SÖDRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (SSO) 1971-1991  (1971 – 2002)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1064 SÖDRA SJUKVÅRDSOMRÅDET- (SSO) 1971-1998
Historik
Arkivbeståndet för Södra sjukvårdsområde (SSO) innehåller handlingar ifrån samtliga föregångare som funnits mellan 1971- 1991.
Föregångare
1971-1982- Södra Förvaltningsområdet (SFO)
1983-1988- Södra Sjukvårdsområdet (SSO)
1989- Sjukvårdsdistrikt Södra Stockholm (SDSS) och Sjukvårdsdistrikt Värmdö/Södertörn (SDSV)
1990- 1991- Södra Sjukvårdsområdet (SSO)
Politisk organisation
Storlandstingets tillkomst
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971 med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Förvaltningsområden:
Södra förvaltningsområdet- SFO, (1971-1982)
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna är Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika förvaltningsområden. De fem förvaltningsområdena benämndes det södra (SFO), det sydvästra, det västra, det nordvästra och det nordöstra. Varje förvaltningsområde hade varsin lokalstyrelse som hade beslutanderätt i frågor kring den löpande sjukvården. De lokala sjukvårdsstyrelserna, som var utsedda av landstingsfullmäktige, leddes av en sjukvårdsdirektör som ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation.
Varje förvaltningsområdes sjukvård var organiserad i ett antal primärblock i vilka medicinskt närliggande verksamheter var samlade i. Dessa block bestod av långvård-, psykiatri-, medicin-, kirurgi-, primärvård- och serviceblock. Vårdgrensblocken skar tvärsigenom sjukhusen och förutom blocken fanns en kansliavdelning, driftavdelning, personalavdelning, ekonomiavdelning, tekniskavdelning och försörjningsavdelning. Verksamheten omfattade 24 sjukhus och andra institutioner samt hörselklinik. 1980 delades primärvårdsblocken in i primärvårdsområden.
1981/1982 genomfördes en sektoriserad psykiatrivård. Genom att man delade in den psykiatriska vården inom förvaltningsområdena med öppenvårdsmottagningar, (med undantag för psykiatri, missbruks- eller barn och ungdomspsykiatri), skulle vården bli lättillgänglig för invånarna.
Sjukvårdsområden:
Södra sjukvårdsområdet - SSO, (1983-1988)
1983 upphörde benämningen förvaltningsområden och fem förtroendevalda sjukvårdsstyrelser inrättades med befolkningsansvar för vissa geografiska områden, s.k. bassjukvårdsområden. Sjukvårdsstyrelserna beslutade om bassjukvården inom vissa ramar för sina geografiska områden av vilka Södra sjukvårdsområdet (SSO) var en av dessa.
Huvuddelen av SSO:s bassjukvårdsverksamhet indelades i följande fem distrikt:
Södersjukhuset: ombesörjde allmän kirurgi, internmedicin samt övrig specialistsjukvård.
Sjukvårdsdistrikt 1 (SD1): ombesörjde primär- och långtidssjukvård i församlingarna Enskede, Farsta, Högalid, Katarina, Maria, Skarpnäck, Sofia och Vantör inom Stockholms kommun. Rosenlundssjukhus stod för den administrativa närservicen för sjukvårdsdistriktet.
Sjukvårdsdistrikt 2 (SD2): ombesörjde primär- och långtidssjukvård i Haninge-, Nacka-, Tyresö-, Nynäshamn (exkl Sorunda)- och Värmdö kommun.
Psykiatriska verksamheten: ombesörjde sektoriserad psykiatrisk vård. Den administrativa närservicen var belägen vid Långbro sjukhus.
Den administrativa organisationen var uppdelad i följande verksamhetsgrenar:
Medicinsk service- och medicinsk verksamhet som skötte laboratorie- och röntgensvervice samt medicinsk sakkunskap inom sjukvårdsområdet.
Allmänteknisk verksamhet som bedrev drift av el-, värme- och vatten etc.
Apoteks- och blodverksamhet som svarade för service till de fem sjukvårdsområdena.
