GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS LANDSTING. KULTUR- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN  (1986 – 1998)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (KULTUR OCH FRITID)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (LEDNINGS- OCH STÖDPROCESSER)
HistorikPå novembermötet 1973 utsågs de första ledamöterna i den nyinrättade Kulturnämnden. En Kulturavdelning skapades för att ge service till nämnden. Dessförinnan hade utbildningsfrågorna skötts av personalavdelningens utbildningssektion och efter 1971 av kansliavdelningen.
1980 ändrades namnet från Kulturavdelningen till Kultur- och utbildningsavdelningen.
1986 inrättades kulturförvaltningen.
Fr o m 1994 finns för vårdhögskolorna i Uddevalla - Vänersborg ett gemensamt Högskoleråd.
Fr o m 1995 uppgick Kultur- och utbildningsnämnden i Regionala kultur- och utbildningsnämnden. Ett kulturutskott inrättades för beslut i bidragsärenden. Vårdutbildningarna hamnade organisatoriskt under Verksamhetsnämnden tillsammans med övrig sjukvårdande verksamhet. Kulturutskottet lades ner vid årsskiftet 1996/97. För att förbereda och bereda ärenden för Regionala Kultur- och utvecklingsnämnden och Verksamhetsnämnden inrättades en ledningsgrupp - bestående av 6 personer, 1 från Regionalpolitiska enheten, 3 från kultur- och utbildningsförvaltningen, 2 från folkhälsoenheten.
I verksamheten kan 3 huvudområden särskiljas.
1. Utbildningsdelen med de 3 vårdgymnasierna i Mölndal, Kungälv och Uddevalla med filialer i Strömstad och Lysekil, vårdhögskolan i Uddevalla, Folkhögskolorna i Grebbestad och Billströmska folkhögskolan på Tjörn, naturbruksutbildning vid Dingle och Hensbacka skogsgymnasium.
2. Kulturfrågorna omfattande regional planering och bidragsgivning till för regionen lämpliga kulturella verksameheter och folkbildning. Förvaltningenansvarar sedan 1992 för de 3 sjukhusbiblioteken vid Mölndals sjukhus (med filial i Kungälv) och Udddevalla sjukhus (inklusive biblioteket vid Bohsläns vårdskola)
3. Hemslöjdsavdelningen med uppgift att bevara traditioner och kunskap på slöjdområdet, att främja och vidarbefordra dessa genom, stöd, stimulans och hjälp till länets slöjdare och upplysning till allmänheten.
OBS! Inventering (gjord ca 1970-talet) av gammal slöjd i Bohuslän finns i i komplett uppsättning på Stadsmuseet i Göteborg, likom hos hemslöjdarna i Västra Götalandsregionen.
Arkivbeskrivning
Handlingar finns från 1973- 1998, då verksamheten uppgick i Västra Götalandsregionen, där handhas kulturfrågorna av kulturnämnden, hemslöjdsverksamheten ligger under Ägarutskottet och utbildningsfrågorna under Regionala utvecklingsnämnden. Skolorna har egna lokala arkiv, där bl a elevakter och betygskataloger finns. Handlingar som rör hemslöjdsverksamheten och sjukhusbibliotek finns i förvaltningens arkiv. Förvaltningen har under åren betjänat flera olika nämnder.
_________________________
I samband med planerad flytt av Bohuslandstingets arkiv från Region- och stadsarkivets lokaler i Göteborg till Regionarkivet i Vänersborg, ordnades och förtecknades ekonomiska handlingar från Kultur- och utbildningsförvaltningen. Verifikationer från förvaltningens sista år av verksamheten förtecknades för bevarande och ingår nu i G6 - G7A.
Stora delar av det ekonomiska materialet utgörs av datalistor. Göteborg och Bohus läns landsting använde mellan 1985-1995 ett decentraliserat ekonomisystem kallat LEK-systemet. År 1996 infördes ett annat system, PROSIT/Open inom samtliga förvaltningar. Se landstingets kanslis arkiv (nr 865) serie G2C, för användarhandböcker och förstudier rörande de olika ekonomisystemen.
Under ordnings- och förteckningsarbetet påträffades en pärm med 38 floppy-disketter och med etiketten "Backup disketter 9805-9902 + äldre". IT-avdelningen på Region- och stadsarkivet gick igenom disketterna och kunde läsa 26 av dem, vilka lades över på en CD-R-skiva och nu förvaras i volym G2:1. (Disketterna innehåller dock delar av samtliga G-serier, inte bara budget.) Då det var svårt att avgöra om det fanns unikt material bland filerna eller om det mestadels är kopior av vad som redan finns i arkivet, alternativt ofärdigt arbetsmaterial, beslöts att bevara samtliga av de filer som kunde läsas. Detta innebär att innehållet på de 12 disketter som inte kunnat öppnas inte finns med. I en bilaga (förvaras i G2:1) finns dessa dock angivna med informationen som stått på etiketterna. Bilagan ger en övergripande beskrivning av disketterna. Denna är endast översiktlig med namn på mappar och undermappar, för en fingervisning av disketternas innehåll. Antal filer och filtyper finns redovisat, liksom år när senaste ändringen i filerna gjorts.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/O258/VGR_344
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/VvmO4obqJKApalShNFFy35
SpråkSvenska
ExtraIDVGR_344