Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Patologiska avdelningen

Serafimerlasarettet

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420251/10
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/L42NeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
2,2 Hyllmeter 
34 Volymer 
Datering
1903–1940(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmOBS!Volymerna i serie F 1 Obduktionsjournaler är mögelskadade.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Serafimerlasarettet (1752 – 1980)
Alternativa namn: Kungl. Serafimerordens lasarett  (1752 – ?)
Alternativa namn: Kungl. Serafimerlasarettet i Stockholm  (? – )
Alternativa namn: Serafen
Alternativa namn: Serafimern
Kategori: Övriga. Centrala civila myndigheter
Kategori: Övriga. Kommunala myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur420251.10

Serafimerlasarettet
Patologiska avdelningen


Ellinor Melander
1997
Allmän anmärkningObduktionsprotokoll 1908-1939 (luckor) i Riksarkivet. Journaler på Danderyds sjukhus.
Inledning (äldre form)Serafimerlasarettet
Patologiska avdelningen

Serafimerlasarettet öppnades för allmänheten den 30 oktober 1752. Lasarettet fick ställning av rikssjukhus och blev snart också central utbildningsanstalt. Verksamheten var uppdelad på en medicinsk och en kirurgisk avdelning.

Redan från lasarettets grundande förekom obduktioner av märkligare fall. Till en början var det brukligt att endast obducera det organ eller organsystem som varit säte för den dödande sjukdomen.

Anders Retzius - professor i anatomi vid Karolinska institutet - kom att få stor betydelse för Serafimerlasarettet. Retzius, som betecknats som grundläggaren av den patologiska anatomins studium i Sverige, åtog sig nämligen frivilligt och utan ersättning att förrätta obduktionerna vid Serafimerlasarettet och att därvid även meddela undervisning. Detta åtagande varade från 1824 till början av 1850-talet.

Enligt Karolinska institutets undervisningsprogram från 1850 skulle obduktionerna övertas av lasarettets klinikchefer. Så skedde fram till 1854, då man efter upprepade framställningar fick anslag till en professur i patologisk anatomi, vilken 1858 fördes upp på ordinarie stat. Professurens förste innehavare blev Gustaf Wilhelm Johan von Düben, som efterträtt Retzius som obducent och föreläsare.

Trots den nyinrättade professuren fanns det inte någon självständig patologisk avdelning på Serafimer- lasarettet. Lasarettet och Karolinska institutet fick verka gemensamt i den på 1860-talet nyuppförda patologiska institutionen vid Karolinska institutet.

Genom ändring i reglementet den 1 juli 1944 knöts Karolinska institutets patologiska institution till Serafimerlasarettet. Obduktionerna fortsatte dock att förrättas vid Karolinska institutet till november 1951, varefter verksamheten flyttade till Serafimerlasarettet.
Arkivet är endast fragmentariskt bevarat. I Riksarkivet förvaras uteslutande obduktionsjournaler för åren 1903-1940. Bevarade preparat och remissvar har överförts till Sabbatsbergs arkiv och till patologiska avdelningen på Danderyds sjukhus.

Arkivet består av 2,2 hm, 34 inbundna volymer.


Riksarkivet den 20 mars 1997


Ellinor Melander

Litteratur:
Kock, Wolfram, Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952: En studie i svensk sjukvårdshistoria, Diss. (Jönköping, 1952).

Kontroll

Skapad1996-06-25 00:00:00
Senast ändrad2018-06-20 09:51:41