, dat. Viborg 1657 9/6, och förteckning över hans hästar, dat. Viborg 1657 8/6.

18) Ibidem, vol. 11, fasc. 5: Samuel Perssons Ceraeus attest, dat. Keksholm 1657 18/5, vari han betygar, att han åtagit sig "att förestå Tiurala pogost emedler tijdh H. Arrendatoren /H.H. Fattenborg/ till Sverige ähr".

19) Elgenstierna, a.a., s. 675.

20) Sandbergska samlingen vol. Z 2, fol. 2062: krigskollegii fullmakt 1657 5/8; se även kollegiets memorial för honom 1657 19/8 och 27/8, ibid., fol. 2065-2066.

21) Ibid., vol. Z 2, fol. 2071: H.H. Fattenborgs attest 1657 28/8 (vidim. avskrift).

22) Se åtskilliga kvittenser i Fattenborg-Lillienborgs arkiv, vol. 19, fasc. 2, fol. 333: 1657 23/9; fol. 334: 1657 23/9; vol. 6, fasc. Skansbygget med åtskilliga strödda räkningar från 1657-1659.

23) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 8:1, fasc. Daniel Henriksson: en räkning dat. 1657 26/11.

24) Sandbergska samlingen, vol. Z 2, fol. 2072: krigskollegii fullmakt för Fattenborg 1659 november (utan angiven dag), fol. 2073: kautionsbrev för Fattenborg 1659 18/11; Steckzén, a.a., s. 148 och Kleberg, a.a., s. 79.

25) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 7, fasc. 1, fol. 28-29: Balthasar Thiel (Gyldenhoff) till Lillieborg 1658 27/1.

26) Kleberg, a.a., s. 80.

27) Sandbergska samlingen Z 2, fol. 2063: Militiebokhållarens Isaak Parmanders attest 1673 20/6.

28) Kleberg, a.a., s. 80.

29) Sandbergska samlingen Z 2, fol. 2064: Militiebokhållaren Isaak Parmanders attest 1673 8/7.

30) Finns bevarad i flera avskrifter i Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 5.

31) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborgs odaterde kondept till K. Maj:t och Rikskanslern.

32) Ibidem, vol. 5. Fattenborg till Kungl. Maj:t, odaterad avskrift med den ovannämnda rekommendationen på baksidan.

33) Ibidem, vol. 12, fasc. 2, fol. 1-2: Kungl. vokationsbrevet för Fattenborg 1674 4/12 original, i vol. 5 en avskrift; en ytterligare avskrift i Sandbergska saml. Z 2, fol. 2074; se även Steckzén, a.a., s 400; Kleberg, a.a., s. 80.

34) Steckzén, a.a., s. 400-401; Kleberg, a.a., s. 80; Sandbergska samlingen Z 2: Krigskollegii instruktion för Fattenborg 1674 22/12 fol. 2069-2070 i original, och fol. 2074-2075 i avskrift, fol. 2067-2068 en odaterad och ounderskriven, avvikande variant av samma instruktion.

35) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborg till presidenten i krigskollegium 1677 3/3, koncept.

36) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborg till presidenten i krigskollegium 1677 3/3, koncept. Om Lillieborgs klagan att han inte fått någon lön se även vol. 11, fasc. 4: Lillieborgs kontrakt med kammarskrivaren Anders Svensson 1677 1/12 (koncept).

37) Närmare om Lillieborgs tjänstgöring som revisionskommissarie se Steckzén, a.a., s. 400-401, 416-419, 445 och Kleberg, a.a., s. 80.

38) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborg till krigskollegium, odaterat koncept: "alt. svårast trycker att jag under min hårda sjukdom ähr plötzligen ifrån min tienst removerat vordhen. Nu såsom jag icke kan afsee för migh i detta Collegio på någon tijdh någon avancement, bedher jag herhos ödmiukligst om ett avskedh". Se även Steckzén, a.a., s. 445 och Kleberg, a.a., s. 80.

39) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 8:1, fasc. De la Gardie: Lillieborg till Jakob De la Gardies änka, odat, koncept.

40) Om denna sida av Lillieborgs verksamhet se närmare Hedar, a.a., s. 313. Se även Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1: Lillieborgs specifikation på sina utestående fordringar 1680 20/12, koncept; vol. 21: Lillieborgs kassakladd 1662 ff.

41) Se särskilt brev till Lillieborg från Johan Palm, Erik Sigfridsson, Arvid Runneberg.

42) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 1, fasc. 4 ang. skutan S:t Olof; vol. 18, fasc. 2, fol. 2-15: om Lillieborgs partnerskap i skeppet "Graf Wrangels Palais"; vol. 8:1, fasc. Allm.

43) Kammarkollegiets registratorskontors nummerserie, vol. 41; Hedar, a.a., s. 313.

44) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 8:1, fasc. De la Gardie.

45) Ibidem, vol. 7, fasc. 1, fol. 37. Balthasar Thiel (Gyldenhoff) till Lillieborg 1658 4/2.

46) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 11, fasc. 1: Älvsjö gård.

47) Ibidem, vol. 8:1, fasc. De la Gardie; se även ett odaterat koncept av Lillieborg ang. hans arrendeförhållanden till M.G. De la Gardie i vol. 1.

48) Ett odaterat och oundertecknat koncept till instruktion på denna tjänst för Lillieborg finns i Lillieborgs arkiv, vol. 8:1, fasc. De la Gardie.

49) Ibidem. Vol. 1, Lillieborg till amiralen Leijonstedt 1675 23/7, koncept.

50a) Fattenborg-Lillieborgs arkiv, vol. 7, fasc. 3: Dossiern om fastigheter. Hedar, a.a., s. 313.

50b) Se handlingarna ang. Katarina kyrka i Lillieborgs arkiv.

51) Allt föregående har utförligt behandlats av Hedar, a.a., s. 313-317.

52) Hedar, a.a., s. 315.

53) Exekutionskommissionens protokoll 1696, s. 27 (13/1); Exekutionskommissionens akt ang. Lillieborg i kammarkollegii registratorskontors nummerserie vol. 41: Exekutionskommissionens koncept till justitiekollegiet 1695 9/9 och 1969 13/1; Hedar, a.a., s. 317.

54) Inventeringsförteckningen 1696 14/2 i kammarkollegiets registratorskontors nummerserie, vol. 41; Hedar, a.a., s. 317.

55) Exekutionskommissionens protokoll 1697, fol. 116 v (18/1); Hedar, a.a., s. 317.

56) Exekutionskommissionens protokoll 1696, fol. 153 (26/2). Se även marginalanteckningen i den i not. 54 omnämnda förteckningen.

57) Exekutionskommissionens protokoll 1697, fol. 283-284 (26/4).

58) Exekutionskommissionens protokoll 1701-1703, s. 280 (1702 10/2); se även A. Forssenwalds specifikation på de mål han skött men icke avslutat i exekutionskommissionen, dat. Stockholm 1703 22/1, ibid. s. 749.

59) Se den i not 54 omnämnda förteckningen.

60) Det framgår av den omständigheten att i dossiererna ingå handlingar från tiden efter Lillieborgs död.

61) Se t.ex. sådana dossierer i vol. 15.

62) Hedar, a.a., s. 315.

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2010-09-10 13:42:59