Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Trolle-Ljungby godsarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30538
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/oWHoRIRlDKA2GN2LNQU6D2
Omfång
25 Hyllmeter 
380 Volymer 
0,15 Hyllmeter  (Leverans i december 2020.)
Datering
1680–1972(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckningsnummer 1992/5
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Trolle-Ljungby gods
Kategori: Gård. Gårdar (Gods)

Innehåll

Allmän anmärkningSe historik i arkivförteckningen.
Inledning (äldre form)Trolle-Ljungby godsarkiv

HISTORIK

Den gamla sätesgården Ljungby i (Västra) Ljungby socken (sedan 1883 Trolle-Ljungby socken) innehades under medeltiden och början av nya tiden av de danska släkterna Bille, Brostrup, Ulfstand och Gyldenstierne. 1662 övergick den genom köp till den svenske ambassadören Peter Julius Coyet (1618-1667). Egendomen ärvdes 1667 av hans son, sedermera hovkanslern och friherren Vilhelm Julius Coyet (1647-1709), författare till den bekanta relationen om Ljungby horn och pipa. Denne erhöll rätt att bilda ett fideikommiss av Ljungby, Årup (i Ivetofta socken, se inledningen till förteckning över Årups godsarkiv) och Ryssås/Rösås (i Bergs socken, Kronobergs län). Vid hans död 1709 övergick Ljungby och Ryssås till hans äldste son, sedermera generalmajoren friherre Gustav Vilhelm Coyet (1678-1730), medan Årup tillföll äldsta dottern Magdalena Vihelmina Coyet (1676-1737). Då Gustav Vilhelm Coyet sedan 1722 satt fången i Köpenhamn utan hopp om att kunna bli frigiven, övertogs hans egendom av hans yngre halvbror, överstelöjtnanten friherre Sten Coyet. (1688-1755), som 1721 återkommit från rysk krigsfångenskap. Denne tillträde formellt som fideikommissarie efter sin halvbroders död 1730. Genom en process lyckades Sten Coyet få äganderätten även till Årup, vilket vid hans syster Magdalena Vilhelmina Coyets död 1737 hade övergått till hennes dotterdotter, Christina Magdalena Roos, samma år gift med ryttmästaren Johan Magnus Svinhufvud. Vid Sten Coyets död 1755 övergick fideikommisset till hans son, majoren friherre Rudolf Vilhelm Coyet (1718-1763). Då denne saknade bröstarvingar, skulle fideikommisset vid hans död 1763 ha övergått til hans kusin, sedermera översten friherre Gustav Julius Coyet (1717-1782), men denne avstod från sin rätt och övertog för egen räkning endast Ryssås. Ljungby och Årup gick då som vanligt arvegods till Rudolf Vilhelm Coyets fem systrar, varvid Christina Elisabeth (1720-1804), Helena Juliana (1724-1769), Elsa Eleonora (1729-1801) och Margareta Charlotta (1731-1801) erhöll en fjärdedel var av Ljungby och Magdalena Sofia (1722-1796) erhöll Årup. Helena Juliana var gift med landshövdingen friherre Gabriel Erik Sparre (1726-1804) och hade med honom dottern Ulrika Lovisa Maria (1762-1848). De övriga systrarna var ogifta. Ulrika Lovisa Maria Sparre gifte sig 1782 med sedermera riksdrotsen greve Carl Axel (Trolle-)Wachtmeister (1754-1810). 1804 erhöll hon Ljungby i arv. Då makarna 1796 hade erhållit Årup som fideikommiss efter Magdalena Sofia Coyet, kom Ljungby och Årup åter att förenas under samma ägare. Carl Axel Wactmeister tillträdde 1808 Trollebergs fideikommiss och antog därvid namnet Trolle-Wachtmeister. 1830 överflyttades fideikommissrätten från Trolleberg till Ljungby, som då fick namnet Trolle-Ljungby. Vid Ulrika Lovisa Maria Sparres död 1848 övergick Trolle-Ljunby och Årup till hennes son excellensen Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister (1782-1871). Därefter har fideikommissen gått i arv från far till son.

Vid början av 1900-talet hade godset en areal av 15 000 hektar och var, med undantag av skogen, uppdelat på 180 arrendegårdar och 280 småbrukslägenheter inom Trolle-Ljungby, Gualövs, Näsums, Ivvetofta, Kiaby, Fjälkinge, Nymö och Åhus socknar. Innehavaren hade sedan 1666 patronatsrätt till Ljungby och Gualövs pastorat.

