Arkiv

Silfverskiöldska samlingen

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/30020

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/UnQreTX0Yq6OCEkclPf8G1

Omfång

0,4 Hyllmeter

7 Volymer

Datering

1654

–

1901

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1965/58, T. Kjölstad

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Silfverskiöld (släkten)

Kategori: Person (släkt). Släkter

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/30020 Förteckning 58/1965 Förteckning över Silfverskiöldska samlingen Förteckningen upprättad i december 1965 av Torbjörn Kjölstad.
Allmän anmärkning	I arkivet ingår dels det så kallade Heckeberga godsarkiv, dels det Silfverskiöldska familjearkivet, som innehåller papper tillhörande de olika familjemedlemmarna från 1759 fram till 1901. Bl. a. ingår även en smädesskrift riktad mot Gustaf III.
Inledning (äldre form)	Silfverskiöldska samlingen SILFVERSKIÖLDSKA SAMLINGEN Silfverskiöldska samlingen överlämnades av sterbhuset efter Tage Julius Engelbert Silfverskiöld till Lunds landsarkiv den 29/5 1917. I samlingen ingår dels det s.k. Heckeberga godsarkiv (Silfverskiöldska samlingen 1) dels det Silfverskiöldska familjearkivet (Silfverskiöldska samlingen 2-7). Häckeberga som ursprungligen tillhörde familjen Hak kom genom Holger Gregersen Ulfstands giftermål med Helle Nielsdatter Hak på 1520-talet över i släkten Ulfstands ägo. Efter flera transaktioner inom släkten kom herresätet till Ingeborg Holgersdotter Ulfstand (g.m. Jörgen Wind). Fru Ingeborg hade en arvsberättigad syster, Else, gift med Christopher Mormand till Espered. Det tidigaste dokumentet i Heckeberga godsarkiv är Christopher Mormands brev rörande överdragandet av hans hustrus andel i Häckeberga på systern, fru Ingeborg, 1645. Vid fru Ingeborgs död 1652 gick godset över till Karen Tagesdatter Krabbe, gift med Holger Rosencrantz till Glimminge.1) Dennes dotter i ett tidigare äktenskap, Mette Rosencrantz ingick tre äktenskap, det sista med Niels Krabbe till Skillinge. Då Karen Tagesdatter dog 1662 gick godset över till Mette Rosencrantz. Året efter dog Niels Krabbe och sedan fru Mette gjort arvskifte med hans döttrar i ett tidigare äktenskap flyttade hon med sin yngsta dotter, Mette Sophie Krabbe, till Häckeberga. Med Häckeberga som centralpunkt ökade fru Mette genom köp sitt egendomskomplex avsevärt; således kom hon i besittning av Björnstorp, Toppeladugård, Assartorp, Brodda, Rydsgård, Svenstorp och Pugerup. 1682 ingick Mette Sophie Krabbe äktenskap med danska statsrådet Johan Monrad. Vigseln blev p.g.a. spänningarna i förhållandet mellan Sverige och Danmark och försvenskningspolitiken i de södra provinserna politiskt kontroversiell; vid fru Mette Rosencrantz död belades hennes gods med kvarstad. Den process som följde fördes över på det diplomatiska planet mellan Sverige och Danmark. År 1684 kunde fru Mette Sophie och Johan Monrad tillträda sina egendomar i Skåne. 2) De var barnlösa och i kraft av deras testamemte ärvde fru Mette Sophies systerdotter Karen Tagesdotter Krabbe Häckeberga vid Johan Monrads död 1715. 3) Hon och hennes man, danske generalmajoren Jacob de Bruine, invecklades i en vidlyftig process med grevinnan Kristina Piper. Denna hade mot säkerhet i Häckeberga m.m. lånat familjen de Bruine pengar. Efter Karen Krabbes död 1722 och Jacob de Bruines bortgång året därpå överertog de sex döttrarna i deras äktenskap processen med biträde av advokatfiskalen i Göta hovrätt och sedermera hovrättspresidenten i Åbo, Peter Silfverskiöld. Han ingick 1723 äktenskap med en av döttrarna de Bruine, Mette Sophie, och 1725 fördes processen till ett slut genom ett fördrag avslutat på Krageholm den 6/9 mellan barnen de Bruine inbördes och mellan dem och grevinnan Piper. Den sistnämnda avstod alla krav på Häckeberga mot att hon tillerkändes äganderätten till några av de mindre gods som ingick i komplexet. 