Sök i arkiven
Genvägar MENY

GÖTEBORGS KOMMUN. SLAKTHUSSTYRELSEN  (1903 – 1936)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET)
HistorikSALUHALLSSTYRELSEN
Från den 1 januari 1890 trädde styrelsen över Göteborgs Saluhall, saluhallstyrelsen. i verksamhet enligt beslut av stadsfullmäktige den 17 oktober 1889. Förvaltningen omfattade saluhallen på Kungstorget, färdig 1889, samt basaren på Masthuggstorget, färdig 1887. 1898 tillkom den då byggda saluhallen på Skanstorget.
Basarerna på Kungstorget, tillkomna år 1850, stod från början under drätselkammarens förvaltning men överflyttades till saluhallsstyrelsen från den 1 april 1906 enligt stadsfullmäktiges beslut den 11 januari 1906.
Saluhallsstyrelsen övergick den 1 januari 1917 i torg- och saluhallsstyrelsen.
TORG- OCH SALUHALLSSTYRELSEN
Torg- och saluhallsstyrelsen började sin verksamhet den 1 januari 1917, stadsfullmäktiges beslut den 24 augusti 1916. Detta beslut grundade sig på den utredning som en beredning, tillsatt enligt beslut av stadsfullmäktige den 26 januari 1911, verkställt.
Förvaltningen av salutorgen hade fram till 1917 legat dels hos polisen, dels hos gatu- och vägförvaltningen och dels hos renhållningsverket. För Fiskhallen, färdig 1874 och byggd av medel ur Renströmska utdelningsfonden, fanns en särskild styrelse, vilken även förvaltade de i anslutning till hallen drivna fisktorgen.
Under torg- och saluhallsstyrelsens förvaltning stod, förutom de till den tidigare saluhallsstyrelsen hörande hallarna, saluhallen på Kungstorget, basaren på Kungstorget, även Fiskhallen samt stadens salutorg, vilka då var följande allmänna försäljningsplatser: Kungstorget, Grönsakstorget, Drottningtorget, Fisktorget, Stigbergstorget, Kusttorget, Masthuggstorget, Skanstorget och Olskrokstorget.
Enligt stadsfullmäktiges beslut den 9 januari 1922 utökades anatalet saluhallar med ytterligare en, nämligen saluhallen på Rantorget. Senare har salutorgen utökats med Kappellplatsen, Rantorget, Holländareplatsen, Kvilletorget och Lindholmentorget.
1934 avdelades särskilda försäljningsplatser för partihandeln med grönsaker och trädgårdsalster på Rosenlundsplatsen, dessutom disponerades till en början Hvitfeldtsplatsen och därefter Sahlgrensgatan för potatishandel ( se vidare under torg- och slakthusstyrelsen).
Reglemente för torg- och saluhalsstyrelsen fastställdes av stadsfullmäktige den 24 augusti 1916. Ändring av reglementet har ägt rum enligt stadsfullmäktiges beslut den 23 oktober 1919 och den 30 augusti 1934.
De grundläggande bestämmelserna beträffande vilka salutorg som var allmänna försäljningsplatser fanns i magistratens kunggörelse av den 15 september 1876. Poliskammaren utfärdade den 31 januari 1918 i anslutning härtill ordningsbestämmelser röande stadens saluplatser. Den 9 november 1928 utfärdade magistraten nya bestämmelser om vilka salutorg som skulle vara allmänna försäljningsplatser och den 12 november 1928 fastställde poliskammaren nya bestämmelser. Från 1928 infördes avgifter för begagnande av allmän saluplats.
Saluhallsinspektören var förvaltningens chefstjänsteman. Instruktion för inspektören fastställdes den 7 december 1916, ändrades den 29 mars 1926 och den 18 april 1928, (se vidare torg- och slakthusstyrelsen).
SLAKTHUSSTYRELSEN
En beredning tillsattes den 6 juni 1889 för att utreda frågan om anläggandet av ett offentligt slakthus. Stadsfullmäktige beslöt den 30 november 1899 att anvisa plats härför. Den 14 december 1900 avlämnade beredningen sitt betänkande och stadsfullmäktige beslöt den 30 maj 1901 i enlighet med beredningens förslag. en byggnadskommitté tillsattes av stadsfullmäktige den 12 september 1901. Den 15 november 1905 öppnades slakthuset och köttbesiktningsbyråerna.
