Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Ragunda Socialdemokratiska Arbetarekommun


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_10138-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/9PJGIrr6rqEbFHwrjyWR27
ExtraIDFAJ_10138-1
Omfång
0,25 Hyllmeter 
3 Volymer 
Datering
1923–1995(Tidsomfång)
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Ragunda Socialdemokratiska Arbetarekommun (1923 – 1973)
Alternativa namn: Ragunda S-förening, 1973 -
Alternativa namn: Ragunda-Näsets s-förening
Kategori: Förening. Ospecificerad

Innehåll

ArkivhistorikRagunda-Näsets socialdemokratiska arbetarekommun/S-förening bildades vid konstituerande sammanträde den 14 juli 1923. Som förste ordförande fungerade Jonas Wallén, Gevåg, F.A.Vestberg, Pålgård v.ordf., A.O.Lindholm, Gevåg, sekr., Jonas Stöök, Pålgård, kassör och som v. sekr. Haqvin Engström, Pålgård. Vid arbetarkommunens bildande var från partidistriktetsstyrelse Viktor Eriksson, Östersund, närvarande. Ett från tidigare förbudsomröstning känt namn och agitator för totalförbud. Övriga som anslöt sig till arbetarkommunen vid dess bildande var den då redan aktive kommunalmannen smeden L.O.Astner, som redan 1919 invaldes i kommunalfullmäktige, där han kvarstod till 1942. Koop. Föreningens föreståndare Oscar Svanberg, Kånkback, sedermera mångårig ordf. i fattigvårdsstyrelsen. Emil Wallin, Pål- gård, Gustaf Sandström, Ragunda, Hjalmar Andersson, Kullsta, Leonard Eriksson, Gevåg, J.E.Gradin, Hammarstrand, Arvid Andersson, Kullsta, Arvid Karlsson, Pålgård, G.Andersson, Pålgård, John Svanberg, Kånkback, Otto Edberg, Pålgård, Ragnar Frisendahl, Pålgård, Axel Backlund, Hammarstrand, L.E.Frånberg, Pålgård, Fritz Josefsson, Pålgård, och Valdemar Nordlander, Pålgård. Ett flertal av de här nämnda första medlemmarna i Ragunda Arbetarkommun kom senare att aktivt deltaga i det politiska livet inom Ragunda. Bl.a. blev Axel Backlund, efter den stora valsegern 1935, då socialdemokraterna erövrade 13 av fullmäktiges 24 platser, den förste från partiet som kom att bekläda ordförandeposten i kommunalnämnden. En post som han innehade från1936 till 1953. Partiet har alltsedan dess innehaft majoriteten i den beslutande församlingen och har såväl kommunalnämndens ordf. som fullmäktiges ordf.poster besatts från socialdemokratiska partiet. Under en period av 46 år har partiet innehaft majoritetsställning i den beslutande församlingen och övriga kommunala organ. Föremål finns. Se separat förteckning.
FÖRBUNDSHISTORIK Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S)
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP (av det äldre namnet Socialdemokratiska Arbetare-Partiet), Socialdemokraterna, S, det äldsta politiska partiet i Sverige, grundat 1889. Välfärdsfrågor är viktiga för partiet, som anser att den gemensamma välfärden ska vara offentligt finansierad men accepterar privata utförare. Partiet är sedan länge för den fria marknaden men mot renodlad kapitalism och förespråkar därför blandekonomi. Fokusfrågor i partiets politik är jämlikhet, feminism, internationell solidaritet, arbetets värde samt balans mellan arbete och fritid.
SAP hade under 1900-talet regeringsmakten längre tid än något annat parti, oftast utan egen riksdagsmajoritet. Den nära anknytningen till fackföreningsrörelsen och LO från dess bildande 1898 har varit en hörnsten alltsedan den konstituerande partikongressen. Bibehållandet av beteckningen ”arbetare” i namn och valbeteckning genom hela partiets historia understryker en ideologisk kontinuitet med socialdemokratins rötter i industriarbetarklassen.
Organisation:
Socialdemokratisk förening (s-förening) är den vanligaste föreningsformen. Rent geografisk kan det röra sig om ett bostadsområde, men det kan också handlar om arbetsplatser eller intresseinriktningar. De socialdemokratiska föreningarna har en egen styrelse.
Arbetarekommunen är nästa nivå och arbetarekommunen samlar alla s-föreningar i sitt område som oftast motsvarar de geografiska kommunernas indelning. I arbetarekommunen beslutar man om vem som ska företräda Socialdemokraterna i kommunfullmäktige och liknande. Även lokala fackliga organisationer kan ansluta sig till arbetarekommunen.
Partidistrikten är nästa nivå. I partidistriktet beslutar man om politiken och representanterna på den regionala nivån. Partidistrikten gränser går oftast länsvis.
Kongressen är Socialdemokraterna högsta beslutande organ. På kongressen bestäms de riktlinjer som Socialdemokraterna i kommun, landsting och riksdag sedan utvecklar förslag ifrån. Mellan kongresserna är det partistyrelsen (som väljs på kongressen) som beslutar i de viktigaste frågorna.
Sidoorganisationer:
Sidoorganisationer är Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (S-kvinnor), Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Socialdemokrater för tro och solidaritet, Socialdemokratiska studentförbundet samt HBT-Socialdemokrater Sverige (HBT-S).
Studiearbetet sker i samarbete med ABF. Tillsammans med ABF och LO driver partiet Tankesmedjan Tiden och tillsammans med fackföreningar och andra organisationer i arbetsrörelsen driver SAP Olof Palmes Internationella Center, en organisation för internationell verksamhet som bland annat driver utvecklingsprojekt. Partiets arkivalier finns huvudsakligen vid Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek i Stockholm.
Källor:
ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti
socialdemokraterna.se/vart-parit/om-partiet

Kontroll

Skapad2019-06-27 11:47:07
Senast ändrad2024-04-25 09:17:54