Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rosengårds arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00808
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/S08w1sFHgq2YfzzYkMyFLQ
ExtraIDFTG
Omfång
4,3 Hyllmeter  (Text)
Datering
1720–1960(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Rosengård (1720 – 1961)
Kategori: Gård. Gårdar
Kategori: Gård. Lantbruk -- Sverige

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00808











Förteckning

över

Rosengårds arkiv

1720-1960



































Förteckningen uppgjord 1959 av
Leif Ljungberg.
Kompletterad 1962 av densamme.
Omarbetad 1984 av Kjell-Åke Karlsson.
Inledning (äldre form)Rosengårds arkiv

Jordeboksenheterna 1/1 mantal nr 1 och 3/8mantal nr 2 Västra Skrävlinge, vilka gemensamt brukades och där gårdsbebyggelsen före ensikftet var belägen strax väster om Västra Skrävlinge kyrka, var den största gården i Västra Skrävlinge by. Kamreren, sedemera lantrådet Cornelius Alexander Cronsioe (adlad Sjöcrona) köpte 1804 kronoskattehemmet 1/2 mantal Västra Skrävlinge nr 9, som därefter kom att brukas gemensamt med ovannämnd gård, då i Cronsioes ägo. År 1805 24/8 sålde Cronsioe gården, var jämte besittningsrätten till kronorusthållshemmanet 1/8 mtl. nr. 3 V. Skrävlinge överläts, till majoren, greve Adolph Mörner, som i sin tur (genom sin förmyndare, borgmästaren C.M Nordlindh) sålde egendomen till handlaren Svedin Karström (köpehandling 5/10 1811). I denna köpehandling har namnet "Rosengård" tidigare anträffats. Svedin Karström lät 1817 uppföra det nuvarande corps de logiet, vilket senare tillbyggts. Han erhöll 1818 29/6 fastebrev och kronskatterusthållshemmanet 1/2 mtl. nr.12 V. Skrävlinge, köpt av Olof Pehrsson Båth och h.h., vilket därefter brukats tillsammans med Rosengård. Egendomen såldes av Svedin Karströms änka Johanna det var hans andra hustru, till makarnas dotter och svärson Carl Fredrik och Carolina Elisabeth Möller (fasta 1835 15/10). År 1849 blev Peter Kockum (gift 1851 med Hilda Bergh) ägare till Rosengård, från vilka det genom arv och köp småningom kom i deras dotters, fröken Hilda Kockums, ägo (född 1862 död 1959). 1919 resp. 1922 köpte dåvarande ägarna av Rosengård Hilda och Ida Kockum från Lorens och HIlma Larsson vissa avsöndringr av nr.10 och 11 V. Skrävlinge, vilka förenades med Rosengård.
1906 frånsåldes 110 tunnland av egendomen till direktör Gunnar Svensson i Malmö. Köpet återgått 1907 7/2.
S.å. frånsåled 44/200 mtl. nr.3, 17/100 mtl. nr 9 och 97/200 mtl. nr 12 till Malmö stad, köpebrev maj 1900; köpesumma 300.000 kronor.

1934 frånsåldes ca. 7.250 kvm. till Malmö stads kyrkliga samfällighet. Egendomen Rosengård om 1.204.005 kvm. förvärvades efter Hilda Kockums frånfälle av Malmö Byggmästares gemensamma byggnadsarbete (BGB). Större delen (1.002.886 kvm.) förvärvades 1960 av Malmö stad för en köpesumma av 3.309.000 kronor ( jfr stadsfullmäktiges protokoll nr. 289/1960 och bihang nr. 282/1960).

1/1 mtl. V. Skrävlinge nr.1 resp nr. 2 skatteköptes 1720 27/4 resp. 8/9 av guvernementskamreraren Johan Laurell.
1/8 mtl. V. Skrävlinge nr.3 skatteköptes 1813 17/6 av Svedin Karström.
1/2 mtl. V. Skrävlinge nr.9 skatteköptes 1804 30/11 av Cornelius A. Cronsio1/8 mtl.
1/2 mtl. V. Skrävlinge nr.12 skatteköptes 1810 6/2 av Olof Pehrsson Båth.

Beträffande ovannämnda 1/1 mtl. V. Srävlinge nr. 1 kan nämnas, att det ägdes av talmannen Anders Mattsson och försåldes av honom 1787 27/8 åt handelsmännen Thomas, Niclas och Hans Thomassöner, Lars Bauert och Johan Henrik Halch, samtliga i Malmö.

Kaptensbostället nr.3-4, Husie arrenderades av ägaren till Rosengård och sambrukades med detta under senare delen av 1800-talet.

Kronorusthållshemmet 1/2 mtl. Östra Srävlninge nr. 4 i Husie församling såldes 1804 23/3 av Anders Nilsson till handlaren Svedin Karström i Malmö; det enskiftades 1804 ( fastst. av Konungens befallningshavande 1804 14/8). Karström kallade stället Ulricedahl efter sin framlidna hustru Ulrics Catharina Dahl (död 1799). Den 18 februari 1817 försålde han Ulricedahl till löjtnanten G. von Schultz.

Historiken har uppgjorts i anslutning till de nedan förteckande arkivaleierna. Övriga källor har varit: Malmö fornminnesförenings minnesskrift 1919 ("Släkten Kockum") och årsskrifter 1950 resp. 1958 (Helge Andersson: Gamla gårdar i Husie och Ingmar Ingers: Ortnamn i Malmö II), samt Gösta Kockum: Rosengård och släkten Kockum, Malmö 1962.

Här nedan förtecknade handlingar har 1959, 1962 och 1984 överlämnats som gåva till stadsarkivet av fröken Hilda Kockums sterbhus, genom fröken Maria Dieden, Malmö resp. herr Gösta Kockum, Höllviksnäs.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Brevsamlingar (Svenska ämnesord)
Lantbruksekonomi (Svenska ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-04-10 14:47:47