Varje bassjukvårdsområde hade en lokal förvaltning med en ledningsgrupp, fackavdelningar, sjukvårdsområdesråd (SO-råd), planeringsråd för planeringsområden mm. Vid årets slut fanns det 21 sjukhus och institutioner inkl avtalssjukhus (Ersta sjukhus och Stora Sköndals sjukhus) inom sjukvårdsområdet. Primärvården (den öppna fristående vården) bedrevs vid 26 vårdcentraler och 54 distriktsmottagningar.
Sjukvårdsdistrikt:
Södra Stockholm - SDSS och Värmdö/Södertörn- SDVS, (1989)
1/1 1989 blev Södra Sjukvårdsområdet ett av nio sjukvårdsområden i Stockholms läns landsting. Södra sjukvårdsområdet delades då upp i två sjukvårdsdistrikt:
sjukvårdsdistrikt Södra Stockholm (SDSS) med Stockholms stads södra församlingar (Enskede, Farsta, Högalid, Katarina, Maria, Skarpnäck och Vantör) och
sjukvårdsdistrikt Värmdö-Södertörn (SDVS) med Nacka, Tyresö, Värmdö, Haninge och Nynäshamns kommuner.
· · · · · · · · · · · · · · · ·
Sjukvårdsdistrikten styrdes av politiskt valda styrelser men hela det södra sjukvårdsområdet styrdes också av en övergripande politisk styrelse som ansvarade för den generella planeringen av sjukvårdsdistriktens verksamheter.
Under varje styrelse löd en sjukvårds direktör och ledningsgrupp. Under ledningsgruppen fanns en stab med funktionerna kansli, personal, utveckling samt planering och ekonomi.
Det fanns också vårdgrenar i form av långtidsvård, primärvård, psykiatri och akutsjukvård som indelades i basenheter som var direkt underställda sjukvårdsdirektörerna i distrikten. Som exempel på basenheter kan nämnas kliniker, primärvårdsområden och psykiatriska sektorer.
Södra sjukvårdsområdet- SSO, (1990-1991)
1990 upphörde sjukvårdsdistrikten och istället blev det tio sjukvårdsområden och Södra sjukvårdsområdet (SSO) ingick som ett av dessa. 1991 blev det dock åter nio sjukvårdsområden. Sjukvårdsområdet har under åren varit ganska oförändrat. Verksamheten omfattade primärvård, psykiatriskvård och geriatrivård för församlingarna Enskede, Farsta, Högalid, Katarina, Maria, Skarpnäck, Sofia och Vantör inom Stockholms kommun, samt Södersjukhuset, alltså samma upptagningsområden som 1980- talets sjukvårdsdistrikt 1. Sjukvårdsstyrelsen för sjukområdet hade ansvar för akutsjukhusens hälso- och sjukvård
Södra Stockholms sjukvårdsområde- SSSO (1992-2002)
och införandet av Stockholmsmodellen
1992 genomfördes "Stockholmsmodellen" (se nedan) vilket medförde att akutsjukhusen skiljdes från sjukvårdsstyrelserna i de sjukvårdsområden där de låg och ställdes direkt under HSN:s politiska ledning. Södra sjukvårdsområdet antog namnet Södra Stockholms sjukvårdsområde (SSSO) men verksamheten omfattade fortfarande primärvård, psykiatriskvård och geriatrivård för församlingarna Enskede, Farsta, Högalid, Katarina, Maria, Skarpnäck, Sofia och Vantör inom Stockholms kommun, samt Södersjukhuset.
Under 1999 var SSSO:s verksamhetsmål att befolkningen i stadsdelarna Hornstull/Maria- Gamla stan, Katarina-Sofia, Årsta, Hammarby, Enskede, Skarpnäck, Söderled, Farsta och Vantör fick en god hälso- och sjukvård.
Arkivet
Vid tiden före beställar-/producentorganisationen fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen.
Stockholmsmodellen innebar att vård och administration delades upp i sjukvårds- och produktionsområden. Detta bidrog till att man under de olika arkivbildarnas sjukvårdsområde bara tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets område, men detta gäller även tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i arkivbeståndet omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning.