5) Peter Silfverskiöld löste ut de andra syskonen de Bruine, och Häckeberga förblev i hans och hans avkomlingars ägo till 1824, då det således på exekutiv auktion och via auditören Wollmar i Malmö kom i händerna på en gren av familjen Wrangel. Silfverskiöldska familjearkivet innehåller papper tillhörande de olika familjemedlemmarna från 1759 fram till 1901. Det är ovisst om den ordning handlingarna befann sig i vid överlämnandet till landsarkivet är den ursprungliga; den har dock med smärre justeringar bibehållits. Huvudman i varje generation, som, så länge godset tillhörde familjen, tillika var ägare av Häckeberga utgör arkivbildare och till honom har hustrus, barns (med undantag av nästföljande huvudmans) och yngre syskons handlingar lagts. I familjearkivet återfinnes också handlingar rörande andra familjer såsom Schmalensee, Dahlstierna, Greiffenheim, Löwe och Ehrensparre. De har alla genom giftermål, arvsfrågor o.d. förbindelse med familjen Silfverskiöld. I arkivet ingår också två handlingar av osäkert ursprung. Den ena är en odaterad, mot Gustaf III riktad smädeskrift. Den måste dock ha förfärdigats tidigast 1789. Den har lagts till hovstallmästaren Carl Silnecker Silfverskiölds papper och på fascikelomslaget har man felaktigt angivit, att handlingen rör Carl XIV Johan. 6) Den andra är en enligt titelblad och företal handskriven översättning av ett otryckt arbete rörande Carl XIV Johans år som fransk officer, författat av hans stabschef under de tyska och italienska fälttågen, general Sarrazin. Något årtal är ej angivet, men enligt översättarens inledning skulle generalen ha utarbetat skriften, sedan han under året 1811 anlänt från England till Häsingborg och där avvaktade Carl Johans vidare dispositioner rörande hans person. Det finns anledning att tro, att skriften tillhört Jakob Tage Joakim Silfverskiöld som 1808 blev utnämnd till kornett vid Skånska husarregementet. 7) Emellertid har Nils Forsell i en uppsats om Sarrazin visat, att dennes vistelse i Häsingborg inföll vid årskiftet 1812-1813 och att han närmast kommit från Göteborg. År 1812 utgav Sarrazin i England andra delen av sin tidskrift "The Philosopher, or Historical and Critical Notes". Denna andra del upptas till stor del av en Karl Johhan-biografi. Det är därför troligt att föreliggande handskrift utgör en översättning av Sarrazins manuskript till "The Philosopher" II. 8) Ytterligare en grupp papper, som något bör omtalas, är ett par räkenskapsböcker för Vegeholm, Rögle, Spannarp, Karsegård och Tomarp, samt en räkenskapsbok för Norra skånska kavalleriregementet. Gustaf Otto Stenbock köpte Vegeholm och Rögle 1663 och Spannarp något senare. Tomarp var en tid anslagen Norra skånska kavalleriregementet som överstelöjtnantboställe. Förhållandena tyder på något slag av samband mellan dessa arkivalier, men det har inte varit möjligt att närmare fastställa detta. NOTER 1) A. Thiset, Stamtavla over danske Adelsslägter IV, Köpenhamn 1897, s. 161 ff. (Hak), s. 195 ff (Ulfstand) och VII, Köpenhamn 1910, s. 342 (Rosencrantz). 2) För förhållandena kring Häckeberga under övergångstiden och Mette Sophies Krabbes giftermål med Johan Monrad hänvisas till: Martin Weibull, Arkivanteckningar rörande skånska herresäten. Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning 1872, s. 60 f. Martin Weibull, En kärlekshandel i det 17:e århundradet. Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning 1870, s. 67 ff. 3) Johan Monrads testamente 1708. Silfverskiöldska samlingen 1. 4) Processen kan till dels följas i Bara Häradsrätts dombok och i inneliggande handlingar till domboken 1718-1725. 5) Fördraget återgivet in extenso i Bara Häradsrätts dombok 1725. 6) Silfverskiöldska samlingen 4. 7) Silfverskiöldska samlingen 7. 8) Nils Forsell: Brigadgeneralen Jean Sarrazin. Personhistorisk tidskrift 1930, s. 153 ff. Thorvald T:son Höjer: Carl XIV Johan. Den franska tiden. Stockholm 1939, s. 446 ff. Thorvald T:son Höjer: Källorna och litteraturen till Carl XIV Johans liv före 1810. Ht 1939 s.20 ff.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution

