Sök i arkiven
Genvägar MENY

Sjöhistoriska museet (1932-1964)  (1932 – 1964)

Myndighet

KategoriStatlig myndighet. Ospecificerad (Museum)
KategoriStatlig myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Sjöhistoriska museet 1932-1964
Arkivbeskrivning
Tankar på ett svenskt Sjöhistoriskt museum började vakna runt sekelskiftet 1900. Två separata samlingar kom att så småningom bli stommen till museet.
1913 bildades Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum och började samla på sig föremål och arkivalier. Målet var att öppna ett sjöfartsmuseum i Stockholm. Samlingarna inrymdes på Skeppsbron 46 1914-1920 och Skeppsbron 36, 1925-1935. Drivande i föreningen var de stora redarfamiljerna och man var frikostig med donationer till föreningen.
Under världsutställningen 1897 i Stockholm hade flottans äldre föremål, främst modeller, ställts ut i Flottans paviljong och det väcktes opinion för att föremålen borde visas mer permanent. Drivande i frågan var bland annat örlogsofficerarna och marinmålarna Jacob Hägg och Herman af Sillén. Ett resultat blev att de sjökrigshistoriska samlingarna från 1900 samlades i Arvfurstens palats och öppnades för allmänheten 1907. Provisoriska lokaler fick sedan ordnas eftersom denna lokal behövdes till annat. 1928 invigdes Marinmuseum i Stockholm på Norra Djurgården. I samband med detta bildades också en stödförening Marinmusei vänner. (Föreningen bytte senare namn till Föreningen Sjöhistoriska museets Örlogsavdelning)
Samtidigt arbetades hårt för att realisera planerna på ett gemensamt museum och 1931 beslöt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att anslå 800 000 kronor till byggande av ett marin- och sjöfartsmuseum. Sjöhistoriska museets byggnad stod klar 1935 och överflyttningen av föremålen från Sjöfartsmuseet och Marinmuseet påbörjades.
Sjöhistoriska museets nämnd började sina sammanträden redan 1932 och hade då som uppgift att under tiden för uppförandet av museibyggnaden ge råd och upplysningar till byggnadsstyrelsen i museala frågor, samt i samråd med marin- och sjöfartsmuseerna planera för samlingarnas utställande. Nämnden tillsattes av regeringen.
1935 fick nämnden utökat uppdrag, man skulle bland annat ombesörja samlingarnas överflyttande till museibyggnaden och handha museets ekonomiska förvaltning. 30 april 1935 stängdes Marinmuseum för att påbörja arbetet med överflyttandet av samlingarna.
I museets arkiv finns numera arkiven från både Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum (fortfarande aktiv), de Sjökrigshistoriska samlingarna/Marinmuseum, samt Föreningen Sjöhistoriska museets Örlogsavdelning (fd Marinmusei vänner).
Sjöhistoriska museets nämnds protokoll börjar 1932, men övriga serier startar 1935 eftersom det var då man i praktiken fick ta över ansvaret för samlingarna. Vissa serier börjar, av naturliga skäl, inte förrän 1938 då museet invigs och öppnar för allmänheten.
Sjöhistoriska museet var det officiella namnet vid invigningen. Från början var man organiserade i en Sjöfarts- och en örlogsavdelning, ledda av en intendent, respektive en föreståndare. Föreståndaren för sjöfartsavdelningen var samtidigt museets styresman. Det fanns också en kansliavdelning. 1945 ändrades namnet till Statens sjöhistoriska museum. Samtidigt fick museet en museidirektör, Gerhard Albe.
Museet präglades starkt av att samlingarnas ursprung var tudelat och även i fortsättningen uppdelades verksamheten i en sjöfartsavdelning och en örlogsavdelning (kallad Marinavdelningen t o m 1939). Föremål och arkivalier hade sina egna liggare och arkivserier för varje avdelning, något som i hög grad präglar arkivbildningen.
1945 bildades Sjöhistorisk Undersökning - SU, man planerade att ha liknande verksamhet för örlogen, men detta skedde aldrig och istället införlivades den marina dokumentationen i SU-serien. I denna verksamhet ingick ett aktivt insamlingsarbete, kopiering av intressanta arkivalier och dokumentationer av miljöer och personer med maritim anknytning.
