Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Karlsdals bruk (Karlskoga SN Örebro Län)


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50202
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/hhN9hl0QaazJbrMRoKMKw3
Omfång
34 Hyllmeter  (-, + 1 inb. liggare i tillägg.)
Datering
1812–1944(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Rällsbergs grufve bolag
Alternativa namn: Rällsbergs gruvbolag
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Flosjötorps gård (Grythyttans socken)
Alternativa namn: Flosjötorp
Kategori: Gård. Gårdar
 
Lobergsgruvan (1837)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Jernboås Grufve bolag
Alternativa namn: Järnboås gruvbolag
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Stråssa gruva
Alternativa namn: Stråssa Grufvebolag  (1874 – )
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Granbergsdals bruk (1644 – 1925) (Blåsningsjournaler för Granbergsdals hyttelag 1873-1905. m.m?)
Alternativa namn: Granbergsdals AB
Alternativa namn: Granbergsdals hytta
Alternativa namn: Granbergsdals masugn
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
 
Årås bruk (1685 – 1875) (Ö 2: 1-2: Kapitalböcker för Årås bruk 1812-1816.)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
 
Lindberg, Stina (Karlsdals socken)
Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer
 
Karlsdals bruk (1669)
Alternativa namn: Carlsdals bruk
Alternativa namn: Kortfors bruk
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruk)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, hytta, ångsåg, hyvleri, kvarn)
 
Möhlbergs grufve bolag
Kategori: Företag
 
Lannafors bruk
Alternativa namn: Lannafors tegelbruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat

Innehåll

ArkivhistorikÄldre förteckningsnummer 3/83.

Ursprungligen inlämnat av Fagersta AB 1982. Lev. nr. 41/82, dnr. 56-44/83.

Tillägg av räkenskaper, fastighetsjuridiska handlingar, testamenten, m.m. inlämnat av privatperson 2022. Lev. nr. 2022:015, dnr. 6.3.1-2022/916.
Inledning (äldre form)Karlsdals bruk (Karlskoga SN Örebro Län)

Karlsdals bruk, beläget i Karlskoga socken, fick sina första privilegier 1669. Kortfors hammare (Kortfors var brukets dåtida namn) anlades av bergsfogden Joel Stensson och fullbordades 1671 av sonen Johan Sten tillsammans med Georg de Bescke. 1695 erlade Kortfors hammare 6 skeppund i hammarskatt. Skattebeloppet bestämdes detta år till en procent av tillverkningen.

År 1673 övertog ägaren till Kortfors delar av Nya Älvhyttan och senare även Tväråhyttan. Ett faktori anlades av Georg de Bescke på hemmanet Spjutvik. 1732 blev brukspatronen Karl Dahlström ägare till Kortfors. Där hade sedan 1695 smitts 600 skeppund stångjärn årligen. 1751, då Kortfors innehades av Dahlströms måg Karl Daniel Luthman, erhölls en ökning på 200 skeppund. Denna ökning gällde Nya Älvshyttan där Luthman börjat en blåsning.

Vid Nya Älvshyttan anlades ett nytt hemman som fick namnet Karlsdal. Till hemmanet hörde åkermark och skog. Hyttan byggdes om 1739 och anpassades för gjutning av ammunition av olika slag. Hyttan byggdes helt i sten och blev därmed den första i Värmland som uppfördes detta material. Hyttan utnyttjade en del av den tillverkningsrätt som tillkom Kortfors. 1756 anbefallde Kungl Maj:t generalfälttygmästaren, att han inte skulle utesluta Karlsdals ammunitionsgjuteri från kronoleveranser. Planer fanns att även anlägga kanongjuteri vid Karlsdal. Något kanongjuteri blev dock inte byggt. 1769 erhölls privilegium på en större och en mindre knipphammare. Dessa hammare skulle användasför smide av verktyg till ammunitionsgjuteriet t ex bomböglor, stänger till stångkulor, kedjor och öglor till kedjekulor m m.

