KAROLINSKA SJUKHUSET - KIRURGISKA KLINIKEN (1940 – )

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VO Hälso- och sjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT2 Somatisk specialistsjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (VT3 Kirurgisk vård (301))

Historik

H I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
628 KAROLINSKA SJUKHUSET - KIRURGISKA KLINIKEN
Historik
Kirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset inrättades vid sjukhusets öppnande år 1940 som arvtagare till kirurgiska kliniken på Maria sjukhus. Den nya kliniken inrymdes i Karolinska sjukhusets huvudbyggnads södra länga i centrum. Från början fanns här operationsavdelning, sex allmänna vårdavdelningar, två enskilda vårdavdelningar, poliklinik med en avdelning för män och en för kvinnor, samt professorns enskilda mottagning. Gemensamt med medicinkliniken hade kirurgiska kliniken en akutavdelning, arkiv och journalexpedition.
I anslutning till de båda klinikerna fanns åren 1940-1958 en garnisonavdelning med fyra vårdavdelningar för militären: två avsedda för kirurgiska patienter, två för medicinska. De leddes av en militär överläkare. I praktiken kom de flesta platser att beläggas av kirurgiska patienter, som opererades vid kirurgiska klinikens operationsavdelning. Garnisonvården lades ned 1958.
En rad utbrytningar ur kirurgiska kliniken har skett genom åren. År 1952 bröts en urologisk avdelning loss och bildade den urologiska kliniken. Härnäst följde anestesiavdelningen, som bildade egen klinik 1957. Plastkirurgiska patienter vårdades sedan 1959 vid den plastkirurgiska kliniken, som då flyttade från Serafimerlasarettet till Karolinska sjukhuset. Den ursprungliga operationsavdelningen bröts år 1992 ut till den nybildade kliniken Centraloperationen, där man opererade kirurgiska, plastkirurgiska, gynekologiska och urologiska patienter. Hit går kirurgiska klinikens läkare för att operera sina patienter. Akutavdelningen avstyckades 1992. Tidigare fanns också ett nutritionsteam för forskning knutet till kliniken, men det avstyckades år 1997 till Huddinge sjukhus.
Sedan 1998 hyr kliniken lokaler och sjuksköterskor på Löwenströmska sjukhuset, där man opererar vissa av sina patienter. Patientjournaler införlivades dock med klinikens arkiv. Vidare bedriver man konsultverksamhet gentemot Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som öppnades 1998. Klinikerns kirurger kallas dit för rådgivning och samtliga konsultfall antecknats i klinikens datoriserade journalsystem BMS.
Organisatoriskt var kliniken - liksom övriga kliniker/motsvarande på sjukhuset - direkt underställd direktionen fram till 1970, då försöksverksamheten med tre s k block inleddes. Kirurgiska kliniken ingick i Kirurgiblocket, förutom centraloperationen som tillhörde Akutblocket under försökstiden. Blockorganisationen permanentades 1974 då totalt sex block inrättades, med samordnande funktion för sina respektive kliniker/motsvarande. Hela kirurgiska tillhörde Kirurgiblocket 1974-1981, eftersom Akutblocket avvecklades när försöksverksamheten upphörde. När Karolinska sjukhuset år 1982 övergick från att vara statligt till att bli landstingskommunalt och en integrerad del av Nordvästra sjukvårdsområdet (NVSO) omvandlades blocken till s k driftsektioner. Kirurgiska kliniken tillhörde Driftsektionen för kirurgisk sjukvård.
När Karolinska sjukhuset år 1992 återigen blev ett självständigt sjukhus lett av en sjukhusdirektör och direkt underställd Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), delades sjukhuset upp i en rad divisioner. Varje division leds av en divisionschef som till sin hjälp har en stab för administrativa funktioner inom kansli, personal, ekonomi, vårdutveckling och IT. Kirurgiska kliniken kom att tillhöra Divisionen för kirurgi, vilken 1996 bytte namn till Divisionen för kirurgi och rehabilitering.
Organisation
Kirurgiska kliniken leds av en verksamhetschef (klinikchef). Den är för närvarande uppdelad i fem sektioner, varav den ena (kärlkirurgi) avstyckades till thoraxkirurgiska kliniken den 19 januari 2000 och därför inte ingår i denna arkivförteckning. Genom viss omorganisation den 1 januari 2000 blir antalet sektioner ändå fem. De är följande: multitrauma som inkluderar vårdavdelning E14, nedre gastrointestinal och elektiv vård som inkluderar vårdavdelning A 24a, bröst/endokrin som inkluderar vårdavdelning A23a, övre gastrointestinal som inkluderar vårdavdelning A22a, samt kirurgmottagningen, där även stomimottagningen och mottagningen för patienter med eller ökad risk för ärftlig kolorektal cancer ingår sedan 1990. Sektionerna leds av varsin sektionschef.