Handlingarna i arkivbeståndet omspänner tidsperioden 1971 - 1991 men vissa serier som t.e.x. C1BB "Huvuddiarium-sjukvårdsdistrikt i SSO" och C2BB "Alfabetiskt sökregister-SSO" innehåller handlingar till och med år1997. En förklaring till detta är att man inte har brutit arkivbildningen eller bytt några administrativa rutiner när organisationen bytte namn till "Södra stockholms sjukvårdsområde (SSSO) 1992. (Merparten av SSSOs handlingar har dock förtecknats för sig, se arkivförteckning nr. 1035).
Arkivets struktur
Arkivet är förtecknat enligt "Allmänna arkivschemat" vilket innebär att det finns fasta huvudserier från "A- PROTOKOLL" till "G- RÄKENSKAPER". En utförligare beskrivning av huvudserierna ges i nästa avsnitt. För att tydliggöra och särskilja de olika organisationernas arkivbestånd har varje serie uppdelats i tidsperioder och underrubriker med en fast struktur där varje bokstav står för en unik arkivbildare enligt nedan:
A: SFO (1971-1982)
B: SSO (1983-1988)
C: SDS, SDVS (1989)
D: SSO (1990-1991)
Som exempel kan nämnas att "A" i serie C1A står för "Huvuddiarium- SFO (1971-1982) och "B" i serie E1B står för "Diarieförda handlingar- SSO (1983-1988) osv.
Ärendeslag och handlingar typiska för arkivbildaren
Eftersom arkivbildaren bedrev sjukvård är ärendeslagen dels knutna till denna verksamhet och dels till den ordinarie administrationen av ekonomi och personal. Arkivet innehåller följande huvudserier och handlingar enligt "Allmänna arkivschemats" princip:
* A- Protokoll:
Protokoll serien är uppdelade efter tidsperioder för de olika organisationerna och består av lokalstyrelsens, företagsnämndens, utbildningsutskottets, MBL- protokoll samt kommitté och samverkansgruppernas protokoll.
* B- Utgående handlingar:
Denna serie är uppdelad efter tidsperioder och består av egenproducerat informationsmaterial som t.e.x. personaltidningar.
* C- Diarier:
Serien är uppdelad efter tidsperioder och består av huvuddiarium , sökregister per dossiénummer, alfabetiskt sökregister, postlistor mm.
* E- Diarieförda handlingar:
Serien är uppdelat efter tidsperioder. Här ingår handlingar rörande ärenden och andra avgränsade frågor som behandlats inom de olika organisationernas verksamhet.
* F- Ämnesordnade handlingar:
Serien är uppdelad efter tidsperioder. Här ingår t.e.x. personaladminstrativa handlingar, arbetsskaderapporter och handlingar rörande Företagsnämndens psykiatriblock för SFO.
I arkivbeståndets handlingar kan information med sekretess återfinnas
(SekrL kap 7).
Arkivbeskrivning:
Helena Löthman
Källor:
- Arkivförteckningar för andra sjukvårdsområden av arkivarie Maria Gidlöf
- Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002.