I och med upptäckandet av Vasa bildades 1959 en Wasanämnd som tog hand om bärgningen och hantering av fynden, men efter några år beslutades att verksamheten skulle hamna under Sjöhistoriska museet. Den 1 juli 1964 lades Wasanämnden ner och den nya myndigheten Statens Sjöhistoriska museum (SSHM) bildades och arkivbildaren Sjöhistoriska museet avslutas. Museets verksamhet vidgades då och antalet anställda ökades bland annat från 15 till ett 40-tal.
Arkivbildningen
Allmänt
Flera tidigare försök att förteckna arkivet har gjorts och det fanns en tidigare kladdförteckning som jag i många fall har utgått ifrån och som omfattade större delen av de nu förtecknade handlingarna. I denna förtecknades museets kansli, örlogsavdelning, sjöfartsavdelning (med SU) och Wasanämnden var för sig som enskilda arkivbildare och fick siffrorna 1-4 framför signumen. Den nya myndigheten SSHM skulle få nr 5 framför sina signum, detta genomförde dock aldrig. Nr 4, Wasanämnden ordnades inte heller i någon större omfattning och detta material har senare förtecknats som en självständig arkivbildare, som från och med 1964 gick upp i SSHM. Vid förtecknande 2004 har de tre avdelningarna integrerats till en arkivbildare. Man kan ändå se avdelningarnas separata verksamheter speglade i separata serier.
En annan försvårande omständighet vid förtecknandet har varit att delar av materialet har inordnats i arkivaccessionen, och alltså lagts tillsammans med handlingar från andra arkivbildare. Vid förtecknandet har jag försökt att spåra dessa handlingar och införliva dem i förteckningen, i dessa fall framgår det i accessionsliggaren att de har flyttats till ämbetsarkivet. Det finns ändå kvar handlingar i arkivaccessionen som egentligen borde tillhöra ämbetsarkivet, en del har för lite uppgifter om proveniens för att man ska kunna veta säkert och annat för att det varit svårt att veta om handlingarna framställts av museitjänstemän på deras fritid eller i tjänsten (se nedan).
1939 gjordes de äldre liggarna från de ursprungliga museerna om och ÖR, SR, ÖH, SH-serierna etc påbörjade ( se nedan). 1950 övergick man till gemensam accession för arkivet, men uppdelning i sjöfart och örlog för föremålen fortgick till och med 1964.
Örlogens handlingar till Krigsarkivet
En viktig händelse i arkivets historia är när på 1950-talet den större delen av ritningar och handlingar som hade svenska flottan som upphovsman överlämnades till Krigsarkivet, där de enligt proveniensprincipen rätteligen hör hemma. Ett undantag gjordes för Chapmansamlingen. Detta innebär att stora delar av de arkivalier som är registrerade i ÖH och ÖR serierna inte längre finns i museet utan på Krigsarkivet. Detta framgår dock alltid tydligt av förteckningen och registerkort.
Handlingar från enskilda tjänstemän
Arkivet präglas också av att mycket handlingar har hamnat i enskilda tjänstemäns rum, i några fall har handlingarna också tagits från museet och endast senare återförts till museet som gåva från släktingar till tjänstemannen. Detta gäller t ex Sam Svenssons handlingar, där den stora delen av hans produktion av ritningar fortfarande ligger som en enskild samling. Detta på grund av att det i efterhand är omöjligt att avgöra vad som är uppkommet i museets regi och vad som är privat material. Ett annat exempel är Olof Hasslöf som 1947-1969 arbetade på museet. Han var den som byggde upp Sjöhistorisk undersökning och gjorde en stor del av undersökningarna där. När han slutade tog han med sig en stor mängd handlingar. Hans arkiv hamnade så småningom på Bohusläns museum. 1999 besökte Ann Magnusson och Margareta Modén Bohusläns museum och tittade på Olof Hasslöfs arkiv. Vissa delar som klart framgick som framställda i Sjöhistoriska museets regi återtogs då hit. Vid genomgång vid förtecknandet visade det sig att en stor del var kopior av olika SU-undersökningar och dessa har därför gallrats. Däremot fanns en del allmänna handlingar rörande museets verksamhet som sparats, samt Hasslöfs grundmaterial (anteckningsböcker) från en del dokumentationsresor, dessa har bibehållits i en egen serie.
