Sök i arkiven
Genvägar MENY

Björnståhl och Rudbeck  (1731 – 1814)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
HistorikDen ände orientalisten och resenären Jacob Jonas Björnståhl (1731-1779) blev efter studier vid Strängnäs gymnasium student vid Uppsala universitet 1754, fil. magister där 1761 och docent i svensk filologi 1763 samt i arabiska 1765. 1767 anträdde han som handledare för bröderna Adolf Fredrik och Carl Fredrik Rudbeck - söner till hovmarskalken friherre Adolf Rudbeck - sin utrikes resa, vilken med åren kom att omfatta stora delar av Europa och slutade med resenärens död i Saloniki, på tröskeln till Orienten. Härunder utnämndes han till adjunkt i österländsk och grekisk litteratur vid Uppsala universitet 1771, till e.o. professor därstädes 1776 samt till professor i österländska språk och grekiska vid Lunds universitet 1779, fem månader före sin död.
Björnståhl hade testamenterat huvuddelen av sina papper till sin reskamrat, korpralen vid livdrabantkåren, sedermera majoren baron Carl Fredrik Rudbeck (1755-1814). Denne behöll dem till sin död. 1)
De björnståhlska papperens öde efter Rudbecks död har inte varit känt, förrän de dyker upp i riksarkivarien och riksantikvarien Johan Gustaf Liljegrens ägo 1836. Dessförinnan tycks dock en del ha kommit i handskriftsamlares händer: hans sista kända resejournal ägdes av ryske ministern greve Jan Pieter van Suchtelen och kom efter dennes död 1836 till Ryssland, och ett album tillhörde publicisten Johan Christoffer Askelöf, med vars samling det kom till Kungl. Biblioteket 1851. 2)
I maj 1836 meddelade Liljegren det akademiska konsistoriet i Lund, att han till universitetsbiblioteket skänkte den samling av Björnståhls samt C. F. Rudbecks enskilda papper, "hvilka, efter bemälde Professors död länge förvarade i hans koffert och nära nog bortglömda, jag varit i tillstånd förvärva mig och sålunda rädda från skingring". 3) Huvuddelen av Björnståhls och Rudbecks papper finns nu i LUB:s handskriftsavdelning.
Det visar sig, att Liljegren förvärvat samlingen 1835 av änkan efter primärkämnären och titulärrådmannen Adolf Morström. Hon hade d.å. utbjudit "1 större coffert innehållande diverse bref och anteckningar ---, samlade af Professor Björnståhl och Baron Rudbeck ---" på bokauktionskammaren i Stockholm. Kofferten hade tydligen stannat kvar hos Morström, som varit Rudbecks testamentsexekutor 1814. 4)
Liljegren skänkte emellertid inte hela arkivet till Lund utan behöll delar, av slarv eller med avsikt må vara osagt. De har tydligen ingått i de handlingar som kvarblivit i Vitterhetsakademiens lokal efter hans död 1837 och kanske inräknats bland Liljegrens samlingar, inlösta enligt kungl. brev 27 dec. 1833. De flesta fragmenten har varit samlade i två buntar med påskrifter av Liljegren.
Den ena, "Diverse: Björnståhl, Rudbeck, Esberg" innehöll huvuddelen av Björnståhls och Rudbecks egna papper. Som framgår av påskriften, fanns där också papper rörande andra personer. Det gäller några brev ur familjen Wallenstiernas arkiv och arkivfragment efter teologie professorn, senare superintendenten i Visby Johan Esberg (1665-1734) samt efter professorn i etik och politik, lagmannen Anders Grönwall (1671-1758).
Björnståhl förtjänade under sina sista gymnasieår sitt uppehälle som informator hos majoren Olof Wallenstierna (död 1752) och hans änka. Även i fortsättningen var han tvungen att åtaga sig liknande uppdrag. Så tjänade han 1763-1764 som lektör hos riksrådet greve Erik Wrangel (af Lindeberg), en syssla som han erhöll genom förmedling av språkforskaren Johan Ihre. Under några år i början av 1760-talet var han dessutom kurator vid Södermanlands nation. Vintern 1758 hyrde han rum hos professor Grönwall. 5) Detta förklarar förekomsten av Wallenstierna- och Grönwallpapper liksom ett protokollsutdrag från Smålands nation och ett brev från Ihre till Wrangel. 6) Hur Björnståhl kommit över Esbergs handlingar, är däremot obekant.
