Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms Högskoleförening


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730635
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WPVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
90 Volymer 
5,9 Hyllmeter 
Datering
1865–1998(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Stockholms Högskoleförening (1869)
Alternativa namn: Högskoleföreningen StH/SU
Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)Stockholms Högskoleförening

Stockholms högskoleförening startade i oktober 1869. Föreningen existerar än i dag, men har genomgått förändringar i sin inriktning. Tre faser kan urskiljas. En första fas, som i stort sett omfattar 1870-talet då verksamheten var inriktad på att skapa förutsättningar för den högskola, vars start ägde rum i oktober 1878. En andra fas som innebar att bygga upp och utveckla högskolan. Denna fas sträckte sig fram till de första åren på 1900-talet då högskolans verksamhet breddades genom att det blev möjligt att också studera juridik vid högskolan. Parallellt med detta fick högskolan nya stadgar, examensrätt och det statliga stödet ökade. En tredje fas omfattar 1900-talet fram till våra dagar. Under denna period omvandlades högskolan från en privat högskola - låt vara i växande grad under statligt överinseende och med bidrag av statliga medel - till ett statsuniversitet fr o m den 1 juli 1960.

Stockholms högskoleförenings första sammanträde ägde rum i oktober 1869. Bildandet hade föregåtts av en inbjudan som tillställts ledande personer i Stockholm. Medlemsantalet sattes till sjuttiofem personer (det kom att utökas till femhundra på 1890-talet).

Högskoleföreningen samlade in pengar för att starta en högskola. Härigenom fullföljde den de strävande som Stockholms stadsfullmäktige i december 1865 efter ett förslag av professor P H Malmsten beslutat om. Man startade då en insamling som fick namnet Decemberfonden, vars medel tillsammans med av Stockholms stad tillskjutna medel skulle användas för att starta en högskola i Stockholm. Insamlingar hade emellertid inte rönt den anslutning som förväntats och medlen hade fonderats. Genom Högskoleföreningen skulle ambitionen väckas till liv.

Frågan om att inrätta en högre utbildningsanstalt hade diskuterats under första hälften av 1800-talet. Inledningsvis höjdes röster för att flytta Uppsala universitet till Stockholm. Efterhand kom kraven att gälla en kompletterande högskola. Vad man strävade att åstadkomma var en friare högskola inriktad på forskning, examensfri och med tillträde också för kvinnor. Stockholms högskoleförening bar upp av en krets personer med huvudsakligen liberal inställning. Man ville skapa en motvikt till statsuniversiteten - i första hand universitetet i Uppsala, vilket man uppfatttade som konservativt både vad avsåg inriktning och arbetssätt. Uppsala universitet betecknades som lärosäte huvudsakligen inriktat på att utbilda ämbetsmän. Man efterlyste ett lärosäte av samma typ som det i början av seklet grundade universitetet i Berlin. Det ansågs också betänkligt att Stockholm som en av de få huvudstäder i Europa skulle vara en stad utan högskola.

Under sin första verksamhetstid var Högskoleföreningen i stor utsträckning inriktad på att samla in pengar. Detta skedde dels genom olika insamlingar dels genom att påverka personer att göra donationer till högskolan. Det huvudsakliga arbetet ägde rum i föreningens styrelse där föreningens sekreterare, justitierådet Albert Lindhagen, var en drivande kraft särskilt med hjälp av föreningens kassör professorn Gustav von Düben. De insamlade medlen förvaltades av Stockholms stads drätselkontor. Också i övrigt hade Högskoleföreningen nära relationer till Stockholms stad.

Under 1870-talet genomfördes således en mängd olika insamlingar. En stor mängd insamlingslistor finns redovisade i föreningens arkiv. Man prövade också andra tillvägagångssätt att skaffa medel. Det skedde genom basarer vilkas överskott skulle gå till Högkoleföreningen och genom att föreningen ordnade avgiftsbelagda offentliga föreläsningar. Föreläsningar av detta slag låg också i linje med föreningens syfte att skapa en högskola. Arbetet med Stockholms högskola intensifierades inom Högskoleföreningen. Detta ledde fram till grundstadgar för Stockholms högskola, som antogs i maj 1877. I oktober 1878 kunde så Stockholms högskola börja sin verksamhet. Det var en verksamhet i blygsam skala, till en början i förhyrda lokaler. Tyngdpunkten låg på undervisning i naturvetenskapliga ämnen.

Högskoleföreningen - i främsta rummet dess styrelse - kom att arbeta i nära samarbete med den nystartade högskolans styrelse. Föreningens sekreterare, Albert Lindhagen, var sålunda fram till sin död 1887 också sekreterare i högskolans styrelse och kom där att spela en mycket aktiv roll. Han kom sedan att efterträdas av sin son Carl Lindhagen.
Man hade höga ambitioner när det gällde undervisning och forskning. Men högskolans utbyggnad ledde i mitten av 1880-talet till bl a ekonomiska problem, trots tillskott i form av olika donationer och insamlingar. Av avgörande betydelse för högskolans fortbestånd torde John Söderbergs donation ha varit. John Söderberg hade varit medlem i Högskoleföreningen sedan starten 1869 och tidigare donerat pengar till Högskoleföreningen. John Söderberg avled i februari 1892 och det visade sig att han donerat ett belopp på över 2 miljoner kronor till Högskolan. Något som dåvarande rektorn vid Stockholms högskola (Svante Arrhenius) år 1898 betecknade som "den största gåfva som skänkts för svenska kulturändamål".

I och med att Stockholms högskola i början av 1900-talet konsoliderade sin verksamhet kom Högskoleföreningens roll som garant för verksamheten att reduceras. Högskoleföreningen fyller fortfarande en viktigt funktion, med den har ändrat karaktär och fungerar numera som en vänförening mellan tidigare och nu verksamma personer vid Stockholms universitet, men bidrar också till konstnärlig utsmyckning av lokalerna och till forskning bl a genom att utdela priser för framstående doktorsavhandlingar.

Föreningens medlemmar har genom åren genom insamlingar och donationer bidragit med betydande belopp för att möjliggöra undervisning och forskning vid högskolan, och föreningen har fått motta medel med samma syfte. Betydande belopp har också tillförts olika stipendiefonder, som än i dag - förvaltade av Stockholms universitet - bidrar till åtskilliga studenters studiemöjligheter.

Eric Engström

Litteratur:
Bedoire, F och Thullberg, P: Stockholms universitet 1878-1978. Uppsala: Almqvist & Wicksell. 1978.

Thomasson, Carl-Gustaf: Stockholm högskolas matrikel 1878-1887. Stockholm: Stockholms Högskoleförening (Victor Petterssons bokindustri) 1969.

Tunberg, Sven: Stockholms högskolas historia före 1950. Stockholm: P.A. Nordstedt & Söner förlag. 1957.

Arkivet överlämnades till Riksarkivet 1999 enligt Riksarkivets Beståndsöversikt.

Arkiv ordnades och förtecknades av Kaarina Stigell 1999.

Kontroll

Skapad2001-07-10 00:00:00
Senast ändrad2017-01-23 15:27:11