Pensionsberedningen

Inledning


Efter regeringsbeslut 18/10 1984 tillkallades av chefen för socialdepartementet en kommitté för att göra en översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen (S 1984:03). Kommittén antog namnet Pensionsberedningen. Som ordförande tillsattes statssekreterare Sture Korpi. I övrigt bestod beredningen av sju parlamentariskt tillsatta ledamöter samt ett över tid varierande antal sakkunniga och experter. Beträffande namn och verksamhetstid för enskilda kommittémedlemmar hänvisas till kommittéberättelserna (särskilt 1991:47).

Beredningens sekreterare: E Edvardsson (841116-870601), L-G Abelson (850131-), C-G Sjögren (850131-871126), H Walander (850131-), J Lidhard (850304-861231), P Öhman (850328-860331), U Wallén (860801-), H Olsson (870201-) samt G Ehnsson (880201-).

Enligt direktiven (1984:42) skulle beredningen (i huvudsak):

* Utarbeta förslag till reformering av reglerna för de olika pensionssystemen, i syfte att göra dem enklare och mer enhetliga

* Belysa finansieringsförutsättningarna för pensionssystemet i sin helhet

* Analysera förutsättningarna för införande av rörlig pensionsålder

* Bedöma behovet av frivillig pensionsförsäkring i samhällets regi

Beredningens arbete bedrevs dels i ett antal utredningsprojekt - analyser, enkäter, statistiska undersökningar, informationsinsamling från myndigheter och organisationer - utförda av enskilda kommittémedlemmar eller externa utredare, dels i ett fåtal mer informella arbetsgrupper inom skilda ämnesområden. Resultatet föreligger i form av ett antal betänkanden, promemorior och utredningsrapporter. Fem delbetänkanden avgavs: SOU 1986:47, SOU 1987:55 (med lagförslag), SOU 1988:57, SOU 1989: 58 och SOU 1989:101. Huvudbetänkandet avgavs i SOU 1990:76 (Allmän pension) med bilagor i SOU 1990:77 och expertrapporter i SOU 1990:78.

Beredningens arkiv överlämnades till Riksarkivet den 6 mars 1991 (dnr L 56/91, acc K 16/91).

Arkivet har ordnats och är i sin helhet förvarat i arkivkartonger. Några kommentarer till arkivets innehåll och ursprungliga arkivläggning samt till ordningsarbetet:

* Formella protokoll har endast förts i beredningen som helhet, ej i arbetsgrupperna

* En välordnad serie promemorior finns (1-240, med register). Övriga rapporter bör i första hand eftersökas i diariet, i andra hand bland ”övriga promemorior och rapporter” (B2C) och i tredje hand, som utkast, i underlagsmaterialet

* Samtliga betänkanden finns antingen som tryckoriginal eller som slutliga manuskript, vilka till sakinnehållet inte skiljer sig från de tryckta betänkandena

* Ärendediarium har förts och vissa utgående resp. inkomna handlingar har arkivlagts separat på år och dnr, men huvuddelen av korrespondensen är ej diarieförd och placerad som underlagsmaterial till specifika betänkanden, promemorior, rapporter eller externa utredningar.

* Ej diarieförd korrespondens som inte kan knytas till ett visst underlagsmaterial har förts samman och ordnats kronologiskt.

* Underlagsmaterialet innehåller också kalkyler, utkast, arbetstabeller m.m. Beredningen har inte använt sig av dossiésystem vid arkivbildningen.

* Inom varje ursprungligen avgränsad mängd underlagshandlingar har ordningen bibehållits, men en viss, försiktig, rensning av kopior har utförts. Dessa mängder har av praktiska skäl vid ordningsarbetet förts samman till nya volymer med likartat material, som sedan placerats som ämnesserier (F-serier).

Stockholm den 15 november 1994

Johan Gidlöf