NORDÖSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (NÖSO) (1971 – 2002)

Myndighet

Kategori

Kommunal myndighet. Ospecificerad

Alternativa namn

Nordöstra förvaltningsområdet, NÖFO

Danderyds sjukvårdsområde, DSO

Norrtälje sjukvårdsområde, NSO

Historik

H I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
454 NORDÖSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (NÖSO)
Arkivbildaren omfattar handlingar från samtliga organisationer i denna del av länet som har funnits mellan 1971 och 2002;
Nordöstra förvaltningsområdet, NÖFO - 1971-1982
Nordöstra sjukvårdsområdet, NÖSO - 1983-1988
Danderyds sjukvårdsområde, DSO - 1989-1991
Nordöstra sjukvårdsområdet, NÖSO - 1992-2002
Norrtälje sjukvårdsområde, NSO, bildades 1992 och området bröts ut ur det gamla NÖSO, Denna arkivbildare ingår inte i den här förteckningen, utan har förtecknats separat. (Se Norrtälje sjukvårdsområdes arkiv, nr. 451)
Allmän historik
Storlandstinget
En länsindelningsutredning tillsattes 1963 med uppgift att föreslå näringspolitiskt sammanhållna administrationsområden som underlag för en effektiv regional förvaltning i statlig och landstingskommunal regi. Resultatet av denna utredning blev bland annat att Stockholms stad slogs ihop med landstingskommunen, och därmed bildades Stockholms läns landsting 1/1 1971, med dess nuvarande geografiska avgränsning, verksamhetsområde och politiska ledningsorganisation.
Politisk organisation
Stockholms läns landsting är en politisk organisation, bestående av fullmäktige, styrelse och nämnder. En av nämnderna var Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN, som 1971 hade fem olika lokalstyrelser, en per förvaltningsområde. 1999 bestod HSN av en hälso- och sjukvårdsnämnd med sex sjukvårdsområden, en Produktionsnämnd med elva produktionsområden, samt sex akutsjukhus.
I varje sjukvårdsområde fanns en politiskt vald sjukvårdsstyrelse som utsågs av landstingsfullmäktige och leddes av en sjukvårdsdirektör. Sjukvårdsstyrelsen ansvarade för att befolkningen i området fick den hälso- och sjukvård de var berättigade till. Skattemedel tilldelades sjukvårdsområdet i proportion till befolkningens storlek, åldersfördelning och socioekonomisk situation. Efter införandet av Stockholmsmodellen (se nedan) så beställde och upphandlade sjukvårdsområdet vård av såväl offentliga som privata vårdgivare, samt slöt vårdavtal med dessa.
Stockholmsmodellen
Modellen infördes i Stockholms läns landsting med början 1992. Politikerna fungerade som patienternas företrädare och beställde vården inom sitt område. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fungerade som koncernledning och styrelse över akutsjukhusen, d.v.s. producenterna. Sjukhusens och vårdcentralernas roll blev att producera den vård som efterfrågades. Stockholmsmodellen innebar ett nytt ekonomiskt styrsystem för sjukvården, man tog betalt per prestation. Det blev ingen total utbyggnad av beställare och producentmodellen med en gång, eftersom sjukvårdsområdena fortfarande var ansvariga för produktionen av primärvård, geriatrik och psykiatri samtidigt som de fungerade som beställare av vårdtjänster gentemot akutsjukhusen. 1994 hade man inom samtliga sjukvårdsområden helt eller delvis infört en intern uppdelning i beställare och producenter. 1995 tillsätts en sjukhusstyrelse av HSN för att tydligare markera skillnaden mellan beställare och producenter.
1999 var Stockholmsmodellen fullt utbyggd, sjukhusstyrelsen avvecklades och ersattes av produktionsnämnden som ansvarade för driften av verksamheten vid akutsjukhusen och inom geriatrik, psykiatri och primärvård. 1999 blev det sex stycken sjukvårdsområden istället för de tidigare nio. Sjukvårdsområdena var dock fortfarande under HSN:s ledning. Varje sjukvårdsområde hade akutsjukhus som ansvarade för att befolkningen inom respektive område erbjöds viss hälso- och sjukvård och dessa styrdes alltså under produktionsnämnden. Produktionsområdena fortsatte att vara nio till antalet.
Den 1 januari 2000 skedde en omorganisation för primärvården, geriatrik och psykiatri. De tidigare nio produktionsområdena skars ned till fyra områden; Norra Länets produktionsområde (NLPO), Norra Stockholms produktionsområde (NSPO), Södra Stockholms produktionsområde (SSPO) och Södra länets produktionsområde (SLPO). En produktionsstyrelse tillsattes som ansvarade för akutsjukhusens drift av verksamheten av geriatrik, psykiatri och primärvård. Den 1:a maj 2001 skars produktionsområdena ned till tre områden - Södra Stockholms produktionsområde SSPO och Norra Stockholms produktionsområde NSPO slogs ihop till Stockholms produktionsområde (SPO). Produktionsnämnden hade åter det övergripande ansvaret för akutsjukhusens verksamhet.
