Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Huvudarkivet

Svenska Riksteatern

Grunddata

ReferenskodSE/RA/740056/01/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/O9ZYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
92,6 Hyllmeter  (Omfång kontrollerat 2014-06-27/mn)
Datering
1932–1987(Tidsomfång)
1933–1967(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmDel av arkivet: serie Ö1, Teaterchefens arkiv
Tillstånd ges av vice VD för Riksteatern .
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Svenska Riksteatern
Kategori: Företag. Media, reklam, kultur (Teater)

Innehåll

Allmän anmärkningFinns även ritningar i Marieberg.

En efterleverans till Riksteaterns arkiv inkom 2013-12-16 omfattande 109 hyllmeter (Dnr RA 256-2013-4893). I den nya leveransen är handlingarna uppdelade i drygt 15 olika delarkiv. Efterleveransen saknar förteckning men det finns en excelfil med lista över de levererade volymerna (med delarkivets namn, volymsignum, rubrik och årtal). Ca 8 hyllmeter är helt oordnat och oförtecknat/Mikaela Nybohm 2013-12-16

Arkivet ordnas och förtecknas våren 2014 av Urban Johansson.
Inledning (äldre form)Svenska Riksteaterns arkiv 1934-1966 och Svenska Teaterns arkiv 1953-1970

Inledning
Initiativet till Svenska Riksteatern togs den 20 januari 1933 av dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg. För att hjälpa svensk landsortsteater ur den svåra situation den försatts i, delvis till följd av den ekonomiska depressionen, tillsatte statsrådet Engberg denna dag 1933 års Teaterutredning. I samband härmed gjorde han ett ofta citerat uttalande till statsrådsprotokollet: "Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigade anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa ett liknande anspråk."

Teaterutredningen under ordförande av Martin Lamm anmodade den redan existerande andelsföreningen Skådebanan att börja bilda en riksomfattande statsunderstödd organisation. Redan hösten 1933 kunde de första turnéerna genomföras i form av föreställningar från de statsunderstödda teatrarna. Samtidigt bildades ett trettiotal lokala teaterföreningar med den dubbla uppgiften att erbjuda teaterföreställningar till överkomliga priser och att understödja den konstnärliga teaterverksamheten på orten. Ett centralt organ tillkom den 21 januari 1934, då representanter för de lokala publikorganisationerna samlades till en konferens i Stockholm, varvid beslut fattades om bildandet av Riksteaterns Publikorganisation. Fr o m spelåret 1947/48 fram till sammanslagningen med Svenska Teatern 1966 var det officiella namnet Riksteatern. Efter en kort övergångsperiod som Riksteatern- Svenska Teatern ändrades beteckningen till det nuvarande Svenska Riksteatern. Fortfarande är dock enbart Riksteatern den form som vanligen används.

Enligt de vid konferensen 1934 antagna stadgarna skulle Kungl Maj:t tillsätta centralstyrelsens ordförande samt ytterligare två styrelsemedlemmar, de senare som representanter för folkrörelserna. Övriga fem ledamöter av styrelsen skulle företräda lokalavdelningarna och valdes av den vartannat år sammanträdande kongressen. Nu gällande stadgar föreskriver, att ordförande jämte en ordinarie ledamot och en suppleant skall tillsättas av regeringen, tolv styrelseledamöter väljs av kongressen, som representanter för lokalavdelningarna samt två av personalen. Därtill kommer att Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Skolöverstyrelsen, Folkbildningsförbundet, Folkparkernas Centralorganisation och Folketshusföreningarnas Riksorganisation utser en ledamot var. I styrelsen ingår dessutom teaterchefen.

Verkställande direktör och chef för Riksteatern var under åren 1934-1957 Gösta M Bergman. Då han 1958 tillträdde professuren i teaterhistoria vid Stockholms högskola, efterträddes han av Hans Ullberg, som fortfarande kvarstår. Efter sin utnämning tjänstgjorde professor Bergman som teaterns konstnärliga och ekonomiska rådgivare. Ordförande i centralstyrelsen var från 1936 fram till 1956 teaterchef Gustaf Collijn. Till hans efterträdare utsågs rektor Harald Elldin.

