Arkiv

Hjälp krigets offer! (H.K.O.)

KFUK-KFUM

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730131/01/05

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zyJuZw9cyg8qu200I810yx

Omfång

6,6 Hyllmeter

Datering

1938

–

1955

(Tidsomfång)

Villkor

Nej

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Hjälp krigets offer

Alternativa namn: HKO

Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)

Hjälp Krigets offer! (H.K.O.)

Hjälp Krigets Offer! Kristna samfunds och organisationers insamling (H.K.O.) bildades hösten 1939 och var den svenska motsvarigheten till samarbetsorganet Emergency Committee of Christian Organizations (ECCO), som bildades i Geneve omedelbart efter andra världskrigets utbrott av de i Geneve befintliga kristliga världsorganisationerna. På initiativ av ledarna för dessa världsorganisationers svenska avdelningar bildades H.K.O. kort därefter som en sammanslutning av 19 kristna samfund och riksorganisationer. Från var och en av dessa 19 samfund/riksorganisationer utsågs en representant samt en suppleant till H.K.O:s representantskap, som leddes av ärkebiskopen. I det av representantskapet tillsatta arbetsutskottet var KFUM:s riksförbunds generalsekreterare Hugo Cedergren ordförande, medan Erik Lindman var sekreterare och kassaförvaltare.

Enligt de riktlinjer som fastställdes för H.K.O. skulle organisationen koncentrera sig på välfärdsarbete och att tjäna krigets offer i andligt, intellektuellt och socialt hänseende. Som aktionens ändamål framhölls särskilt "att från Sverige utsända arbetare (sekreterare och andra) för verksamhet bland krigsfångar på båda sidor om fronten, att utsända pastorer som göra pastoraltjänst bland krigsfångar och internerade, att anskaffa och utsända litteratur till läger av skilda slag, samt att utföra och stödja välfärdsarbete bland män, kvinnor och barn som på grund av kriget äro flyktingar eller på annat sätt lever under abnorma förhållanden".

Sin första arbetsuppgift fick H.K.O. med att bistå Finland under vinterkriget 1939-1940 genom utsända delegater och genom ekonomiskt understöd. Det var främst de som evakuerats och de karelska flyktingarna som fick hjälp. Från och med våren 1940 blev krigsfångehjälpen den viktigaste av H.K.O:s verksamhetsgrenar och det arbetet bedrevs under ledning av KFUM:s världsförbunds krigsfångehjälp, på uppdrag av den ovan nämnda organisationen ECCO. H.K.O. koncentrerade sin hjälp till Tyskland eftersom krigsfångelägrens antal var störst där, men kom senare även att ha delegater i bland annat Frankrike, England och USA. I juni 1940 utsändes den första svenska krigsfångesekreteraren på H.K.O:s bekostnad till fånglägren i Tyskland. Senare samma år sändes ytterligare tre svenskar till Tyskland. Totalt verkade över hundra krigsfångesekreterare i olika länder vid andra världskrigets slut, några av dessa bekostades av H.K.O. medan de allra flesta verkade på KFUM:s världsförbunds bekostnad.

Krigsfångesekreterarna ägnade sig åt att besöka krigsfångelägren och i samtal med krigsfångarnas förtroendemän ta reda på och försöka uppfylla krigsfångarnas önskemål. En viktig uppgift var att försöka hitta nyttiga och stimulerande fritidssysselsättningar för krigsfångarna. H.K.O. samlade in böcker, sportredskap, musikinstrument, verktyg m.m. En annan viktig uppgift var att försöka förmedla kontakt mellan krigsfångarna och deras anhöriga. Krigsfångesekreterarna bedrev även andlig verksamhet i krigsfångelägren, både genom personliga samtal med krigsfångarna och genom att skaffa nattvardskärl eller inredning till gudtjänstrummen.

Vid sidan av krigsfångehjälpen hjälpte H.K.O. bland annat internerade fångar i Sverige, organiserade efterkrigshjälp för flyktingar och så kallade displaced persons, organiserade omfattande förmedlingsverksamhet av gåvopaket, kläder och livsmedel samt bedrev läger för pojkar och unga män i Mainau i Tyskland. Beslut om att avsluta H.K.O:s verksamhet fattades av arbetsutskottet den 14 maj 1952.

Arkivet efter Hjälp Krigets Offer!, som ingår i KFUK-KFUM:s arkiv, är välbevarat och innehåller protokollen i sin helhet, en omfattande korrespondens, krigsfångesekreterarnas rapporter från fånglägren samt pressklipp med intervjuer och artiklar skrivna av krigsfångesekreterare och ledande personer inom H.K.O.

Arkivet levererades till Riksarkivet på 1950-talet och har i något skede blivit numrerat och försett med etiketter som kortfattat redogjorde för innehållet i respektive volym. Eftersom etiketterna inte stämde helt, förteckning saknades och volymerna inte stod i någon logisk ordning förtecknades arkivet hösten 2010. Den ursprungliga ordningen inuti volymerna behölls i stor utsträckning. Vissa mindre ändringar gjordes. I volymanmärkningen anges den gamla volymmärkningen t.ex. HKO 1.

Efter att arkivet ordnats hösten 2010 hittades en förteckning över de flesta volymernas innehåll i H.K.O:s arkiv. Det visade sig att det var Henry Söderberg, f.d. krigsfångesekreterare som gjorde förteckningen 1992-1993. En kopia av denna förteckning finns nu i första volymen i H.K.O:s arkiv, volym A1:1.

Övriga arkiv vid Riksarkivet som även innehåller handlingar rörande H.K.O:s verksamhet är Henry Söderbergs samling rörande krigsfångehjälpen (SE/730131/01/07/11) och Hugo Cedergrens arkiv (SE/730131/01/07/07).

Riksarkivet

Mikaela Nybohm

I samband med att KFUK-KFUM:s arkiv har ordnats och förtecknats under 2013-2014 har ytterligare några volymer som rör Hjälp Krigets Offer hittats. Dessa volymer har ordnats in i arkivet för Hjälp Krigets Offer i februari 2015. Det gäller volymerna Ö1:4-7 samt K1:1. Se närmare uppgifter om dessa volymer i respektive serie. Ö1 samt K1.

Mikaela Nybohm 2015-02-11

Tillgänglighet

Deposition

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se även: Henry Söderbergs samling rörande krigsfångehjälpen (SE/RA/730131/01/07/11)

Se även: Gösta Lundins personarkiv (SE/RA/721114)

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2017-09-07 09:53:55