bild
Arkiv

Svenska bryggareföreningen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730246
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/69NYFecRrH6d0G02H087k3
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Svenska bryggareföreningen
Alternativa namn: BF
Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)Svenska Bryggareföreningen

SVENSKA BRYGGAREFÖRENINGEN (BF) bildades år 1885 på initiativ av fem stockholmsbryggare med fabrikören Anders Bjurholm i spetsen. Han var föreningen förste ordförande under åren 1885-1891.

Bryggareföreningens är den äldsta branschorganisationen i Sverige och omfattade från början såväl bryggeriföretag som personliga medlemmar. Föreningens ändamål var att främja gemensamma yrkesintressen och att verka för bryggeriindustrins lyftning och framåtskridande.

Ordinarie bryggaremöte skulle hållas på tid och ort som av föreningen vid nästföregående möte bestämdes. Extra möte eller bryggerirepresentantmöte ägde rum på kallelse av styrelsen då omständigheterna så påkallade eller minst en tredjedel av föreningen medlemmar så anhöll.

Redan 1885 beslöt styrelsen att föreningen skulle indelas i kretsar. År 1888 var indelningen klar. Ursprungligen var kretsantalet 16. Antalet minskade emellertid så småningom i följd av strukturutvecklingen och blev slutligen endast sex. Sedermera upplöstes kretsindelningen helt.

År 1893 tillsatte styrelsen två kommittér, en skattekomitté och en agitationskommitté, med befogenhet att handla å styrelsens vägnar. Den senare kommittén fick därefter namnet verkställande utskott.

Som ett led i uppgiften att höja yrket i tekniskt avseende medverkade Bryggareföreningen vid inrättandet av en skandinavisk bryggarehögskola i Köpenhamn (1925) och införandet av skandinavisk bryggmästarexamen. Vidare understödde föreningen det zymotekniska laboratoriet i Stockholm och inrättade institutet för maltdrycksforskning (1949).

Föreningens tidskrift Månadsbladet startade redan 1886. År 1945 ändrade namnet till Svensk Bryggeritidskrift och år 1968 nedlades tidskriften. Den tjänade under de många år den utgavs som ett informationsorgan för Bryggareföreningen och är synnerligen värdefull genom sin omfattande publicering av originalhandlingar och annan dokumentation av fakta.

Fr o m verksamhetsåret 1958/1959 fick Sveriges Vattenfabrikanters Riksförbund (SVR) och Bryggareföreningen gemensamt kansli. Fr o m 1 oktober 1968 uppgick SVR helt i Bryggareföreningen, som sedan 1982 är en sektion i Sveriges Livsmedelsindustriförbund.

Med övriga skandinaviska bryggeriorganisationer bedriver Bryggareföreningen sedan 1911 ett nära samarbete. Föreningen är också ansluten till det internationella samarbetet genom medlemskap i European Brewery Convention (EBC).

I anslutning till Bryggareföreningen bildades närstående organsationer för vissa bestämda ändamål:

BRYGGERIIDKAREFÖRBUNDET (BI) skapade 1906 med uppgift att motverka en osund och förlustbringande konkurrens mellan bryggerierna och samtidigt verka för en ölförsäljning som i möjligaste mån tillgodosåg lagstiftningens krav. I samband med den nya konkurrenslagstiftningen 1954 avvecklades verksamheten och år 1956 upplöstes förbundet.

BRYGGERIERNAS FÖRSÄKRINGSFÖRENING (FF) bildades år 1907 under namn av Bryggeriernas Bojkottsskyddsförening. Vid en utvidgning av föreningens verksamhet att understödja medlemmarna inte bara vid bojkott utan även vid lockout , strejk, blockad eller annan därmed jämförlig åtgärd ändrades föreningen namn år 1928 till Bryggeriernas Försäkringsförening.

År 1977 ändrades stadgarna ånyo, nu i syfte att också kunna använda föreningens medel för att främja gemensamma branschåtgärder. Namnet ändrades då till Bryggeriernas intresseförening.

BRYGGERIARBETSGIVAREFÖRBUNDET (BA) bildades år 1908 som bryggeriindustrins yrkesgrupp inom Svenska Arbetsgivareföreningen. Detta förbund upplöstes år 1975 då bryggeriföretagen ingick i en nybildad bryggerisektion i Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund.

SVENSKA BRYGGERIERNAS VARUFÖRMEDLING AB bildades under det första världskriget med uppgift att importera korn, malt och buteljglas.

INSTITUTET FÖR MALTDRYCKSFORSKNING tillkom 1949 på initiativ av Bryggareföreningen med uppgift att verkställa och understödja forskning rörande maltdryckernas nuvarande och framtida plats i det svenska samhället. Verksamheten stöddes ekonomiskt av Bryggareföreningen men skulle bedrivas självständigt i förhållande till föreningen med följande inriktning:

-att genom forskning utreda maltdryckernas egenskaper ur fysiologisk och medicinsk synpunkt och i samband därmed deras lämpligaste sammansättning.

-att genom sociologiska och psykologiska undersökningar söka klarlägga rådande konsumtionsvanor samt bruk och missbruk av maltdrycker, samt

-att göra framkomna resultat kända i den mån de kunna gagna annan forskning eller vara av allmänt intresse.

Resultaten har publicerats i institutets skriftserie "Meddelanden".

Institutets verksamhet upphörde år 1976.

BRYGGERIERNAS OCH VATTENFABRIKERNAS SERVICEAKTIEBOLAG bildades 1961 som ett serviceorgan i branschfrågor åt Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Vattenfabrikanters Riksförbund.

SVERIGES VATTENFABRIKANTERS RIKSFÖRBUND (SVR) bildades 1917 som en sammanslutning för tillverkare av läskedrycker och mineralvatten. Fr o m 1958/1959 fick SVR och Bryggareföreningen gemensamt kansli (se ovan).

SVERIGES VATTENFABRIKANTERS VARUFÖRMEDLING AB hade i uppdrag att importera och distribuera råvaror, framför allt socker, för vattenfabrikanternas räkning. På 1950-talet ombildades varuförmedlingen till AB RIO-COLA. Ett annat bolag nära anknutet till SVR var AQUA MINERALIS, som bildades på 1940-talet.

LANDSFÖRENINGEN FÖR SUND NYKTERHETSPOLITIK spelade en aktiv roll under den agitationsperiod som föregick förbudsomröstningen 1922 och fortlevde därefter under någon tid. Ursprungligen hette organisationen LANDSFÖRENINGEN FÖR FOLKNYKTERHET UTAN FÖRBUD, LFUF.

Svenska Bryggareföreningens m fl arkiv har överförts till Riksarkivet i tre omgångar (dep 10/1972, dnr 377/J 1, dep 4/1982, dnr 581/J 1, dep 69/1983, dnr 3152/J 1) och det omfattar nu ca 100 hm efter det att ca 15 hm av dubbletter, inkomna cirkulär, stencilupplagor och arbetspapper utgallrats resp. utrensats. Förutom det material som rör arkivbildarna och som ligger på central nivå finns ett rikhaltigt regionalt och lokalt material bevarat i arkiven.

Stockholm den 1 december 1983

Bo Rundberg

Kontroll

Skapad2001-03-01 00:00:00
Senast ändrad2016-12-02 14:30:58