Redan från första början betonades vikten av nära samarbete med folkrörelserna. Vid lokalavdelningarnas grundande utgick inbjudan till ABF, IOGT, Folketshusföreningar, ordenshus, bygdegårdar, folkhögskolor, fackföreningar m fl liknande organisationer. Tillsammans med ABF, ungdoms-, nykterhets- och fackorganisationer anordnade Riksteatern särskilda föreställningar med speciellt låga biljettpriser, s k folkföreställningar. I en rad frågor har samarbete ägt rum mellan Riksteatern och Folkets Parkers centralstyrelse, t ex vid ekonomiska uppgörelser med teaterdirektioner och skådespelare. Från 1944/45 planerades turnéer till småsamhällen utan lokalavdelning i samverkan med det då nystartade företaget Folkrörelsernas Programbolag.

Under förra hälften av fyrtiotalet diskuterades på Teaterrrådets initiativ en omorganisation av Riksteatern, som - om den genomförts - skulle ha inneburit en ännu närmare anknytning till folkrörelserna. Dock kan ett sådant nära samarbete sägas ha blivit följden av den senare sammanslagningen med Svenska Teatern.

I början inskränkte Riksteatern sig till att överta och distribuera andra teaterdirektioners föreställningar. Spelåret 1942/43 reste den första helsäsongsengagerade ensemblen på turné i landet. Därefter expanderade denna del av verksamheten snabbt och tyngdpunkten kom att ligga på egna produktioner. Av totalt mellan 800 och 900 föreställningar 1948/49 var 600 producerade i egen regi.

För att få tillfälle att pröva och vidareutbilda unga skådespelare som genomgått elevskolan startade Riksteatern under spelåret 1950/51 en egen studioverksamhet, som senare kom att omfatta även regissörer. Kontinuerligt samarabete har ägt rum mellan Riksteatern och andra teaterorganisationer. Våren 1940 turnerade Svenska Teatern i Helsingfors i Sverige för Riksteatern. Denna turné följdes av flera gästspelsutbyten. Spelåret 1951/52 inleddes ett utbyte av turnéer mellan Riksteatern och Riksteatret i Oslo. Samtidigt konstituerades den svenska Bygdeteatern, i vars styrelse Riksteatern var representerad, med uppgift att förmedla kvalificerade föreställningar till mindre samhällen, företrädesvis på landsbygden. Då Bygdeteatern upphörde den 1 juli 1960 övertogs dess verksamhet av Riksteatern och Programbolaget.

Förutom småplatsturnéer och folkföreställningar har Riksteatern ända sedan 1934 bedrivit en omfattande skolteaterverksamhet. Man har också haft ambitionen att uppträda på industrier och sjukhus och i fängelser. Under krigsåren arrangerades särskilda föreställningar för inkallade. På programmet har också stått uppläsning av lyrik och scener ur världsdramatiken. 1934 anordnades uppläsningsaftnar med Gerda Lundeqvist, Anders de Wahl och Pauline Brunius.

Till uppgifterna har hört att organisera ett omfattande studiearbete. Viktiga led i detta har varit amatörteaterkurser, tvådagarskurser och teaterveckor, föresläsningsserier och lokala kurser med föredrag och diskussion av enskilda föreställningar. Som underlag för dessa kurser har bildband över teaterns historia samt ett stort antal kommentarer och studiehandledningar till de uppförda pjäserna utarbetats.

Medlemstidningen Teatern har utgivits alltsedan 1934.

Riksteaterns arkiv består av två delar, det s k centralarkivet, som för närvarande omfattar tiden 1/7 1966-1980 och som förvaras i huvudkontoret i Solna, och det äldre arkivet från tiden för starten till sammanslagningen med Svenska Teatern. Förteckningen över centralarkivet upprättades våren 1981 av Mats Tallberg, som i sitt arbete utgick från Riksteaterns numera mycket omfattande organisation. Större delen av det äldre beståndet hade då redan förtecknats som en sammanhållen enhet med handlingarnas art och innehåll som enda indelningsgrund. Detta innebär att serierubrikerna och signa i de två förteckningarna inte kunnat samordnas.
Vad som i det äldre arkivet betecknas som 'Pjäser, programhäften' med signum F 6 C återfinns exempelvis i centralarkivets informationsavdelning som 'Tryck , egna produktioner, huvudserien' med signum Ö 3 A A.

