LÖVSTA EPIDEMISJUKSTUGA (1915 – 1949)

Organisation

Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Epidemisjukvård)
Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)

Alternativa namn

Leufsta epidemisjukstuga

Historik

H I S T O R I K
Epidemisjukvården i Uppsala län
1857 tillkom en riksgiltig epidemistadga. Det ålåg primärkommunerna, dvs. socken eller stad, att hålla isolerade och vårda av epidemiska sjukdomar drabbade. Fram till sekelskiftet inom Uppsala län helt av provisorisk karaktär, fungerade endast vid större farsoter.
1901 beslöt landstinget (efter utredning) att träffa ett 20-årigt avtal med Uppsala stad om dispositionsrätten på stadens epidemisjukhus (Uppsala stads epidemisjukhus) av ett visst antal sängar för landsbygdspatienter. 1904 gjordes ett liknande avtal med Enköpings stad i dess blivande epidemisjukhus. 1913 beslöt man uppföra en under Lövsta bruks förvaltning ställd epidemistuga. 1916 anvisade landstinget medel till uppförande av en epidemisjukstuga i Älvkarleö.
1919 års epidemilag gjorde epidemisjukvården till en obligatorisk uppgift för landstingen. Varje landstingsområde skulle utgöra ett epidemidistrikt där det skulle finnas en epideminämnd.
1922 års landsting beslöt att överta Epidemisjukhuset i Uppsala, Epidemisjukhuset i Enköping samt Epidemisjukstugan i Lövsta bruk.
Lövsta epidemisjukstuga
Till Uppsala läns landsting år 1912 inkom en skrivelse från förste provinsialläkaren Doctor Ernst Bolin där denne menade att en mindre epidemisjukstuga vore önskvärd och behövlig för länets i längst i nordost belägna socknar Öster-Lövsta och Hållnäs (Lövsta extra provinsialläkardistrikt) då dessa invånare hade långt och dåliga kommunikationer till Uppsala stads epidemisjukhus.
Landstinget beslöt att åt särskilda kommitterade till 1913 års landsting inkomma med utredning rörande behovet av och kostnaden för en mindre epidemisjukstuga inom Lövsta extra provinsialläkaredistrikt och utsåg till kommitterade C.de Geer, G.Arnelius och B.Egerström.
De kommitterade ställde sig positiva till byggandet av en epidemisjukstuga i Lövsta och
1913 års landsting, 16/9, § 131 beslöt att uppföra en epidemisjukstuga inom Lövsta extra provinsialläkardistrikt, att anta friherre Carl de Geer kostnadsfritt upplåten byggnadsplats i den s.k. Doktorshagen vid Lövsta bruk, att anslå pengar till byggnationen, att som direktion skulle fungera sjukstugedirektionen för Lövsta sjukstuga, att Lövsta bruks ägare fick rätt att föreslå en ledamot i direktionen och skyldighet för landstinget att insätta denna person, att tillsätta en byggnadskommitté av fyra personer för sjukstugans uppförande.
Till ledamöter i byggnadskommittén utsågs friherre Louis de Geer å Tobo, organisten Gustaf Arnelius i Öster Lövsta, bruksförvaltaren Carl Gille vid Lövsta bruk samt extra provinsialläkaren Birger Egerström.
Erbjudandet om den kostnadsfritt upplåtna tomten skedde mot villkoren att epidemisjukstugan och sjukstugan skulle ha gemensam direktion eller om två olika direktioner samma ledamöter skulle ingå i båda samt att Lövsta bruks ägare fick rätt att föreslå en av ledamöterna (Landstingstrycket 1913, B59)
Byggnadskommittén hade i november 1913 endast fått in ett entreprenadanbud för sjukstugubyggnadernas uppförande. Då detta anbud var för högt bestämde man sig för att inte anta det. För att undvika dröjsmål med byggnaderna och för den goda sakens skull erbjöd Friherre Carl de Geer att åta sig att uppföra byggnaderna vilket kommittén tacksamt antog. (Protokoll fört vid sammanträde med kommittén för epidemisjukstugebyggnaden vid Leufsta bruk den 17 november 1913).
1914 års landsting, 22/9, § 105 beslöt att kostnaden för vård av epidemisjuka från länets landsbygd på länets därför avsedda sjukvårdsanstalter, inberäknat den under uppförande epidemisjukstugan vid Lövsta bruk, skulle som hittills bestridas av landstingets medel. Landstinget gav därefter årligen förslagsanslag till sjukvården.
Den 20 januari 1915 avsynades epidemisjukstugan med tillhörande uthusbyggnader och överlämnades till direktionen för Lövsta sjukstugas förvaltning och byggnadskommittén förklarades upplöst. (Protokoll hållet vid sammanträde med byggnadskommittén för epidemisjukstugan vid Leufsta bruk den 20 januari 1915). Epidemisjukstugan kunde nu i händelse av behov omedelbart tas i anspråk.
Med anledning av den nya epidemilagen måste landstinget vidta åtgärder för övertagandet av epidemisjukhusen i Uppsala och Enköping samt epidemisjukstugan vid Lövsta bruk. 1922 års landsting, 6/9, § 122 beslöt att anslå medel för inlösen av dessa.