Kliniken har en lokal samverkansgrupp inrättad 1991 som håller protokollförda möten. Den är ett beslutande organ i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor och består av representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Vidare finns en klinikledningsgrupp bestående av verksamhetschefen, t f verksamhetschefen, professorn och tre överläkare. Den är ett icke beslutande diskussionsorgan som inte för minnestankar. Dessutom finns ett klinikråd bestående av verksamhetschefen, samtliga överläkare och biträdande överläkare, vilket sammanträder 4 gånger per år och för minnesanteckningar. Vidare hålls sektionsledningsmöten varje månad, där verksamhetschefen, sektionscheferna, chefssjuksköterskorna, expeditionscheferna, koordinatorerna, vänteliste- assistenterna samt representanter för centraloperation och anestesikliniken deltar. Här förs även minnesanteckningar. Varje avdelning håller också separata arbetsplatsträffar.
Arkivbeskrivning
Arkivet omfattar handlingar tillkomna alltsedan 1932 till dags dato. Det förvaras dels på sjukhuset, dels på Landstingsarkivet (Gröndal, flyttar år 2000 till Flemingsberg).
Kirurgiska kliniken är arvtagare till den äldre kirurgiska kliniken på Maria sjukhus. Från tiden på Maria sjukhus återfanns bara ett diarium (1932-1944) som överlappar flytten till Karolinska sjukhuset. I arkivet ingår också handlingar från den kirurgiska vården på garnisonsavdelningen, nämligen operationsliggare och diagnosregister. Handlingarna tillhöriga den urologiska verksamheten (1940-1952) har överförts till den år 1952 bildade urologiska kliniken arkiv.
Då klinikerna för medicin och kirurgi alltid haft gemensamt journalarkiv har deras arkivbildning delvis blandats ihop. Det gäller äldre patientjournaler (1945-1985) som utgör gemensamma serier, samt vissa volymer diagnosregister. I övrigt är arkivbestånden åtskilda.
Patientjournaler är sedan november 1998 datoriserade och förs i BMS. Här ingår förutom läkares journaler även omvårdnads-, kurators-, arbetsterapeut-, sjukgymnast-, dietist- och stomiterapeutjournaler. Man har dock fortfarande patientjournaler på papper för tillhörande handlingar, eftersom ingenting scannas in i BMS. Pappersjournalerna mikrofilmas tre år efter avställning. De sjukgymnastjournaler som tillkom före införandet av BMS ligger i respektive patientjournal på papper. Äldre arbetsterapeutjournaler på papper är inordnade med flera andra klinikers dito i enhetens dör arbetsterapi arkiv (centralsektion) och utgör därför ingen egen serie.
Vad gäller operationerna som utförs av klinikens läkare på Centraloperation, skrivs alla journalhandlingar därom i BMS. Däremot behåller Anestesi- och intensivvårdskliniken alla handlingar rörande sin verksamhet gentemot kirurgiska kliniken i sitt eget arkiv.
Tyvärr har merparten av de äldre administrativa handlingarna förkommit, varför det är mycket svårt att skapa sig en bild av klinikens historia utifrån dess eget arkiv. Ingen som helst korrespondens på papper finns bevarad, inte heller förs någon postlista. Förutom diarier 1932-1945 är de äldsta administrativa handlingarna de beslut och protokoll som tillkommit sedan mitten av 1800-talet.
Naturligtvis finns det information om kirurgiska kliniken även i andra instansers arkiv. Direktion (1936-1981) m fl administrativa avdelningars arkiv bör studeras. Nordvästra sjukvårdsområdets (NVSO) årsredovisningar, klinikplaner mm 1982-1991 innehåller information om klinikens verksamhet, organisation, lokaler, ekonomin. För tiden fr o m 1992 bör främst stabens vid divisionen för kirurgi och rehabilitering arkiv nämnas. Kirurgblockets arkiv har ännu inte kunnat återfinnas. Den centrala ekonomiavdelningen har tre för sjukhusets centrala datasystem, nämligen ekonomisystemet Prosit, det vårdadministrativa systemet VAS och informationssystemet för verksamhetsuppföljning PREDO med omfattande dokumentation om klinikens ekonomi, antal patienter mm.
Kristina Sandström
Projektanställd arkivarie
Januari 2000
I samband med att lokal E1U1003 på Karolinska Sjukhuset tömdes på äldre arkiv, levererades ytterligare handlingar till Landstingarkivet, nämligen hela serie D 4 Operationsliggare- kvinnor och män samt volym D 7:1 Diagnos och operationsliggare 1940-1951.
Christina Persson
Arkivarie Maj 2003-07-10
Arkivförteckningen och historiken är, med vissa korrigeringar, införd i VA av Helena Löthman. Inventering gjord av Birgitta Eriksson i maj 2006.
Litteratur
Karolinska sjukhuset. Th Borell, Gösta Forsell och Einar Key. Stockholm 1944.
Karolinska sjukhuset 1940-1990, minnesbok. Red. Bengt Pernow. Karolinska sjukhuset 1990.

Hänvisningar till orter

Solna kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_628
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/Guzf5zldGXAgOkzoF8Wv7T
Språk	Svenska
ExtraID	LA_628

Arkivbeskrivning

KAROLINSKA SJUKHUSET - KIRURGISKA KLINIKEN (Regionarkivet- Region Stockholm)