De äldre delarna av Trolle-Ljungbys arkiv har skingrats. Gustaf Ljunggren uppger, att äldre handlingar 1646 överflyttades från Ljungby till Kalundborgs slott på Själland. I januari 1710 plundrades Ljungby av danskarna, som bortförde biblioteket, brev, manuskript och andra dokument till Köpenhamn. Delar av detta material, den Coyetska samlingen, överlämnades till riksarkivet 1929 i samband med ett arkivalieutbyte mellan Sverige och Danmark. Enligt uppgift från Riksarkivet innehåller emellertid den Coyetska samlingen inga godsarkivaler. På danska riksarkivet förvaras en samling "Arkivsager fra Lyngbygaard)" (seddelregistratur 88), som bl a innehåller pergaments- och pappersbrev från tiden före 1658, åtkomsthandlingar, patronatshandlingar, domar och vittnesmål. Se närmare dossié över Trolle-Ljungby gods i Landsarkivets ämbetsarkiv. Jfr även det på Landsarkivet förvarade Wilhelm Julius Coyets arkiv (enskilt arkiv nr 32). De äldsta handlingarna i godsarkivet sådant det nu föreligger, härrör sålunda från Sten Coyets tid.

Huvuddelen av arkivet består av räkenskaper. Den äldsta serien, de s k årsräkningarna (B 1 A) börjar 1721. Till årsräkningarna hör verifikationer, som bl a består av specialräkenskaper av olika slag. Trots vissa luckor ger denna serie en mycket detaljerad bild av godsets ekonomi under 1700-talet. 1765 börjar en serie penningannotationsböcker (B 2 C), fr o m 1849/50 kallade penningsammandrag), vari inkomster och utgifter redovisas systematiskt under olika titlar (konton). Arrendeinkomsterna redovisas i en särskild serie uppbörds- och jordeböcker (B 3), som med vissa smärre luckor finns bevarad från 1763 till 1892. Kring 1850 företogs omfattande reformer av jordbruksdriften, och de övriga större räkenskapsserierna (B 1 B Huvudböcker, B 2 A Kassaböcker, B 2 D Spannmålsräkenskaper etc) börjar i allmänhet vid denna tid. Huvudböckerna, kassaböckerna, journalerna och penningsammandragen är fr o m 1909/10 gemensamma för Trolle-Ljungby och Årups gods.

Skogen, med landets största sammanhängande bokbestånd, har varit av stor betydelse för godsets ekonomi. Dess andel av godsets totala areal har ökat från ca 20% vid 1800-talets mitt till ca 50% hundra år senare. Även skogsdriftren fick en ny organisation kring 1850. Arbetet härmed leddes av en dr Tintelmann, som tidigare hade organiserat Årups skogsdrift Vid denna tid börjar de särskilda serierna med räkenskaper för skogsförvaltningen, fr o m 1916/17 gemensamma med Årups gods. I överskådlighetens intresse har dessa skogsräkenskaper (huvudböcker, kassaböcker, förrådsböcker och skogsräkenskaper av skilda slag) brutits ut och förtecknats i en särskild avdelning (B 8). De uppgifter om skogsdriftens ekonomi, som icke täcks av detta material, får sökas i arkivets övriga räkenskapsserier. Vidare finns en särskild serie räkenskaper för ångsågen och tegelbruket i Gualöv med handlingar från 1884 till 1946 (B 7).

Bland arkivets övriga handlingar märkes en tämligen omfattade svit bouppteckningar efter underlydande från 1754-1821 (H 1). De flesta av dessa härrör från sådana dödsbon, där egendomsherren hade fordringar att utkräva. Liknande förhållanden avspeglas i handlingarna i volymen H 20:3, syne- och auktionsprotokoll från 1768-1821. Här framgår hur uppkomna bristfälligheter på arrendegårdarna blivit ersatta genom auktioner på de frånträdande arrendatorernas lösören. De underlydandes förhållanden och villkor kan även studeras i arrendekontrakten och städsmålsbreven från 1741-1858 i serie C samt i viss mån i rättegångshandlingarna i volymerna H 20:2 och 4.

I serien Handlingar med främmande proveniens (Ö) ingår enstaka räkenskapshandlingar för egendomar, som icke tillhört fideikommisset men som under någon tid varit i godsherrens ägo (Stora Lindås i V Tunhems socken, Älvsborgs län, Sölvesborgs slott i Sölvesborgs landskommun och Hålabäcks bränneri i Gammalstorps socken, Blekinge län).

Litteratur.

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, del IV, 1863.

Ljunggren, Gustaf och Richardt, Fr, Skånska Herregårdar, 1852-1863.

Segerstråle, Nils, Svenska fideikommiss, 1979.

Slott och herresäten i Sverige, Skåne del III, 1966.

Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Skåne, 1909.

Svenskt biografiskt lexikon, del IX, 1931 (artiklarna om Peter Julius, Vilhelm Julius, Gustav Vilhelm och Sten Coyet).

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Gualövs ångsåg.
Wachtmeister, familjen. c/a 1800-
Coyet, familjen. 1682-
Gualövs tegelbruk.
Ämnesord, sak
Bokskog, räkenskaper (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckning 50/1992, lev. 34/1988. Förteckningen upprättad i augusti 1989 av arkivarie Bengt Danielson.
Senast ändrad2023-07-25 08:56:05