Förvaltnings- och sjukvårdsområdets organisation
Direktionen för Danderyds sjukhus var den organisation som föregick Nordöstra förvaltningsområdet. Organisationsförändringar och namnbyten har avlöst varandra sedan starten 1971. Danderyds sjukhus benämndes då bassjukhus, då den tidigare lasarettsdirektionen ersattes av en förvaltningsstyrelse och blev säte för Nordöstra förvaltningsområdets styrelse och administration. Länet delades då in i fem förvaltningsområden. Nordöstra förvaltningsområdet var rent geografiskt ett av de största, med enheter från Nynäshamn i söder till Norrtälje i norr. I takt med att befolkningen i regionen växte, så startades fler och fler mindre sjukhus; Täby och Lidingö sjukhus under 70-talets första år och Åkersberga sjukhus något senare. Som mest fanns inom landstinget nio sjukvårdsområden, vilket var fallet 1989. Med fallande konjunktur minskades åter antalet sjukvårdsområden i början av 1990-talet och flera sjukhus lades ned - inom NÖSO gällde det Serafimerlasarettet 1980 och Roslagstulls sjukhus 1991.
1991 sker ytterligare en uppdelning i området, då Danderyds sjukvårdsområde och Danderyds sjukhus blir två separata enheter/arkivbildare. Samtidigt byter DSO namn tillbaka till NÖSO. Detta var en betydelsefull uppdelning, då man tidigare hade haft en gemensam administration och även ett gemensamt arkiv. Det tidigare gemensamma diariet fortsätter som Nordöstra sjukvårdsområdets diarium och Danderyds sjukhus upprättar ett nytt, eget diarium.
Verksamhetsområde
Området, som har omfattat befolkningsansvaret för hälso- och sjukvård i norra och östra delarna av Stockholms län, har under åren varit ganska oförändrat.
Nordöstra förvaltningsområdet, NÖFO omfattade kommunerna Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Täby, Vallentuna och Vaxholm/Österåker, samt en liten del av Sollentuna och Solna kommuner och några församlingar i Stockholms stad; Engelbrekt, Hedvig Eleonora och Oscar. Dessutom ingick några enheter i Nynäshamn, Saltsjöbaden, Enskede och Ekerö.
NÖFO indelades i olika block - långvårdsblock, psykiatriblock, medicinblock, kirurgiblock, primärvårdsblock och serviceblock. Dessutom följande enheter - Danderyds sjukhus, Lidingö sjukhus, Norrtälje sjukhus, Nynäshamns sjukhus, Saltsjöbadens sjukhus, Ulvsunda sjukhus, Serafimerlasarettet, Roslagstulls sjukhus, Stureby sjukhus och Täby sjukhus. Blockorganisationen innebar att medicinsk närliggande verksamhet i hela förvaltningsområdet samlades, inom både öppen och sluten vård. Vårdgrensblocken gick tvärs igenom sjukhusen. Förutom blocken finns inom NÖFO en kansliavdelning, driftavdelning, personalavdelning, ekonomiavdelning och försörjningsavdelning.
Även Nordöstra sjukvårdsområdet (1983-1988) omfattade ovanstående verksamhetsområden - kommunerna Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Täby, Vallentuna och Vaxholm/Österåker, samt en liten del av Sollentuna (Edsberg, Sjöberg, Vaxmora) och Solna (Bergshamra) kommuner och några församlingar i Stockholms stad; Engelbrekt, Hedvig Eleonora och Oscar.
Blockorganisationen kvarstår, med fyra psykiatriska sektorskliniker (Danderyd-Österåker/Vaxholm, Östermalm-Lidingö, Norrtälje, Täby-Vallentuna), och sju primärvårdsområden. Inom NÖSO fanns även en för SLL gemensam bokningscentral för konvalescenthemsvård och administration av utomlänsvård och ambulanssjukvård. Fr.o.m. 1983 inrättades fem förtroendevalda sjukvårdsstyrelser med befolkningsansvar för vissa geografiska områden, så kallade bassjukvårdsområden. Sjukvårdstyrelserna beslutade om bassjukvården (= primärvård, långtidssjukvård, invärtes medicin, allmän kirurgi och sektoriserad psykiatri) inom vissa ramar inom sina geografiska områden.
Danderyds sjukvårdsområde, DSO, omfattade även det ovannämnda områden, förutom Norrtälje kommun, vilken vid den tiden ingick i Norrtälje sjukvårdsområde. När organisationen återigen byter namn till NÖSO 1992 kvarstår i stort DSOs verksamhetsområde. Norrtälje sjukvårdsområde, geografiskt d.v.s. Norrtälje kommun, upphör 1998 och blir därefter igen en del av Nordöstra sjukvårdsområdet (se den arkivbildaren).
Under hela tiden har förvaltnings-/sjukvårdsområdets ledning och administration funnits på Danderyds sjukhus.