- "Hälso- och sjukvårdens övergripande organisation", internt dokument inom LA
- "Stockholmsmodellen", 1993
- "Landstingets hälso- och sjukvård. En sammanfattande beskrivning av verksamhet och organisation" 1983
Bilaga 1)
2003-11-14
HYLLPLACERINGAR- SFO
A1B Lokalstyrelsen Plats
Antal volymer: 8 1B:74:6:3-6:4
Volym 1 1971 1B:74:6:3
Volym 4 1972 1B:74:6:4
A2A Företagsnämnden Plats
Antal volymer: 11 1B:74:7:1
A3A Utbildningsutskottet Plats
Antal volymer:1 1B:74:7:1
A4A MBL- protokoll Plats
Antal volymer: 10 1B:74:7:1-7:2
Volym 1 1977-1982 1B:74:7:1
Volym 4 1981 1B:74:7:2
A5 Arbetarskyddsrådet Plats
Antal volymer: 1 1B:74:6:4
A5AA Samrådsgruppen Plats
Antal volymer: 2 1B:74:7:1
A5AB Miljö- och barntillsynsgruppen Plats
Antal volymer: 1 1B:74:6:4
A5AC Skyddskommittén Plats
Antal volymer:26 1B:74:6:6-6:7
Volym 1 1971-1973 1B:74:6:6
Volym 15 1979 1B:74:6:7
A5AD Förslagskommittén Plats
Antal volymer: 3 1B:74:6:7-7:1
Volym 1 1972-1977 1B:74:6:7
Volym 3 1981-1982 1B:74:7:1
A5AE Etiska kommittén Plats
Antal volymer:10 1B:74:7:2-7:3
Volym 1 1974-1975 1B:74:7:2
Volym 7 1978 1B:74:7:3
A5AF Arbetsmiljökommittén Plats
Antal volymer: 5 1B:74:6:5
A6A Diverse protokoll Plats
Antal volymer: 2 1B:74:6:4
B1A Egenproducerade informationsmaterial Plats
Antal volymer: 1 1B:74:6:4
C1AA Huvuddiarium-löpnummer Plats
Antal volymer: 12 1B:73:2:3 - 1B:74:3:6
Volym 1-3 1971-1973 1B:73:2:3
Volym 4 1974 1B:73:4:3
Volym 5 1975 1B:73:5:1
Volym 6 1976 1B:73:5:5
Volym 7 1977 1B:73:6:4
Volym 8 1978 1B:73:7:2
Volym 9 1979 1B:74:1:2
Volym10 1980 1B:74:2:1
Volym 11 1981 1B:74:2:7
Volym 12 1982 1B:74:3:6
C1AB Huvuddiarium- personalavdelningen Plats
Antal volymer: 3 1B:74:4:5
C2AA Sökregister- dossiénummer Plats
Antal volymer: 12 1B:73:2:3 - 1B:74:3:6
Volym 1 1971 1B:73:2:3
Volym 2-3 1972-1973 1B:73:2:4
Volym 4 1974 1B:73:4:3
Volym 5 1975 1B:73:5:1
Volym 6 1976 1B:73:5:5
Volym 7 1977 1B:73:6:4
Volym 8 1978 1B:73:7:2
Volym 9 1979 1B:74:1:2
Volym 10 1980 1B:74:2:1
Volym 11 1981 1B:74:2:7
Volym 12 1982 1B:74:3:6
C2AB Alfabetiskt sökregister Plats
Antal volymer: 11 1B:74:7:3
C2AC Sakordsförteckning Plats
Antal volymer: 1 1B:74:7:3
C3A Postlistor Plats
Antal volymer: 16 1B:84:6:4-6:5
Volym 1 1973 1B:74:6:4
Volym 6 1977 1B:74:6:5
E1A Diarieförda handlingar Plats
Antal volymer: 950 1B:73:1:4- 1B:74:4:5
Följande volymer står ej i nummerordning på hylla:
Volym 1-2 1B:73:3:2
Volym 3-11 1B:73:3:4
Volym 268 1B:73:4:7
Volym 218-223 1B:73:4:7
Volym 292-294 1B:73:5:4
Volym 361-362 1B:73:6:3
Volym 426-427 1B:73:6:4
Volym 439-441 1B:73:7:1
Volym 440
Bilaga 2)
2003-09-11
Förteckning över gallringsbara handlingar SSSO
Handlingarna är tillsvidare placerade i 1B: 63:2:3- 1B:64:4:6. Handlingarna står ej i ordning i arkivet men kan omplaceras efter denna förteckning då handlingarna flyttas över till annan depå. Nuvarande hyllplacering anges i parentes.