1926 års landsting, 9/9, § 76 beslöt att förvärva epidemisjukstugetomten, sjukstugetomten och gårdskarlens bostadstomt i Lövsta samt anslog pengar till detta.
1929 års landsting 4/9, § 50 beslöt att lägga Lövsta epidemisjukstuga i reserv från och med den 1 januari 1930 på grund av för litet patientantal.
1930 års landsting, 3/9, § 68, beslöt att med Gävle stad träffa avtal om vård på dess epidemisjukhus av epidemiskt sjuka från norra Upplands socknar.
Efter beslutet att lägga Lövsta epidemisjukstuga i reserv användes den endast tillfälligtvis och under kortare perioder (1/5-16/7 1939 och 1/11 1943-31/3 1944) för scharlakansfeberfall, då epidemisjukhuset i Uppsala var överbelagt.
Från 1930 utgick anslag till epidemisjukhusets underhåll och tillsyn. 1935 års landsting beslöt, § 81 att epidemisjukstugan provisoriskt vid behov kunde användas för isolering av tuberkulospatienter i avvaktan på att det nya centralsanatoriet i Uppsala kunde tas i bruk. Några rum skulle upplåtas som ett annex till Lövsta sjukstuga.
I en handling i arkivet från sjukstuguläkaren kan man läsa att man i skrivelser till landstinget begärt att få ta epidemisjukstugan i bruk för förlossningshem och hem för kroniskt sjuka, men fått avböjande svar.
På medicinalstyrelsens rekommendation beslöt landstinget att lägga ned epidemisjukhusen ute i länet och koncentrera länets epidemisjukvård till Centralepidemisjukhuset i Uppsala, beläget i anslutning till Akademiska sjukhuset. 1949 års landsting, 5/10, § 69 beslöt att indraga bl.a. epidemisjukstugan i Lövsta bruk från 1/1 1950.
1950 års landsting, 4/10, § 51 beslöt att bygga om epidemisjukstugan till personalbostadshus till Lövsta sjukstuga samt att direktionen för Lövsta sjukstuga skulle vara byggnadskommitté. Då sjukstugan var lagd i reserv användes redan ett antal rum för anställda vid Lövsta sjukstuga. Reparationsarbetena utfördes sista halvåret 1951 och togs i bruk till personalbostad på nyåret.
Organisation: Direktion för Lövsta sjukstuga fungerade även som direktion för Lövsta epidemisjukstuga. Epideminämnd i landstinget fanns åren 1920-1941. 1942-1955 gick handhavande av epidemifrågor över till hälso- och sjukvårdsberedningen.
Sökingångar och handlingar: Sökingång till arkivet är arkivförteckningen.
Bland epidemisjukstugans handlingar finns även Byggnadskommitténs originalprotokoll och handlingar 1913-1915. Där finns också avskrifter av Kommitterade för utredning om epidemisjukstuga utlåtande till 1913 års landsting rörande behovet och kostnaden för en epidemisjukstuga inom Lövsta extra provinsialläkardistrikt med 9 bilagor. Se Lövsta epidemisjukstugas arkiv volym F1:1 Handlingar rörande uppförandet av epidemisjukstugans i Lövsta bruk 1913-1915.
In- och utskrivningssedlar finns bland epidemisjukstugans verifikationer.
Epidemisjukstugans handlingar är vissa fall förda i samma volym som Lövsta sjukstugas. Detta gäller Direktionen för Lövsta epidemisjukstugas protokoll 19/7 1915-19/10 1929 som finns i Lövsta sjukstugas arkiv volym A1:1.
Se även Lövsta sjukstugas arkiv serierna korrespondens (E1), handlingar rörande personal (F2), handlingar rörande fastigheter (F3) som innehåller handlingar rörande Lövsta epidemisjukstuga.
Vad det gäller räkenskaper finns också inkomstkassadagböcker och utgiftskassaböcker 1937-1951 för Lövsta epidemisjukstuga i Lövsta sjukstugas arkiv. Se Lövsta sjukstuga serie G1.
Det är möjligt att ytterligare handlingar rörande epidemisjukstugan finns i Lövsta sjukstugas arkiv än i dessa serier.
Gallring: Ingen gallringsplan finns för verksamheten.
Sekretess: Observera att en del av materialet omfattas av sekretesslagens bestämmelser 7 kap § 1.
Källor: Tidigare historik för Epidemisjukstugan i Lövsta samt Älvkarleö epidemisjukstuga. Handlingar rörande uppförandet av epidemisjukstugan i Lövsta bruk 1913-1915 (Lövsta epidemisjukstugas arkiv volym F1:1) Årsberättelser för åren 1915-1944 (Lövsta epidemisjukstugas arkiv volym F1:1) Diverse skrivelser och avskrifter av skrivelser 1914-1952 (Lövsta epidemisjukstugas arkiv volym F1:1)
Lövsta sjukstugas arkivförteckning.
/2007-10-09
Maria Hagberg

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/C018/LA_120
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/ygDiHfwcDYT6VTNgRAY8L2
Språk	Svenska
ExtraID	LA_120

Arkivbeskrivning

LÖVSTA EPIDEMISJUKSTUGA (Region Uppsala, Regionarkivet)