Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sveriges Tegelmästareförenings arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30971
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pxyBMOn6wuZ0xm1eMvy08B
ExtraID30971
Omfång
0,8 Hyllmeter  (-)
Datering
1901–2000(Tidsomfång)
1930–2000(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Sveriges Tegelmästareförening (1895 – 2000)
Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)Sveriges Tegelmästareförening växte fram med industrins genombrott i Sverige i slutet av 1800-talet. Industrialiseringen innebar en ny epok för tegeltillverkningen. De tidigare primitiva framställningsförhållandena ersattes nu av kontinuerliga ugnar och maskiner. Enligt handelskalendern 1902 fanns det 625 större och mindre bruk, vilka sysselsatte 10-12000 arbetare.
Bakom bildandet av STF låg idén om att tegelindustrins utövare borde samla sig till gemensamma rådslag. Det första mötet gick av stapeln den 11-12 november 1895 i Kristliga arbetareföreningens lokal vid Kungsgatan i Stockholm. De första funktionärerna var tegelmästare O. Bleckert, Sala, ordförande, tegelmästare J. Lundh, Lomma, kassör, grosshandlare Carl Eriksson, Söderhamn, sekreterare samt tegelmästare R. P. H. Arling, Åby och P. N. Landin, Surahammar.
Föreningen indelades 1898 i tre kretsar; södra, mellersta och norra, vilka var för sig avhöll ett årsmöte samt ett gemensamt stormöte vart tredje år. Kretsmötena upphörde 1913 och man beslöt istället att ett årsmöte skulle hållas varje år. Tyngdpunkten för verksamheten har varit koncentrerad till Skåne där det funnits flest tegelbruk. Behovet av kompetenta och dugliga tegelmästare bidrog till uppförandet av Tegelmästarskolan och Försökstegelbruket i Svedala 1905. Se vidare under serie F1.
I stadgarna för STF 1960 framgår att tillträdet är öppet för den medborgare som är tegelmästare, tegelbruksägare eller på annat sätt har anknytning till tegelindustrin. Föreningens ändamål är medlemmarnas förkovran i yrkeskicklighet och förvärvande av högre fackkunskaper, för vilket mål föreningen vill verka genom ömsesidigt utbyte av tankar, rön och erfarenheter inom yrket.
Antalet medlemmar växte från 32 till 262 mellan 1895 och 1955. Därefter skedde en minskning och 1999 bestod föreningen av 49 medlemmar. Styrelsens och föreningens medlemmar har varit spridda på olika orter i Sverige med medlemmar även i grannländerna. Handlingar i arkivet vittnar om årsmöten och studieresor på många olika platser, både inom och utom Sverige. Se bilagor till protokollen under A1 samt under F1. Från slutet av 1980-talet fram till föreningens upplösning år 2000, styrdes verksamheten från Vellinge.
Sveriges Tegelmästareförenings arkiv utgör 10 volymer. De äldsta handlingarna är från 1901 men huvuddelen av handlingarna omspänner perioden 1930-2000.

Källor: Anförande vid 90-årsjubiléet i Enköping 1985 (A1)
Verksamhetsberättelser (B1)
Stadgar (F1)
telefonsamtal med Arvid Kristoffersson f.d. kassör
http://www.gotmus.i.se

Förteckningen upprättad i maj 2003 av
arkivhandläggare Matthias Lindgren

Kontroll

Skapad2003-05-23 00:00:00
Senast ändrad2013-10-16 15:59:40