Accessionsliggare till samlingarna
Ordnandet av museets liggare och register har varit något av en utmaning. Det har funnit flera olika system och att få en ordentlig ordning i hur de olika liggarna förhåller sig till varandra har inte varit lätt. I den äldre förteckningen låg örlogsavdelningens och sjöfartsavdelningens register för sig. Eftersom flera av liggarna, t ex gåvoliggarna där den första registreringen gjordes, var gemensamma för bägge avdelningarna och det har varit svårt att inordna arkivet och biblioteket i uppdelningen på sjöfart och örlog, har jag istället delar upp serierna efter olika typer av liggare, t ex accessionsliggare, depositionsliggare, låneliggare. För föremålsserierna finns det dessutom flera äldre förteckningar som börjat föras innan museet bildades, ibland med andra nummer än vad föremålen har idag. Dessa har förtecknats som äldre liggare och man kan ibland få ut mer information om proveniens i den äldre liggaren än den nyare accessionsliggaren, men de är också svårsökta.
För mer detaljer om museets historia hänvisas till Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseums årsbok, samt den särskilda serie i arkivet som innehåller sådana dokument serie F7.
Malin Joakimson
2004-11-30
Viktiga årtal i museets historia
1907 Statens sjökrigshistoriska samlingar samlas i Arvsfurstens palats
1913 Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum bildas
1928 Marinmuseum öppnar.
1931 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse donerar pengar för byggandet av ett marin- och sjöfartsmuseum
1932 Sjöhistoriska museets nämnd bildas
1935 Nämnden får utökat ansvar för ekonomi och samlingar
1938 Museibyggnaden invigs
1939 Marinavdelningen byter namn till Örlogsavdelningen
1945 Namnbyte från Sjöhistoriska museet till Statens sjöhistoriska museum, museidirektörstjänst inrättas.
1945 Sjöhistorisk undersökning startas
1952 Påbörjandet av överlämnandet av arkivalier till KrA.
1959 Wasanämnden bildas
1964 1/7 den nya myndigheten Statens sjöhistoriska museer inkluderande även Wasanämnden bildas. Ny arkivbildare, SSHM
Förkortningar
Förkortningar som förekommer i förteckningen
FO Fotonummer
SB Sjöfartens bilder
SH Sjöfartens handlingar
SK Sjöfartens kartor och sjökort
SM Sjöhistoriska museet
SR Sjöfartens ritningar
SSHM Statens sjöhistoriska museer, fortsätter arkivbildningen efter 1964
SU Sjöhistorisk undersökning
ÖB Örlogens bilder
ÖH Örlogens handlingar
ÖK Örlogens kartor och sjökort
ÖR Örlogens ritningar
Utställningar
1939-1940 Nyförvärv
1939 Svensk sjömannagärning i allvarstid (pågående 1943)
1941 Hägg
1942 af Sillén
1942 Navigationsskolorna 100 år
1942 Skeppsbyggarna A G och O E Carlsund
1943 Varv och skeppsbyggeri
1943 Eskortutställning, planerad men aldrig genomförd (material finns)
1944 Sveriges sjökarta
1945 Sjömonumentet
1947 Rederi AB Svea
1948? Trofésalen byggs om till minneshall för handels- och örlogsflottorna gemensamt.
1949 Dykeri och bärgning
1952 Örlogsavdelningens permanenta utställning för 1815-1950 invigs
1954 Nyuppordning av äldre örlogsavdelningen (1521-1815)
1956 Vidars gunrum färdigställt
1959 Föremål bärgade från Wasa
1960 Avdelningen för skeppsbyggnadskonst (skeppsbyggeri)
1961 Dykeri och bärgning
1961 Björn Landström
1961 Gordon Macfie
1962 Fyr- och lotsutställning
1962 Nyordning av äldre sjöfartsavdelningen
? Neutralitetsvaktsutställningen
Museichefer
Gerhard Albe 1932-1960 1932-1944 intendent fungerande som museichef
1945-1951 museidirektör
1958- aug 1960 överintendent
Hans Hansson 1960-1964 museidirektör (tom 1 / 2 -64)
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/SSHM/SM_6
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pHAtDLpvZKcLJG2hhW4f73
SpråkSvenska
ExtraIDSM_6