Se även den bifogade bilagan med organisationsschema över NÖSO och dess föregångare, och en över hela sjukvårdsorganisationen sedan 1971.
Arkivet
Under perioden före beställar-/producentorganisationen som genomfördes på 1990-talet fanns både den administrativa och vårdrelaterade verksamheten, och dess handlingar, inom sjukvårdsområdets ramar, d.v.s. vårdcentraler, sjukhus + den centrala förvaltningen. I den nya organisationen där administration och vård delas upp i sjukvårds- och produktionsområden så har man här under de olika arkivbildarna, d.v.s. sjukvårdsområdena, bara tagit med den administrativa delen av materialet, då resten finns inom produktionsområdets verksamhet. Men detta kan även gälla tidigare organisationer då vårdinrättningarna har bildat egna arkivbildare. Handlingarna i detta arkivbestånd omfattar därför endast administrativa handlingar. Dessa härrör främst från sjukvårdsområdets centrala förvaltning.
Som redan angetts så finns handlingar från hela tidsperioden 1971-2002 under denna arkivbildare, mycket på grund av att man inte har brutit exempelvis diarienummerserier eller bytt några administrativa rutiner när organisationen har bytt namn. Detta har gjort att jag har valt att förteckna hela materialet under en och samma arkivbildare.
Handlingar i NÖSOs arkiv
A - Protokoll och beslut
Kompletta följder av protokoll från lokal- och sjukvårdsstyrelserna. Lokalstyrelsen var verksam under Nordöstra förvaltningsområdet, för att sedan avlösas av Sjukvårdsstyrelsen när man bytte namn till Nordöstra sjukvårdsområdet. De båda protokollserierna är åtskilda för att göra skillnaden mer tydlig. Sjukvårdsstyrelsens protokoll i A1b-serien är från och med 1991 endast kopior, då originalen fr.o.m. denna tidpunkt har diarieförts och finns i respektive diarieakt.
Övriga protokoll härrör från skydds- och arbetsmiljökommittéer, företagsnämnder och minnesanteckningar från olika avdelningar i organisationen.
Även en del handlingar rörande beslut finns här.
B - Utgående handlingar
Egenproducerade trycksaker, B1.
Läkemedelsbulletinen har givits ut under olika namn och av olika utgivare - Danderyds sjukhus och NÖSO i olika kombinationer. Syftet med tidskriften var att upplysa internt om nyheter inom läkemedel och sjukvård. "Kryheten" var en tidning som skickades till alla hushåll inom NÖSOs verksamhetsområde, med upplysningar om hälso- och sjukvården i sjukvårdsområdet.
Utgående skrivelser för några enstaka år finns under serie B2.
C - Diarier
Originaldiariet ligger i en och samma serie på grund av att man inte har påbörjat en ny diarienummerserie när en ny organisation har genomförts. Personalavdelningens originaldiarium med söklistor och avdelningens postlistor har förtecknats som en egen serie, C2
E - Diarieförda handlingar
Serien av diarieförda handlingar/akter till diariet är uppdelad i fyra delar, beroende på att verksamheten har funnits under olika namn. Jag har velat göra detta tydligare genom en uppdelning i tidsperioder, för att man lättare skall kunna urskilja de olika organisationerna. Observera dock att originaldiariet under C inte har kunnat delas upp på detta sätt.
F - Ämnesordnade handlingar
En liten mängd icke diarieförda personalhandlingar ligger under F, tillsammans med en serie tillsättningsakter. Även fotografier från olika verksamheter inom NÖSO finns här.
G - Räkenskaper
Huvudböcker, bokslut samt kontoplaner och kostnadsställeförteckningar finns under G. Huvudböckerna finns för åren 1995-2002.
---
Arkivarie Maria Gidlöf
Landstingsarkivet
2003-2005
Källor:
Tidigare förteckning och historik för Nordöstra sjukvårdsområdet och Nordöstra förvaltningsområdet, sammanställd av Kerstin Wahlfort 1999.
Telefonkataloger för Landstingets förvaltningar och avdelningar 1971-2002.
"Hälso- och sjukvårdens övergripande organisation", internt dokument inom LA
"Stockholmsmodellen", 1993
"Landstingets hälso- och sjukvård. En sammanfattande beskrivning av verksamhet och organisation" (1983)
"Några fakta om hälso- och sjukvården i Stockholms län"

Hänvisningar till orter

Norrtälje kommun (Verksamhetsort)

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Stockholms län (Verksamhetsort)

Referenskod	SE/AB019/LA_454
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/7OCGJXam84gQElMskvxDf1
Språk	Svenska
ExtraID	LA_454

Arkivbeskrivning

NORDÖSTRA SJUKVÅRDSOMRÅDET (NÖSO) (Regionarkivet- Region Stockholm)