Folkets husföreningen upa, Kramfors  (1908 – 1931)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (B - Ekonomiska föreningar)
HistorikH I S T O R I K
Depå 1
11051 Kramfors Folkets husförening upa
1908 bildades Kramfors Folkets husförening u p a, som samma år inköpte ett område, där danspaviljongen Höga nöjet uppfördes. En friluftsteater uppfördes 1922 och försågs året efter med tak. En omfattande upprustning av parken gjordes under tjugotalet. Våren 1930 brann dock paviljongen ner och så gott som hela föreningens arkiv förstördes. En ny huvudbyggnad uppfördes och togs i bruk 1931. Föreningen måste dock träda i likvidation 1932 och i dess ställe bildades Kramfors socialdemokratiska byggnadsförening u p a den 19 november 1932. Som framgår av namnet kunde endast personer tillhörande socialdemokratiska organisationer bli medlemmar. Detta ändrades på 1950- talet, då föreningen fick tillnamnet Kramfors Folkets hus och park. Thaliabiografen inköptes 1944 och ett par år senare övertogs Flogstabadet. Parkområdet har också uppsnyggats.
Ur Svenska Folkrörelser V Folkets Hus och Parker:
Folkets husföreningen Höga nöjet i Kramfors, som efter omorganisation 1932 erhöll det nuvarande namnet Kramfors socialdemokratiska förening, bildades 1908. Om de första tio åren är ej mycket att säga. Man kan endast konstatera att föreningen under hela denna tid arbetade i motvind. Verksamheten var förlagd till det nuvarande området, som inköptes 1908 och utrustades med paviljong, dansbana och servering, tre ganska enkla byggnader. Publiken vid Höga nöjets danstillställningar var inte den bästa. Slagsmål och bråk hörde till ordningen för dagen. Företagets ledare hade därför ett ingalunda lätt arbete sig förelagt. Från 1919 inträdde dock en förändring till det bättre.
1922 började verklig parkrörelse bedrivas. Då upprättades också en friluftsteater. Samma år anslöt sig parken till Folkparkernas centralorganisation, och sedan har utvecklingen gått rakt framåt. Omfattande planeringsarbeten utfördes inom de närmaste åren, en stor sommarservering anlades och 1929 inhängnades parken. Omsättningen uppgick redan då till ca 65 000 kr. Publiken hade blivit en annan, god ordningen rådde vanligen, och personer som uppträdde störande avlägsnades utan pardon. Teatern hade dock ännu ej slagit igenom, trots att förstklassiga program bjödos. Under säsongen 1930 gjordes en förlust på 2 000 kr. Varken Strindbergs Gustaf Vasa och Erik XIV eller Czardasfurstinnan, Madame Pompadour, Marietta och andra operetter förmådde samla så stor publik att föreställningarna buro sig. Och ändå leddes sällskapen av så kvalificerade direktörer som Ryding, Textorius, Schröder, Kinch m. fl.
På våren 1930 brann Folkets husbyggnaden ned, varigenom föreningen ej endast förorsakades ekonomisk förlust utan även gick miste om andra värden. Alla gamla protokoll och övriga handlingar blevo nämligen lågornas rov. Föreningens medlemmar tappade dock ej modet. Redan vid årsskiftet 1930-31 invigdes den nya byggnaden, som består av A-sal med läktare, scen, scenloger, maskinrum, entré, garderob, B-sal, servering med kök och vaktmästarebostad. Lokalerna användes av ortens samtliga föreningar för möten och samkväm.
Den i parken uppförda teatern försågs 1923 med tak över åskådareplatserna. Teaterbyggnaden har 500 sittplatser och 200 ståplatser. Området är dessutom numera utrustat med dansbana under tak, terasservering och en del smärre byggnader. Anläggningskostnaderna ha i helhet belöpt sig till i runt tal 100 000 kr.
Både de ledande männen och föreningens medlemmar ha genom åren utfört ett synnerligen berömvärt arbete. Den första styrelsen utgjordes av John Elander, C. O. Johansson, Hans Hjertlund, E.A. Nylund, Axel Svanberg och John Nyland.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY1/1_11051
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/6JaM67hILq6jznH3AVVV35
SpråkSvenska
ExtraID1_11051