Den andra bunten skall enligt Liljegrens påskrift innehålla "Riksdags Skrifter och Wisor &c. under frihetstiden". Den omfattar dels 19 lösa handlingar i folio, numrerade av Vitterhetsakademiens arkivarie-bibliotekarie Sigrid Leijonhufvud omkring 1910, dels ett antal andra lösa handlingar i mindre format, påträffade bland Liljegrens papper och lagda där vid samma tidpunkt av Leijonhufvud. Liljegrens rubrik är något vilseledande, eftersom åtskilliga av pappren inte är av politisk karaktär.
Bland foliohandlingarna finns bl.a. en skrivövning av C. F. Rudbeck (nu förd till Rudbecks papper i vol. 2), en gravskrift över ett riksråd Wrangel och några verser på holländska vid en silverbröllopsfest. Bland papperen i mindre format ligger t.ex. en apostill, tillhörande något brev av Rudbeck, med nyheter om dödsfall i Sverige 1778; på den har Björnståhl antecknat "Läst i Constpel d. 21 Junii 1778". Även på ett par andra skriftstycken ("Riksdagsmäns göromål 1762" och "Ty war min siäl nu glader") finns noteringar, som synes vara gjorda av Björnståhl. De pekar på hans samlarverksamhet.
Det övriga är av den karaktären som man ofta finner i adliga handskriftsamlingar från den tiden. Det kan antagas stamma från Wrangel, familjen Rudbeck eller andra hem där Björnståhl vistats. De flesta av de daterbara handlingarna är från 1760-talet och skrivna senast 1767, då Björnståhl och bröderna Rudbeck anträdde sin resa.
Några handlingar, bl.a. en autograf av Bellman, en Leopold-avskrift, en avskrift av ett brev av C. A. Ehrensvärd och en pascill mot Gustaf IV Adolf, är emellertid senare, något som kan tala för att de tillhört Carl Fredrik Rudbeck. Ingenting tyder på att de placerats i bunten senare.
Spridda papper har påträffats i andra kapslar i ATA. Där sammanhang, handstil el. dyl. talar för att de har proveniens från Björnståhl eller Rudbeck, har de förts hit.
Den lilla samlingen förvaras i två kapslar. De papper som förvarats på annan plats i ATA än de två nämnda buntarna har försetts med blyertspåteckning om tidigare placering.
Björnståhl-Rudbeckpapperen förtecknades första gången 1990. Därefter har bunten "Riksdags Skrifter & Wisor ---" identifierats som tillhörig samlingen samt ytterligare en del handlingar på skilda platser i ATA kunnat tillföras.
Stockholm i juni 1994.
Stefan Östergren
1) C. Callmer, In Orientem (1985), s. 122 ff.
2) Callmer 1985, s. 123; B. Broomé, Handskriftssamlarna och de enskilda arkiven (1979), s. 218.
3) Liljegren, "Biographica 5", ATA. Jfr även brev från biskop Vilhelm Faxe och dåvarande teol. adjunkten och biblioteksamanuensen Henrik Reuterdahl.
4) Auktionsverket, bokauktionskammaren, F I a inlagor och förteckningar 1835, SSA, jfr med auktionsprotokollen (A) och redogörelseräkenskaperna (G I a) s.å. Jfr Broomé, s. 25. Ingen köpare antecknades i protokollet, ej heller något slagpris i räkenskapen, varför Liljegren sannolikt köpt papperen privat av änkan. - Svea hovrätt, E IX b adliga bouppteckningar vol. 198, RA. - Med förvärvet synes ha följt handlingar från en process på 1760- och 1770-talet mellan kronan och Morströms fader hovkamreraren Gustaf Morström rörande vakansavgifter för rusthåll, vilka handlingar Liljegren också behöll och placerade i en bunt "Kongl. Bref och K. Auctoriteters".
5) Callmer 1985, s. 62 ff. Esking, Jacob Jonas Björnståhl, filosof och kristen (1989), passim. Bostaden hos lagman Grönwall, se Esking, s. 59.
6) I ATA:s kapsel "Diverse. Afskrifeter och bref" (upplagd troligen från 1905 av S. Leijonhufvud) har funnits en avskrift av riksrådet Eric Wrangels självbiografi, gjord av Björnståhl; nu är den förkommen.
ReferenskodSE/ATA/ENSK_11
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/4lpPjezM6YTJnWqXY0Oob5
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_11