FAKTUROR
Privata läkare och sjukgymnaster samt läkarvårdsräkningar
1993- 1999: privata läkare och sjukgymnaster (1B: 63:2:3- 6:4)
1995- 1997: läkarvårdsräkningar (1B: 64: 4:2- 4:6)
1996: läkarvårdsräkningar (1B: 64:2:3- 3:2)
1999: läkarvårdsräkningar Stockholms hälsomottagning för kvinnor (1B: 63:6:5)
1999: räkningar, privata läkare Farsta läkarhus juli 1999 (1B: 63:6:6)
Leverantörsfakturor samt betalda fakturor
1997: betalda fakturor (1B: 64:3:3)
1998: återbetalda fakturor samt kontoutdrag post- och bankgiro (1B:64:3:3)
1999: återbetalda fakturor (1B:64:3:3)
2000: leverantörsfakturor (1B: 64:3:3- 3:4)
2000: reskontrajournal (1B: 63: 7:2- 7:3)
Samlingsräkningar samt fakturaunderlag
1995- 1996: samlingsräkningar (1B: 63:7:1)
1996: samlingsräkningar (1B: 63:6:5)
1997: fakturaunderlag (1B: 64:4:5)
1999: fakturaunderlag (1B: 63:7:1)
2000: fakturaunderlag (1B: 63:7:1)
Övriga fakturor
1998- 2000: diverse fakturor, t ex rörande dialys/utomlandsvård (1B:64:3:4)
1999- 2000: diverse fakturor (1B: 63:6:5)
2000: fakturor rörande dialys/utomlandsvård mm. (1B: 64:3:3)
2000: diverse fakturor, t ex hemdatorer, SL kort (1B: 64:3:3)
VERIFIKATIONER
Numrerade verifikationer
Verifikationerna är numrerade i pärmar men står i oordning i arkivet.
1997: (1B: 64:1:6- 1:7)
1997: (1B: 64: 2:1- 2:3)
1998: (1B: 64: 1:2- 1B:64:1:5)
1998: (1B: 64: 3: 5)
1998 (1B: 64: 3:6)
1999: (1B: 7:6-1B:64:1:1)
1999: (1B: 64:3:5)
1999-2000: (1B: 7:5)
2000: (1B: 63:7:2- 7:4)
Kvitton
1994- 95, 98 taxikvitton (1B: 64:3:5)
1996- 1997 taxikvitton (1B: 64:3:6)
2002: kvitton frikort (1B: 64: 2:3)
Bokföringsorder
1995- 1997: bokföringsorder (1B: 64: 1:6)
1996: bokföringsorder (1B:64:3:5)
1999: bokföringsorder mm rörande projekt (1B:64:3:3)
2000: bokföringsorder, post- och bankgirolistor (1B: 63: 7:2)
2000: bokföring, dokumentation av (1B:64:3:4)
AVSTÄMNINGSLISTOR OCH KONTROLLISTOR
Avstämning rörande fakturor och projekt
1995: kontrollistor betalda fakturor (1B:64:1:7)
1996: kontrollistor betalda fakturor (1B:64:1:6)
1996- 1999: kontoavstämningar rörande projekt (1B:64:3:5)
1997- 1998: kontoavstämning mm rörande projekt (1B:64:3:6)
1998- 1999: kontoavstämning projektkonton (1B:64:3:6)
Kontoutdrag
1998: post- och bankgirolistor (1B:64:1:5)
1999: kontoutdrag, post- och bankgiro (1B:64:3:3)
1999: kontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra (1B:64:3:5)
2000: kontoutdrag likvida medel mm (1B: 64:3:3)
2000: kontoutdrag kund- och leverantörsreskontra (1B: 64:3:3)
2000: kontoutdrag, post- och bankgiro (1B: 64:3:3)
Beställningar
1999: beställningar (1B: 63:7:2- 7:3)
1999- 2000: beställningar (1B: 63:7:1)
1999- 2000: ordererkännande (1B: 63:6:5)
Övriga gallringsbara räkenskaper
1997- 1998: socialstyrelsens missiv, beslut mm. Kopior (1B: 64: 3: 6)
arbetspärm konvent E112 (1B:64:3:3)
datalistor: räntefaktura, kundreskontrajournal, PBK inkasso, avstämning kundfordan, bokföringsorder, kreditfaktuor (1B:64:1:6)
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1064
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/nOTjUfbuB4UrodrLdzzKaB
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1064