Sök i arkiven
Genvägar MENY

KAROLINSKA SJUKHUSET - BYGGNADSKOMMITTÉN  (1977 – 1981)

Myndighet

KategoriStatlig myndighet. Ospecificerad
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
228 KAROLINSKA SJUKHUSETS BYGGNADSKOMMITTÉ
Historik
Karolinska sjukhuset, KS (att skilja från Karolinska institutet, som huvudsakligen bedriver akademisk undervisning under statligt huvudmannaskap) inrättades genom ett riksdagsbeslut 1930 och invigdes 1940. Första byggnadsetappen avverkades mellan åren 1931 och 1944 under ledning av en särskilt tillsatt byggnadskommitté. Under de följande åren har en ständig utveckling och utbyggnad skett. För genomförandet har ansvaret vilat på olika instanser.
På grund av genomgripande ny- och ombyggnadsarbeten beslöt regeringen 1 september 1977 att tillsätta "Karolinska Sjukhusets byggnadskommitté" (KSB), som enligt sin instruktion hade till uppgift att "omhänderta sådan byggnadsmässig upprustning av KS som inte är att hänföra till reparationer eller underhåll och i samband därmed ombesörja utrustning av lokalerna". KSB fungerade som ett självständigt organ inom KS.
Innan KSB inrättades, handlades byggverksamheten av en inom KS för ändamålet särkild organisation: Projektavdelningen för Karolinska Sjukhusets upprustning, PAKS. I och med att dess byggverksamhet övergick till KSB har vissa handlingar från PAKS medtagits i det förtecknade arkivbeståndet. KSBs sista sammanträde hölls den 11 december 1981 och kommittén upphörde officiellt den 31 december 1981. Stockholms läns landsting är från 1 januari 1982 huvudman för Karolinska sjukhuset.
Ordnings- och förteckningsarbete
En del av arkivbeståndet har tidigare lagts i kartonger. Om beståndet även delvis ordnats är osäkert men det kan föreligga en sekundär ordning. Under praktik i arkivkunskap hösten 1990 ordnades och förtecknades det existerande arkivbeståndet.
Förvaring
Arkivbeståndet är till största delen lagt i kartonger. I övrigt är de inbundna och i ett fall i pärm (Register till huvuddiarier, C1B).
Gallring av handling
I enlighet med Allmänna gallringskungörelsen (SFS 1953:716) 2 § 8, har en kvittensförteckning för nyckelutlämning gallrats.
Sökmöjligheter
Diarierna består dels av huvuddiarier dels av objektsdiarier. Huvuddiarierna har - förutom löpnummer i kronologisk ordning - ett klassificeringssystem efter sakområde (bilaga 1). Registren är dels ordnade efter nämnda klassificeringssystem dels efter namn och ordnade buntvis. Korrespondensen E1 är kronologiskt lagd.
Byggnadsarbetena på KS gavs sjusiffriga objektsnummer enligt en objektsnummerförteckning (bilaga 2) med vars hjälp merparten av handlingarna kan återfinnas.
Objektsnumret följs oftast av en tresiffrig dossiébeteckning (bilaga 3). Serien F2 är enbart ordnad efter detta system.
Styrelseprotokoll
Dessa är endast kopior. Originalen har eftersökts men ännu ej påträffats. Originalen till bilagorna återfinns huvudsakligen i serie E1.
Räkenskaper
KSBs ekonomi sköttes huvudsakligen centralt på KS. Vissa räkenskapshandlingar återfinns dock i serierna A1 och F2.
Kartor och ritningar
Kopior av ritningar ligger som bilagor under huvudavdelningarna A, E och F.
Kajsa Bergman
Ingrid Söderlund
Grundkurs i arkivkunskap höstterminen 1990
Historiken införd med vissa korrigeringar och inventering gjord av Birgitta Eriksson i maj 2006.
Bilagor, se D1 - Arkivförteckning 1990
1. klassificeringssystem för serie C1B
2. objektsnummerförteckning
3. dossiébeteckning
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_228
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/A9FQNEy9KoN2849zttzSRK
SpråkSvenska
ExtraIDLA_228