Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Henning Schales familjearkiv


Grunddata

ReferenskodSE/VaLA/03928
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ibm7so2PEaE0zzkHRly7DD
ExtraID03928
Omfång
5 Hyllmeter  (-)
Datering
1828–1983(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Vadstena (depå: Slottet)
Arkivbildare/upphov
Schale (familj)
Kategori: Person (släkt)
 
Schale, Henning (1814 – 1908)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Henning Schales famljearkiv

Henning Schales famljearkiv har i två omgångar inlevererats till Landsarkivet (lev. 138/2009 och 178/2010). Frågan om leverans av arkivet till statlig myndighet väcktes redan år 1977 genom en hänvändelse till Riksarkivets sektion för enskilda arkiv. Föreståndaren för sektionen föreslog att en förteckning över materialet skulle insändas till Riksarkivet varefter detta skulle sända kopior av förteckningen till landsarkiven i Härnösand och Vadstena. Någon sådan förteckning torde inte ha uppgjorts. Det nu insända materialet synes en längre tid ha förvarats i oeldade och fuktiga lokaler. Åtskilliga handlingar är därför fuktskadade. De värst skadade har nödtorftigt sanerats. Landsarkivets bristande resurser på konserveringsområdet har omöjliggjort en mera genomgripande konservering.

Henning Schale föddes den 16/3 1814 i Göteborg som son till superkargören vid Ostindiska kompaniet rådmannen Anders Schale (f 1776 27/2 i Göteborg) och hans hustru Carolina Prytz (f 1778 i Göteborg, död där 1839) dotter till landskamreraren Magnus Prytz och hans hustru Birgitta Charlotta Leffler. Åren 1823-1828 var han elev vid "Tysslanda pension" i Västergötland och var därefter i två år brukselev vid Lesjöfors. Härpå följde två anställningar som bokhållare vid Björnhyttans masugn i Dalarna (1830-1831) och vid Färna bruk i Västmanland (1831-1833). År 1833 återupptog Henning Schale sina studier, denna gång vid Chalmers slöjdskola med avgångsexamen 1835. Sin verksamhet som bokhållare fortsatte han vid Karmansbo bruk i Västmanland åren 1834-1835, alltså delvis samtidigt med sina studier. Han ändrade därefter verksamhetsinriktning och var under åren 1835-1836 ritare vid Finspångs kanongjuteri samt åren 1836-1838 ritkontorschef vid Motala Verkstad. Under tiden 1838-1844(?) var han bruksförvaltare åt greve Adolf Henning von Schwerin på Borkhults bruk. Den 4 juli 1844 erhöll Henning Schale burskap i Norrköping som handlande. Förmodligen från sistnämnda år till 1846 drev han avlidne rådmannen Carl Gustaf Schuberts fabrik under firmabeteckningen Schale & Lagergren klädesfabrik i Norrköping. Åren 1846-1856 var han disponent vid Motala Verkstad. Han var vidare en av grundarna av Norrköpings bomullsväveri AB där han var styrelseledamot åren 1852-1858. Sitt verksamhetsområde utvidgade han ytterligare genom att bli delägare och disponent för Holm och Björkå bruks och skogsegendomar samt Gålsjö och Lungviks sågverk i Ångermanland vilka verksamheter år 1872 uppgick i det då bildade Björkå AB. Som så många andra förmögna män vid denna tid idkade han också välgörenhet, bl.a. genom att hjälpa enskilda behövande personer, men framförallt genom en donation till Norrköpings stad om 72.000 kr för inrättande av arbetsstugor för behövande skolbarn samt för konvalescenthemmet Mamre. Han var medlem av Ingenjörsföreningen åren 1891-1908.

Den 11 mars 1844 gifte sig Henning Schale med änkan efter den ovannämnde, år 1842 avlidne rådmannen och klädesfabrikören Carl Gustaf Schubert, Carolina Gustava. Hon var född 28/1 1815 i Linköping som dotter till prosten Nils Lagergren och Maria Christina Stockhaus. Genom sitt giftermål fick Henning Schale två styvbarn, Emelie Carolina, född 1836 (1860 gift med kusinen överste Robert Schubert) och Carl Wilhelm Schubert, född 1839 vilka han synes ha behandlat som sina egna barn.

I Henning Schales giftermål med Carolina Gustava Lagergren föddes fem barn:

1) Ernst Gustaf Mauritz, f 8/2 1845, gick den sjömilitära banan och slutade som kommendörskapten och överlärare vid Rydbergska stiftelsens praktiska sjömansskola och chef för dess övningsfartyg Abraham Rydberg. Ernst Schale avled den 27/1 1927.

2) Adolph Henning, f. 2/3 1846, var kontorist och grosshandlare i Göteborg till 1884 och senare godsägare och innehavare av gården Geråsen, Vretstorp, Viby socken, Örebro län. Han gifte sig den 11/1 1878 med Harriet Amalia Dickson, f 15/5 1855, dotter till med. dr. Charles Dickson och hans hustru Eva Amalia Ekström. Henning Schale jr avled den 30/5 1931.