Gustaf III. Smädesskrift riktad mot Gustaf III

Sarrazin. Manus ang Carl XIV Johan

Tillgänglighet

Sekretess

Nej

Kontroll

Senast ändrad

2015-07-15 09:10:06

Silfverskiöldska samlingen

SILFVERSKIÖLDSKA SAMLINGEN

Silfverskiöldska samlingen överlämnades av sterbhuset efter Tage Julius Engelbert Silfverskiöld till Lunds landsarkiv den 29/5 1917.

I samlingen ingår dels det s.k. Heckeberga godsarkiv (Silfverskiöldska samlingen 1) dels det Silfverskiöldska familjearkivet (Silfverskiöldska samlingen 2-7).

Häckeberga som ursprungligen tillhörde familjen Hak kom genom Holger Gregersen Ulfstands giftermål med Helle Nielsdatter Hak på 1520-talet över i släkten Ulfstands ägo. Efter flera transaktioner inom släkten kom herresätet till Ingeborg Holgersdotter Ulfstand (g.m. Jörgen Wind). Fru Ingeborg hade en arvsberättigad syster, Else, gift med Christopher Mormand till Espered. Det tidigaste dokumentet i Heckeberga godsarkiv är Christopher Mormands brev rörande överdragandet av hans hustrus andel i Häckeberga på systern, fru Ingeborg, 1645.

Vid fru Ingeborgs död 1652 gick godset över till Karen Tagesdatter Krabbe, gift med Holger Rosencrantz till Glimminge.1) Dennes dotter i ett tidigare äktenskap, Mette Rosencrantz ingick tre äktenskap, det sista med Niels Krabbe till Skillinge. Då Karen Tagesdatter dog 1662 gick godset över till Mette Rosencrantz. Året efter dog Niels Krabbe och sedan fru Mette gjort arvskifte med hans döttrar i ett tidigare äktenskap flyttade hon med sin yngsta dotter, Mette Sophie Krabbe, till Häckeberga. Med Häckeberga som centralpunkt ökade fru Mette genom köp sitt egendomskomplex avsevärt; således kom hon i besittning av Björnstorp, Toppeladugård, Assartorp, Brodda, Rydsgård, Svenstorp och Pugerup.

1682 ingick Mette Sophie Krabbe äktenskap med danska statsrådet Johan Monrad. Vigseln blev p.g.a. spänningarna i förhållandet mellan Sverige och Danmark och försvenskningspolitiken i de södra provinserna politiskt kontroversiell; vid fru Mette Rosencrantz död belades hennes gods med kvarstad. Den process som följde fördes över på det diplomatiska planet mellan Sverige och Danmark. År 1684 kunde fru Mette Sophie och Johan Monrad tillträda sina egendomar i Skåne. 2)

De var barnlösa och i kraft av deras testamemte ärvde fru Mette Sophies systerdotter Karen Tagesdotter Krabbe Häckeberga vid Johan Monrads död 1715. 3) Hon och hennes man, danske generalmajoren Jacob de Bruine, invecklades i en vidlyftig process med grevinnan Kristina Piper. Denna hade mot säkerhet i Häckeberga m.m. lånat familjen de Bruine pengar. Efter Karen Krabbes död 1722 och Jacob de Bruines bortgång året därpå överertog de sex döttrarna i deras äktenskap processen med biträde av advokatfiskalen i Göta hovrätt och sedermera hovrättspresidenten i Åbo, Peter Silfverskiöld. Han ingick 1723 äktenskap med en av döttrarna de Bruine, Mette Sophie, och 1725 fördes processen till ett slut genom ett fördrag avslutat på Krageholm den 6/9 mellan barnen de Bruine inbördes och mellan dem och grevinnan Piper. Den sistnämnda avstod alla krav på Häckeberga mot att hon tillerkändes äganderätten till några av de mindre gods som ingick i komplexet. 5)

Peter Silfverskiöld löste ut de andra syskonen de Bruine, och Häckeberga förblev i hans och hans avkomlingars ägo till 1824, då det således på exekutiv auktion och via auditören Wollmar i Malmö kom i händerna på en gren av familjen Wrangel.