Slakthusstyrelsen trädde i verksamhet från år 1903 efter beslut av stadsfullmäktige den 8 oktober 1902. Reglemente för slakthusstyrelsen fastställdes av stadsfullmäktige den 7 maj 1903. Styrelsen skulle bestå av sju ledamöter och två suppleanter. Reglementet omarbetades i enlighet med stadsfullmäktiges beslut den 20 september 1934. En ny lag stadgade att från den 1 januari 1935 skulle ledamöterna i styrelse för offentligt slakthus vara fem, varav en skulle utses av hushållningssälskapet. Förvaltningens chef var slakthusdirektören, som även skulle vara veterinär.
Den 17 december 1936 beslutade stadsfullmäktige att en sammanslagning av torg- och saluhallstyrelsen samt slakthusstyrelsen skulle ske.
TORG- OCH SLAKTHUSSTYRELSEN
Sammanslagningen av torg- och saluhallsstyrelsen och slakthusstyrelsen verkställdes från den 1 januari 1937. Samtidigt fastställde stadsfullmäktige nytt reglemente förstyrelsen, vilket ändrades enligt beslut den 27 oktober 1955 samt den 3 december 1959. Den senare ändringen, vilken gällde från de 1 januari 1960, föranleddes av en lagändring varvid bestämmelsen om hushållningssällskapets representation i styrelsen upphävdes. Antalet styrelseledamöter bestod därefter av sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter, samtliga valda av stadsfullmäktige.
Direktören var verkschef och överveterinären chef för det veterinära arbetet på slakthuset. 1941 revs saluhallen på Skanstorget. På grund av ny stadsbyggnadsplan för Masthugget revs basaren på Masthuggstorget 1964. Basaren på Kungstorget revs 1967.
1937 överflyttades partiförsäljningen av grönsaker och trädgårdsalster från Rosenlundsplatsen till ett särskilt iordningsställt område på Heden enligt stadsfullmäktiges beslut den 4 juni 1936. 1953 flyttades partiförsäljningen avv blommor till Rosenlundsplatsen.
Stadsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 30 november 1961 att tillsätta en beredning för att utreda förutsättningarna för uppförande av en partihandelscentral för blommor, frukt och grönsaker. Beredningen framlade sitt förslag vid stadsfullmäktiges sammanträde den 19 december 1963 och fullmäktige beslöt anslå medel för byggandet av en partihandelscentral på de så kallade Kodammarna. Partihandeln flyttades från Heden och Rosenlundsplatsen i december 1966. Anläggningen invigdes den 17 oktober 1967 av HKH Prins Bertil.
Sedan tillförseln av slaktdjur till slakthuset successivt minskat ingict styrelsen till stadsfullmäktige med begäran att få nedlägga slaktverksamheten. Stadsfullmäktige godkände framställningen den 18 juni 1968 och länsstyrelsen fastsällde beslutet den 27 augusti 1968, varefter torg- och slakthussyrelsen beslöt nedlägga slaktverksamheten den 31 december 1968.
Ändring i torghandelsstadgan fasställdes av länsstyrelsen den 24 april 1969 att gälla från den 1 maj 1969. Allmänna försälningsplatser voro då: Kungstorget, Grönsakstorget, Rosenlundsplatsen, Fisktorget, Masthuggstorget, Chapmans torg, Skanstorget, Kapellplatsen, Rantorget, Lagerströmsplatsen, Holländareplatsen, Kvilletorget och Lindholmentorget.
Den 17 februari 1972 godkände kommunfullmäktige av torg- och slakthusstyrelsen föreslagen ändring av benämningen till Göteborgs saluhallsnämnd.
SALUHALLSNÄMNDEN
Ändringen av benämningen gällde från den 1 juli 1972. Reglemente för saluhallsnämnden antogs av kommunfullmäktige den 15 juni 1972. Ändringar i torghandelsstadgan fastställdes av länsstyrelsen den 25 januari 1974 att gälla från den 1 februari 1974.
Den 11 september 1981 fastställde länsstyrelsen ändring i torghandelsstadgan så att även Hjällbo torg blev blev salutorg.
Ny ändring i torghandelstadgan faställde länsstyrelsen den 2 december 1983 med anledning av att försäljningen på Lagerströmsplatsen flyttade till det nya Olskrokstorget. Tills vidare är följande allmänna försäljningsplatser: Grönsakstorget, Rosenlundsplatsen, Fisktorget, Masthuggstorget, Chapmans torg, Skanstorget, Kapellplatsen, Rantorget, Olskrokstorget, Holländareplatsen, Hjällbo torg, Kvilletorget samt Lindholmentorget.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/GS_1410
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/9mRhXauRE4I47xRsU5pG10
SpråkSvenska
ExtraIDGS_1410