3) Sten Alidor, f 31/3 1848 i Motala. Han blev ingenjör och var verksam vid Motala Verkstad, Domnarvet och i Essen an der Ruhr, Tyskland. Han gifte sig år 1886 med Elin Agatha Theresia Steffen, f 10/2 1858 i Mölltorps socken, Skaraborgs län, som dotter till rådmannen i Motala Karl Gustaf Steffen och hans hustru Johanna Margareta Krook.

4) Berta Karolina, f 22/5 1849 i Motala. Hon gifte sig 27/10 1869 med överstelöjtnanten Edvard Hjalmar Eugen Stålhane, f 1832. Han dog den 8/2 1900 i Stockholm. Berta Karolina avled först den 20/5 1925.

5) Augusta Wilhelmina, f 6/11 1851. Hon gifte sig den 10/3 1877 med överstelöjtnanten Edvard Philibert Zettergren, f 1826. Han avled, liksom svågern, år 1900. Augusta Wilhelmina avled den 27/12 1936.

Arkivet domineras av brev till Henning Schale sen. Breven är fördelade på två serier, en alfabetisk och en kronologisk (serierna E I-E II). Denna fördelning kräver en närmare förklaring.

En stor del av breven var vikta två gånger på längden så att de fick karaktär av långsmala "remsor". På dessa har Henning Schale antecknat brevskrivarens namn, datum och avsändningsort samt datum för svaret. En del av breven var även försedda med bokstäver, A, B etc. Breven synes ha förvarats årsvis och i alfabetisk ordning. Detta system med påskrifter synes ha påbörjats i början av 1870-talet. Även dessförinnan (från ca 1860) har brev påträffats med påteckning av alfabetets bokstäver. Brev från denna tid har också i flera fall påskriften "Schales Enskilda bref". Om denna karaktärisering gäller även för senare breven har inte kunnat utrönas. Innehållsmässigt är det fråga om både affärsbrev och brev av mera personlig karaktär. Breven har fått bilda den kronologiska serien med år 1860 som begynnelseår.

Utöver ovan nämnda brev hade en del äldre brev (de äldsta från 1847) utan påskrifter lagts för sig i kuvert och mappar och delvis på avsändare. Detta gäller särskilt brev från Elin Schale, f Steffen och sönerna Ernst, Henning och Sten, men även andra medlemmar av släkten. Brev från medlemmar av släkten Schubert hade behandlats på samma sätt. Detta gäller också brev från t.ex. häradshövdingen Carl Gustaf Egnell gift med en syster - Alida Gustava - till Henning Schale samt brev från andra nära vänner. Det hela kompliceras av att man till nämnda brev även fört brev från tiden efter 1860, alltså brev från den kronologiska serien. Breven ifråga har fått bilda den alfabetiska serien. Härvid har följande iakttagits. Alla brev, alltså brev även från den kronologiska serien, från de ovannämnda släktingarna har förts till den alfabetiska serien. Vidare har enstaka brev från brevskrivare för tiden efter 1860 förts till den kronologiska serien.

Någon absolut klar gräns mellan de båda serierna finns alltså inte. Brev från en del personer kan förekomma i båda serier. Återfinnandet av brev från personer i den kronologiska serien har dock underlättats genom att breven - som alltså ligger alfabetiskt inom varje år - har placerats i fascikelomslag som försetts med påskrifter om brevskrivarens namn och avsändningsort samt - i förekommande fall - titel eller yrkesbeteckning.

Det genealogiska intresset inom familjekretsen synes ha varit stort (se vol F II:1) och särskilt kaptenen Mats Söderström, gift med Hilda (Hilli) Schale, dotter till Ernst Schale, utförde omfattande genealogiska undersökningar främst rörande släkten Steffen. Då det gäller handlingar rörande särskilda personer (serie F I) måste tyvärr konstateras att anmärkningsvärt litet finns bevarat som rör Henning Schale sen. Till det äldre materialet hör bevarade räkenskaper som börjar 1839 (se serie G I). För övrigt kan särskilt nämnas en beskrivning, författad av Carl Lagergren (bror till Carolina Gustava Lagergren gift med Henning Schale), av en resa till New York på ett amerikanskt segelfartyg, vilken resa påbörjade den 22/10 1850 i Stockholm. Efter ett långt uppehåll i Frankrike anlände fartyget till New York den 4/3 1851. Skildringen omfattar också den första tiden i New York och bl.a. ett besök hos "Mecanicus Ericsson", d.v.s. uppfinnaren m.m. John Ericsson som visade sig vara en bestämd motståndare till emigrationen från Sverige.
Det kan till slut nämnas att två brev skrivna av Carl Lagergren - och ställda till brodern Gustaf Lagergren - från åren 1853-1854 finns bevarade. De är från Melbourne i Australien och beskriver utförligt hans ankomst dit och hans första intryck av landet, hans svårigheter att få arbete m.m. (se vol EV:1).

Kontroll

Skapad2011-01-03 08:13:36
Senast ändrad2018-02-27 11:11:18