Det äldre arkivmaterialet överlämnades till Riksarkivet 1977 med en tämligen omfattande efterleverans 1981. Vissa äldre handlingar, bland dem protokollen, har dock behållits av Riksteatern. De har emellertid upptagits i förteckningen med upplysningen att de fortfarande förvaras av arkivbildaren. Den överlämnde arkivdelen var tämligen väl fördelad i serie och har därför till stora delar kunnat förtecknas utan omfattande nyordningsarbete och med behållande av ursprungliga seriebeteckningar. På grund av den ursprungliga, i huvudsak oförändrade arkivbildningen återfinns i vissa fall likartade handlingar i två eller flera skilda serier. Så ingår t ex studiematerial till pjäser både i serie B 2 A och i serie F 6 A, rapporter insända av turnéledarna i F 5 A, F 5 D, F 8 och Ö 1.

En särskild avdelning, ovannämnda Ö 1, utgörs av teatercheferna Gösta M Bergmans och Hans Ullbergs papper, där man bland annat kan följa planeringsarbetet och samarbetet med regissörer och skådespelare.

Svenska Teaterns arkiv är ett fristående arkiv, som ordnats och förtecknats för sig. Av praktiska skäl har dock arkivet anknutits som ett bihang till Riksteaterns arkiv. Svenska Teatern Aktiebolag grundades 1953 i syfte "att i Sverige i form av studieteater och med statsbidrag uppföra företrädesvis ospelad svensk dramatik och därigenom dels främja konstnärliga och kulturella ändamål och dels verka för undervisning och uppfostran". Ägare var Folkets Parkers centralorganisation och Folketshusföreningarnas riksorganisation. Någon egen turnéverksamhet tycks inte ha kommit i gång förrän hösten 1962. Redan den 1 juli 1966 gick Svenska Teatern AB samman med Riksteatern.

Ytterligare ett bihang innehåller protokoll och korrespondens från Centralkommittén för amatörteatern. Denna kommitté, CFA, som utgjorde en sektion inom Samverkande Bildningsförbunden, bildades 1948 i syfte att förbättra villkoren för landets teateramatörer. 1958 ändrades namnet till Centralkommittén för teaterstudier, CFT, som senare uppträder under ytterligare en beteckning, Teaterkommittén inom Samverkande Bildningsförbunden. Från och med slutet av 1963 blev samarbetet med Riksteatern formellt i och med att en gemensam konsulent, Claes Englund, anställdes hos Riksteatern, som också övertog administrationen av kommitténs arbete.

Volymer beställs med angivande av arkiv, eventuellt bihang, seriesignum och volymnummer, t ex:
Riksteatern
E 3:10

Riksteatern
Bihang 1: Svenska Teatern
F 5:7

Lån från Teaterchefens arkiv får endast beviljas efter tillstånd av Riksteatern.

Där inte annat anges är handlingarna lagda i kartonger.

1981, Inga Offerberg

De delar av det äldre huvudarkivet t o m 1966 som fanns kvar hos Riksteatern efter 1981 års leverans, förtecknades av Mats Tallberg. 1986 överlämnades huvudparten av detta material till Riksarkivet. Undantagna är ännu framför allt vissa kongress- och styrelseprotokoll samt huvudböcker. I samband med att de nya volymerna inordnats i arkivet, har förteckningen kompletterats.

1989, Inga Offerberg



I samband med 2013 års leverans från Svenska Riksteaterns arkiv (Svenska Riksteaterns arkiv, del 2, leverans 2013-12-16, dnr 256-2013-4893) medföljde en del äldre handlingar, som nu införlivats med de äldre förteckningarna för Svenska Riksteaterns huvudarkiv och Svenska Teatern (Svenska Riksteaterns arkiv del 1). Handlingarna har ordnats in av arkivarie Urban Johansson första halvåret 2014. Vilka volymer det gäller framgår nedan.

Till Svenska Teaterns arkiv volymerna: A2: 1-3, E2:1a, F6: 2, G1: 11 och G2: 3

Till Svenska Riksteaterns huvudarkiv volymerna: A1:1, 4, A2: 7, B3:2-3, D1: 3, E1: 10, E9A: 3, F1:5, F6B: 10, F8:2, 13-14, 17, 21, G1:1-7, G2:1-2, G4A:32, G4F: 2, G5: 1-2, 6, 9, 12, K1:2, Ö1: 53-57, Ö2A:1a.

Arninge den 3 juni 2014 (uppdaterat 29 juli 2014)

Urban Johansson

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2019-02-04 10:44:03