Silfverskiöldska familjearkivet innehåller papper tillhörande de olika familjemedlemmarna från 1759 fram till 1901. Det är ovisst om den ordning handlingarna befann sig i vid överlämnandet till landsarkivet är den ursprungliga; den har dock med smärre justeringar bibehållits. Huvudman i varje generation, som, så länge godset tillhörde familjen, tillika var ägare av Häckeberga utgör arkivbildare och till honom har hustrus, barns (med undantag av nästföljande huvudmans) och yngre syskons handlingar lagts.

I familjearkivet återfinnes också handlingar rörande andra familjer såsom Schmalensee, Dahlstierna, Greiffenheim, Löwe och Ehrensparre. De har alla genom giftermål, arvsfrågor o.d. förbindelse med familjen Silfverskiöld.

I arkivet ingår också två handlingar av osäkert ursprung. Den ena är en odaterad, mot Gustaf III riktad smädeskrift. Den måste dock ha förfärdigats tidigast 1789. Den har lagts till hovstallmästaren Carl Silnecker Silfverskiölds papper och på fascikelomslaget har man felaktigt angivit, att handlingen rör Carl XIV Johan. 6)

Den andra är en enligt titelblad och företal handskriven översättning av ett otryckt arbete rörande Carl XIV Johans år som fransk officer, författat av hans stabschef under de tyska och italienska fälttågen, general Sarrazin. Något årtal är ej angivet, men enligt översättarens inledning skulle generalen ha utarbetat skriften, sedan han under året 1811 anlänt från England till Häsingborg och där avvaktade Carl Johans vidare dispositioner rörande hans person. Det finns anledning att tro, att skriften tillhört Jakob Tage Joakim Silfverskiöld som 1808 blev utnämnd till kornett vid Skånska husarregementet. 7)

Emellertid har Nils Forsell i en uppsats om Sarrazin visat, att dennes vistelse i Häsingborg inföll vid årskiftet 1812-1813 och att han närmast kommit från Göteborg. År 1812 utgav Sarrazin i England andra delen av sin tidskrift "The Philosopher, or Historical and Critical Notes". Denna andra del upptas till stor del av en Karl Johhan-biografi. Det är därför troligt att föreliggande handskrift utgör en översättning av Sarrazins manuskript till "The Philosopher" II. 8)

Ytterligare en grupp papper, som något bör omtalas, är ett par räkenskapsböcker för Vegeholm, Rögle, Spannarp, Karsegård och Tomarp, samt en räkenskapsbok för Norra skånska kavalleriregementet. Gustaf Otto Stenbock köpte Vegeholm och Rögle 1663 och Spannarp något senare. Tomarp var en tid anslagen Norra skånska kavalleriregementet som överstelöjtnantboställe. Förhållandena tyder på något slag av samband mellan dessa arkivalier, men det har inte varit möjligt att närmare fastställa detta.

NOTER

1) A. Thiset, Stamtavla over danske Adelsslägter IV, Köpenhamn 1897, s. 161 ff. (Hak), s. 195 ff (Ulfstand) och VII,
Köpenhamn 1910, s. 342 (Rosencrantz).

2) För förhållandena kring Häckeberga under övergångstiden och Mette Sophies Krabbes giftermål med Johan
Monrad hänvisas till:

Martin Weibull, Arkivanteckningar rörande skånska herresäten. Samlingar till Skånes historia,
fornkunskap och beskrifning 1872, s. 60 f.

Martin Weibull, En kärlekshandel i det 17:e århundradet. Samlingar till Skånes historia,
fornkunskap och beskrifning 1870, s. 67 ff.

3) Johan Monrads testamente 1708. Silfverskiöldska samlingen 1.

4) Processen kan till dels följas i Bara Häradsrätts dombok och i
inneliggande handlingar till domboken 1718-1725.

5) Fördraget återgivet in extenso i Bara Häradsrätts dombok 1725.

6) Silfverskiöldska samlingen 4.

7) Silfverskiöldska samlingen 7.

8) Nils Forsell: Brigadgeneralen Jean Sarrazin. Personhistorisk tidskrift 1930, s. 153 ff.

Thorvald T:son Höjer: Carl XIV Johan. Den franska tiden. Stockholm 1939, s. 446 ff.

Thorvald T:son Höjer: Källorna och litteraturen till Carl XIV Johans liv före 1810. Ht 1939 s.20 ff.

Serier (1 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
-	Diverse handlingar	Samlingen i arkivkartonger.