Sök i arkiven
Genvägar MENY

SÖDRA VI MUNICIPALSAMHÄLLE / FULLMÄKTIGE OCH STÄMMAN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
1930 Södra Vi municipalsamhälle / Fullmäktige och stämmans arkiv
Södra Vi municipalsamhälle var verksamt mellan åren 1945-1957. År 1957 gör Södra Vi municipalfullmäktige en framställan till Södra Vi kommunalfullmäktige om att få ansöka hos Konungen att upplösa municipalsamhället. Ansökan bifalls och municipalsamhället uppår i storkommunen fr o m 1958-01-01. Samtidigt övertas ansvaret för municipalsamhällets tidigare tillgångar, skulder, rättigheter och förpliktelser.
Municipalstämma var det beslutande organet i ett municipalsamhälle. Municipalstämma motsvaras kommunalstämman i landskommuner.
Municipalsamhälle var i Sverige före år 1971 en administrativ enhet (typ av kommun) för ett tätbebyggt område (ibland kallat municipium). Sådana organiserades inom en landskommun och skötte inom sitt område vissa kommunala (municipala) angelägenheter där regler som gällde för stad och köping tillämpades. I vissa fall sträckte sig ett municipalsamhälle över en kommungräns och var då delat mellan dessa kommuner. Det kunde även förekomma fler än ett municipalsamhälle inom samma kommun, och i något enstaka fall omfattade ett municipalsamhälle två från varandra avskilda områden inom samma kommun.
I dessa samhällen gällde efter framställan av Kungl. Maj:ts befallningshavande och beslut av Kungl. Maj:t en eller flera av de så kallade stadsstadgorna, det vill säga 1868 års ordningsstadga, 1874 års brandstadga, 1874 års byggnadsstadga, 1874 års hälsovårdsstadgas föreskrifter för stad samt 1907 års stadsplanelag. Första gången detta skedde var år 1875 och avsåg Höganäs bruk, som därigenom kan anses vara Sveriges första municipalsamhälle, även om detta begrepp ännu inte införts.
I detta skede kom dock att råda vissa oklarheter kring finansieringen av de kostnader som följde av införandet av stadsstadgorna. Kommunerna var nämligen i vissa fall ovilliga att använda sina medel till detta. I syfte att komma till rätta med detta beslutades år 1898 om ett tillägg i kommunalförordningen där det fastslogs att om någon av stadsstadgorna förordnats i ett område som ej var egen kommun så var detta område att betrakta som municipalsamhälle. Invånarna av ett sådant område var oberoende av den omgivande kommunen skyldiga att ansvara för tillämpningen och finansieringen av detta. När denna reform trädde i kraft år 1900 erhöll därför dessa samhällen beskattningsrätt och invånarna i dessa ålades sålunda att utöver kommunalskatten även betala municipalskatt. Municipalsamhällena ålades även att ha samma slags beslutande och verkställande organ som andra kommuner, dock med den skillnaden att dessa benämndes municipalfullmäktige (eller i mindre samhällen, municipalstämma) och municipalnämnd. Det var sålunda först år 1900 som begreppet municipalsamhälle blev officiellt.
Det är viktigt att notera att municipalsamhällena endast utgjorde egna kommuner beträffande tillämpningen av stadsstadgorna och finansieringen av detta. Municipalsamhällenas invånare tillhörde alltjämt respektive kommun och hade samma rättigheter och skyldigheter som övriga invånare i dessa. De ärenden som gällde hela kommunen, till exempel skolan och fattigvården, sköttes av de kommunala organen. Det förekom dock vissa undantag från vad som enligt kommunalförordningen skulle gälla för ett municipalsamhälle. I några enstaka fall beviljades dispens från skyldigheten att organisera dessa samhällen i enlighet med förordningen och de municipala ärendena sköttes då i stället av kommunen. Detsamma gällde i de fall då stadsstadgorna förordnats i hela kommunen. Dessa undantag utgjorde sålunda inte några egentliga municipalsamhällen.
