Arkiv

Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapet

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/03/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/qgKKSyUjwmZ0te1eMvy08B

ExtraID

Omfång

4,6 Hyllmeter (-)

Datering

1811

–

1982

(Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Arkivbildaren/deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapet (1788)

Alternativa namn: Chevra Kadisha (1788 – )

Alternativa namn: ISB (Förkortning.)

Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & struktur	t.
Arkivhistorik	Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare. Arkivet ordnades som seminarieuppgift i Arkivkunskap hösten 1984 av Ewa Berndtsson, men eftersom arkivet kompletterats genom tilläggsleveranser har arkivet ordnats på nytt av Mikaela Nybohm.
Allmän anmärkning	Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets protokoll med bilagor finns i digital form 1811-1859. Förteckningarna över begravda finns både på mikrokort och i digital form. Protokoll med bilagor i digital form t.o.m. 1859 samt förteckningar över begravda på mikrokort och i digital form t.o.m. 1929 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd.
Inledning (äldre form)	Mosaiska församlingens sjukhjelps- och begrafnings-sällskap (Chevra Kadisha) grundades 1788, 14 år efter att Aaron Isaac som förste jude fått rätt att slå sig ner i Sverige. Sällskapet bildades för att ombesörja begravningar för församlingens judar samt för att ge sjukhjälp. Begravningen skulle förrättas enligt judisk religion och tradition, vilket innebar att Chevran tog hand om alla förberedelser inför begravningen. Sjukhjälpen innebar att församlingens sjuka fick ta emot sjukbesök, mediciner, vid behov ta emot besök av en av Sällskapet anlitad läkare m.m. Dessutom var det Sjukhjälps- och Begravningssällskapet som förvaltade de två första begravningsplatserna Aronsberg och Kronoberg. Utöver detta bedrev Sällskapet ett intensivt föreningsliv och utgjorde centrum för tidigt judiskt liv i Stockholm. Sällskapet utgjordes under en lång tid enbart av män . 1882 införlivades Israelitiska fruntimmersföreningen med Sjukhjälps- och Begravningssällskapets och i och med detta tilläts kvinnor ansluta sig till Sällskapet. Samtidigt ändrades Sjukhjälps- och Begravningssällskapet namn till Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapet. I och med att mosaiska trosbekännare fick tillgång till allmän sjukvård fr.o.m. 1899 minskade sjukhjälpens betydelse och Sällskapet kom att huvudsakligen ägna sig åt uppgifter förknippade med dödsfall. Förvaltningen av begravningsplatserna överläts till församlingen i början av 1900-talet. Enligt ett fullmäktigebeslut i maj 1947 överfördes förvaltningen av Sällskapets ekonomiska angelägenheter till församlingen. Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets arkiv ordnades som praktikuppgift av Ewa Berndtsson hösten 1984. Det dåvarande arkivet utgjordes endast av en liten del av det nuvarande arkivmaterialet, därför har arkivet ordnats om helt. Administrativa frågor rörande begravningar har handlagts på församlingens kansli fr.o.m. ca 1950-talet. Därför finns en del handlingar, bl.a. korrespondens rörande Sällskapets verksamhet samt verifikationer bland församlingens handlingar i gravplatsnämndens arkiv (730128/03/18). Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets protokoll med bilagor finns i digital form 1811-1859. Förteckningarna över begravda finns både på mikrokort och i digital form. Mikaela Nybohm

Ämnesord

Ämnesord, ort

Stockholms kommun

Ämnesord, sak

Hälso- och sjukvård (Svenska ämnesord)

Judiska begravningsplatser (Svenska ämnesord)

Judiska begravningsseder (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

Fysiska och tekniska villkor
Deposition	Ja

Kontroll

Källa	Arkivförteckning
Om postens upprättande	Arkivförteckning gjord för Seminarieuppgift i Arkivkunskap av Ewa Berndtsson hösten 1984.
Skapad	2002-04-30 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

Mosaiska församlingens sjukhjelps- och begrafnings-sällskap (Chevra Kadisha) grundades 1788, 14 år efter att Aaron Isaac som förste jude fått rätt att slå sig ner i Sverige. Sällskapet bildades för att ombesörja begravningar för församlingens judar samt för att ge sjukhjälp. Begravningen skulle förrättas enligt judisk religion och tradition, vilket innebar att Chevran tog hand om alla förberedelser inför begravningen. Sjukhjälpen innebar att församlingens sjuka fick ta emot sjukbesök, mediciner, vid behov ta emot besök av en av Sällskapet anlitad läkare m.m. Dessutom var det Sjukhjälps- och Begravningssällskapet som förvaltade de två första begravningsplatserna Aronsberg och Kronoberg. Utöver detta bedrev Sällskapet ett intensivt föreningsliv och utgjorde centrum för tidigt judiskt liv i Stockholm. Sällskapet utgjordes under en lång tid enbart av män . 1882 införlivades Israelitiska fruntimmersföreningen med Sjukhjälps- och Begravningssällskapets och i och med detta tilläts kvinnor ansluta sig till Sällskapet. Samtidigt ändrades Sjukhjälps- och Begravningssällskapet namn till Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapet. I och med att mosaiska trosbekännare fick tillgång till allmän sjukvård fr.o.m. 1899 minskade sjukhjälpens betydelse och Sällskapet kom att huvudsakligen ägna sig åt uppgifter förknippade med dödsfall. Förvaltningen av begravningsplatserna överläts till församlingen i början av 1900-talet. Enligt ett fullmäktigebeslut i maj 1947 överfördes förvaltningen av Sällskapets ekonomiska angelägenheter till församlingen.

Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets arkiv ordnades som praktikuppgift av Ewa Berndtsson hösten 1984. Det dåvarande arkivet utgjordes endast av en liten del av det nuvarande arkivmaterialet, därför har arkivet ordnats om helt. Administrativa frågor rörande begravningar har handlagts på församlingens kansli fr.o.m. ca 1950-talet. Därför finns en del handlingar, bl.a. korrespondens rörande Sällskapets verksamhet samt verifikationer bland församlingens handlingar i gravplatsnämndens arkiv (730128/03/18).

Israelitiska Sjukhjälps- och Begravningssällskapets protokoll med bilagor finns i digital form 1811-1859. Förteckningarna över begravda finns både på mikrokort och i digital form.

Mikaela Nybohm