K D Luthman avled 1768. Hans egendom delades upp i åtta lotter. Karlsdal och Kortfors stannade inom släkten och sköttes först av två söner till Luthman. Bruken tillföll efter kort tid deras svåger brukspatron Olov Holmgren som drev bruken fram till sin död 1786.

Karlsdals bruk inköptes 1824 av ett bolag med Carl Petter Lindberg i ledningen. Hans son Carl Lindberg blev ensam ägare till bruket genom att lösa ut de andra delägarna. Carl Lindberg genomförde åtskilliga förbättringar vid bruket. Han lät bygga om och modernisera masugn och gjuteri. 1860-61 anlades vid Karlsdal ett av de tidigaste bessemerverken i landet. Verket ägde bestånd till 1882. En mekanisk verkstad anlades för tillverkning av stålvaror, malmkrossar, trecylindriga blåsmaskiner o a för hyttorna i Bergslagen. Att bruket fick ett uppsving under Carl Lindbergs ledning kan avläsas i siffrorna över gjutgodstillverkningen. 1842 tillverkades 508 skeppund gjutgods, 1847 2 175 skeppund och 1854 2 216 skeppund. Karlsdal tillverkade under 1850-talet 40 lastvagnar avsedda för Köping-Hults järnväg.

Carl Lindberg visade stort intresse för att förbättra kommunikationerna och satsade pengar i järnvägsbyggen. På 1870-talet byggdes Vickern-Möckelnbanan och Nora-Karlskogajärnvägen. Dessa satsningar på järnvägsföretag fick Lindberg på fall. 1878 måste han på grund av ekonomiskt obestånd avträda sin egendom till sina borgenärer.

År 1879 övertogs ledningen av Karlsdals bruksägare, som 1888 avyttrade bruket till Laxå Bruks aktiebolag. Detta i sin tur sålde bruket till Carlsdahls aktiebolag 1896. Diponent vid bruket blev S Wohlfart. Vid sidan av järnbruket hade bolaget vid Karlsdal en ångsåg med hyvleri samt en kvarn. Sixten Wohlfart var en mycket dugande disponent och särskilt skicklig i masugnsskötsel och fullföljde sina föregångares verk. Under Wohlfarts disponenttid ägdes större delen av aktierna av tyska affärsmän, men 1923 återgick aktiemajoriteten i svenska händer. Wohlfart avled 1923.

Carlsdahls AB ägde 1926 två masugnar vid Karlsdal och en vid Granbergsdal. Flera slag av gjutjärn framställdes speciellt grått eller vitt aduceringsjärn som var en specialitet för Karlsdals bruk. Detta järn användes vid finare smiden. Vid gjuteriet förekom då endast gjutning till brukets egna behov. Järnmalmen hämtades från gruvfältet i Västmanland, varav många var i bolagets ägo. Värdet av tillverkningen uppgick i allmänhet till 500 000 kr per hytta och år. Till bruket hörde ett modernt sågverk, kvarn och lantbruk på 150 hektar. Därtill kom 11 000 hektar skog.

Tackjärnsframställningen upphörde 1932. Bruksegendomen såldes av Carlsdahls AB 1934 till Domänverket. Den ena hyttan var då nerlagd sedan 1930 och hyttan i Granbergsdal sedan 1925.

Litteratur:

Dalgren, Lars, "Karlskoga historia 1586-1936" (1936)
Ekelund T H, Gralén J S och Leyler L E: "I Karlskoga Bergslag"
En hembygdsbok (1926)
Lindberg, Gust, "Karlskoga Bergslag". Historia och beskrifningar.
(1897)

Not: G. Wohlfart, Stockholm, har vid telefonsamtal 19/3-84 nämnt att han i sin ägo har ett betydande foto- och kartmaterial rörande Karlsdals bruk. Se bilaga till pappersförteckning.
GallringsbarNej

Tillgänglighet

SekretessNej
SpråkSvenska

Kontroll

Senast ändrad2022-08-23 13:11:16