Antalet municipalsamhällen var som störst under 1940-talet. Anledningen till ett municipalsamhälles upphörande var under tiden fram till dess i de allra flesta fall ombildning till stad eller köping eller inkorporering med någon kommun av dessa typer. Det var endast i undantagsfall som direkt upplösning av ett municipalsamhälle förekom. I samband med förberedelserna för 1952 års kommunreform beslöts dock att municipalsamhällena successivt skulle upphöra och de municipala ärendena övertas av omgivande kommuner. Under denna tid eftersträvade statsmakterna också en utjämnning av skillnaderna mellan stad och landsbygd och nya stadgor kom därigenom att införas som gällde i såväl städer, köpingar som landskommuner. Till följd av detta upplöstes med tiden allt fler municipalsamhällen och de sista återstående upphörde med 1971 års kommunreform. Efter denna reform är Sveriges samtliga kommuner formellt likställda och därigenom reglerade av samma lagar och förordningar.
De flesta municipalsamhällen (närmare två tredjedelar) var stationssamhällen, men stadsstadgor infördes även i bl.a. förorter till städerna, s.k. utomgränsbebyggelse och många fiskelägen. De köpingar som efter 1862 års kommunalförordningars (upphöjda till lagar år 1866) ikraftträdande inte kom att utgöra egna kommuner blev också i princip likställda med municipalsamhällen.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Municipalsamh%C3%A4lle
Landskommuner 1863-1954
Redan vid införandet av kommuner år 1863 hade kommunalstämman, landskommunernas högsta beslutande organ, rätt att överlåta sin beslutandrätt på ett kommunalfullmäktige. Det var dock mycket ovanligt att kommunalstämmor använde sig av den möjligheten. Före år 1918 hade endast 33 landskommuner infört kommunalfullmäktige. År 1918 blev kommunalfullmäktige obligatoriskt i kommuner med över 1 500 invånare och år 1938 i kommuner med fler än 700 invånare. Införandet av kommunalfullmäktige innebar att det urgamla systemet med beslutande stämmor ersattes av ett representativt system.
Det kommunalfullmäktige som blev möjligt att införa år 1863 hade vissa restriktioner. Frågor om uttaxering för längre tid, lånefrågor, justering av debiterings- uppbörds- och fyrktalslängd med mera var förbehållna kommunalstämma. När kommunalfullmäktige blev obligatoriskt för landskommuner med fler än 1 500 invånare togs dessa restriktioner bort. Kommunalstämman fanns likväl kvar fram till och med år 1954, dock med få uppgifter varav den viktigaste var att justera debiterings- och uppbördslängden.
Enligt 1930 års lag om kommunalstyrelse på landet (SFS 1930:251) skulle kommunalfullmäktige bestå av följande antal ledamöter:
15 - 20 ledamöter i kommun med mindre än 2 000 invånare 15 - 25 ledamöter i kommun med 2 000 till 5 000 invånare 20 - 30 ledamöter i kommun med 5 000 till 10 000 invånare, och 25 - 40 ledamöter i kommun med över 10 000 invånare.
Exakt hur många ledamöter fullmäktige skulle ha bestämdes av kommunalstämman.
Kommunalfullmäktige valdes på fyra år och utsåg själva sin ordförande. För att verkställa sina beslut utsåg den en kommunalnämnd. Nämnden hade även, då det inte ankom någon annan nämnd eller styrelse inom kommunen, i uppgift att bereda ärenden innan de togs upp för behandling hos fullmäktige.
Själva besluten på fullmäktigemötena togs genom att ordförande efter överläggningarna författade en proposition som var så utformad att den antingen kunde besvaras med ett ja eller nej. Efter att ledamöterna ropat antingen ja eller nej tillkännagav ordförande hur han uppfattat att beslutet utfallit. Om ingen begärde omröstning befästes sedan beslutet med ett klubbslag. Ordförande skulle även föra, eller låta föra, protokoll över ämnet för stämmans överläggning och naturligtvis över själva beslutet.
Även i kommun mindre än 700 invånare kunde kommunalstämman besluta att inrätta fullmäktige och överlämna beslutanderätten till dessa efter 4 år, alltså efter ett mellankommande val. Avsikten var att kommunalstämman skulle avskaffas, och enligt kommunallagen 1953:753, som gällde från 1955 (1953:754 upphävde 1930:251 om kommunal styrelse på landet med alla tillägg) är kommunalfullmäktige (från 1971 kommunfullmäktige) det beslutande organet; kommunalstämma nämns inte längre. Från 1974 väljs kommunfullmäktige samtidigt med riksdagsmän, men tidigare var det kommunalval vartannat år och riksdagsval vartannat, dvs det var fyra år mellan varje typ av val.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2103
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/zXnck0ppbIF2AHW7BOhEI1
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2103