Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Arbetarskyddsstyrelsen Tillsynsavdelningen

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)

Basic data

Reference codeSE/RA/420637/03
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yRji6jhOWA1PRLLXq268k3
Extra ID03
Extent
1 ADB-upptagningar  (-)
289.3 Hyllmeter 
Date
1958–1989(Tidsomfång)
Terms and conditionsJa
Notes on terms and conditionsSekretess enligt OSL 28:14 kan gälla i serierna F2A, F2B, F2C, F5B, F5C och F5D.
Läkarjournaler är sekretessbelagda enligt OSL 25:1.
Archive institutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)
Record creator / Origination
Arbetarskyddsstyrelsen
Alternativa namn: ASS

Content

Introduction (older form)Tillsynsavdelningen
Tillsynsavdelningen bar å sin sida ansvaret för utarbetandet av nya eller omarbetning av gamla föreskrifter och hade vidare att tillse att arbetsmiljölagstiftningen och de utfärdade regelverken efterlevdes. i uppdraget ingick även att kontrollera en del av de bestämmelser som berörde hanteringen av kemiska produkter. Slutligen bar tillsynsavdelningen det övergripande ansvaret för planering och samordning av Yrkesinspektionen.

Föreskrifter och projekt
En viktig och stor del av Tillsynsavdelningens uppgift låg i att utarbeta föreskrifter, vilka resulterade i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS, serie B 1). De författningar som Arbetarskyddsstyrelsen gav ut skulle följa och återspegla arbetsmiljölagen. Projektet och föreskrifterna reflekterade tydligt de förändringar som skedde i samhället. Under 1970-talet uppmärksammades på bred front de kemiska hoten, risker med asbest, jetbränsle, vinylklorid och det nygamla problem som blyexponeringen utgjorde. Inom styrelsen arbetade man intensivt med att slå fast vilka gränsvärden som kunde sättas för de farliga ämnen som förekom i arbetsmiljön. Det skulle så småningom resultera i en anvisning om Hygieniska gränsvärden.

Under 1980-talet förskjuts intresset till att omfatta de risker som är förenade med buller, vibrationer från maskiner och klimatfaktorer. De belastningsergonomiska frågorna uppmärksammades såväl i utbildning som i föreskrifter. Vi får en allmän debatt och krav på mer information av hur man kan minimera risker vid hantering av farliga kemiska ämnen som t ex asbest och lösningsmedel, men också smittämnen som mikroorganismer och blodsmitta. En livlig debatt fördes om de elektromagnetiska fältens skadeverkningar.

Behovet av att under lång tid följa hälsoeffekterna och därav följande regelbundet återkommande läkarundersökningar har ibland lett fram till skapandet av långa tidsserier. I Tillsynsavdelningens serie F 5 B kan man följa från 1930-talet och framåt både diskussioner och konkreta åtgärder när det gäller silikos (eller dammlunga, orsakad av kvartsdamm), men också andra sjukdomar som orsakats av exponering för asbest, bly eller styren.

Silikosprojekten
Inför 1962 års vårriksdag lades en motion fram där man föreslog att Statens institut för folkhälsan och Arbetarskyddsstyrelsen gemensamt skulle arbeta fram ett åtgärdsprogram för att förhindra nya silikosfall. Det handlade bland annat om att inspektera speciellt utsatta arbetsplatser, utveckla metoder för att bedöma risker, få fram tekniska lösningar för att förhindra dammspridning och slutligen även arbeta fram ett centralt silikosregister. Utredningen skulle omfatta 100 företag där läkarundersökningar enligt lagen måste genomföras, samt omkring 40 järngjuterier. Anledningen till att man ville skapa ett silikosregister var att tiden innan en person uppvisade symptom kunde variera stort, allt från 10 upp till 30 år.

Silikosutredningen tillsattes 1963 och avslutade sitt arbete 1969 (Arbetsmedicinska institutet, serie F 5). Slutresultatet redovisades i boken "Silikos i Sverige". Det mer ambitiöst upplagda silikosprojektet skulle därefter ta vid. Arbetet påbörjades 1968 och avslutades år 1974 (Arbetsmidicinska insitutet, serie F 6). Resultaten redovisades senare i tre delrapproter. Fältundersökningen bedrevs huvudsakligen under åren 1968-1974 och provtagningar skedde på över 1000 arbetsplatser samtidigt som generella riskbedömningar gjordes gällande ytterligare cirka 600. Vid denna tid fanns omkring 3000 arbetsställen där de totalt cirka 30 000 arbetstagarna utsattes för kvartsdamm.

Även efter denna tidpunkt fortsatte man att följa frågan och samma år som silikosprojektet avslutades tillsattes därför Silikosuppföljningsprojektet (Tillsynsavdelningen, serie F 2 A). Det kom mer att inrikta sig på att få fler företag att införa de nya tekniska innovationer som förhindrade dammspridning.

Arkivet upphör
I Samband med att myndigheten införde PÄR, Paralog ärendehanteringssystem, slog man ihop administrativa avdelningens och tillsynsavdelningens diarier och bildade ett gemensamt. Sammanslagningen blev ett slags brytpunkt som ledde till att man valde att avsluta Arbetarskyddsstyrelsens arkiv för åren 1973-1989. Däremot upphörde varken myndigheten eller dess verksamhet, utan Arbetarskyddsstyrelsens arkivmaterial från 1990-2000 är följaktligen ordnat och förtecknat som ett eget arkiv.

Sökingångar
Såväl administrativa avdelningen som tillsynsavdelningen hade ett antal diarier och register, vilket å ena sidan återspeglar den komplexa, omfattande och mångåriga verksamheten på Arbetarskyddsstyrelsen. Å andra sidan är deras användbarhet något begränsad eftersom det är ibland relativt svårt att förstå hur de är uppbyggda eller tänkta att användas.

Diarie-/dossierplanerna med sakord fungerar som sökingångar till stora delar av arkivmaterialet. Även arkivförteckningen för respektive avdelning kan användas som en sökingång.

Sekretess
Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar styrs av tryckfrihetsförordningen, medan offentlighets- och sekretesslagen reglerar en statlig myndighets handläggning vid registrering, utlämning och övrig hantering av allmänna handlingar. Bestämmelser kring hur allmänna handlingar omfattas av sekretess finns beskrivna i offentlighets- och sekretesslagen.

När det gäller sekretessbestämmelser är 15 kap. 2 § ännu tillämplig vad gäller en del av materialet som ingår i Administrativa avdelningens serie F 5. Uttag ur register bör i enlighet med regler gällande forskning om arv och miljö 24 kap. 2 § inte tillåtas annat än gällande den egna personen alternativt, att uppgifterna inte längre direkt kan kopplas till en enskild person. Vad gäller läkarjournaler bör restriktivitet råda då de bör omfattas av bestämmelserna i 25 kap. 1 §. Det 28 kapitlet 14 paragrafen om Enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden bör vara tillämpliga för Administrativa avdelningens H-serie och uppgifter som omfattas av dessa bestämmelser kan också återfinnas i Tillsynsavdelningens serie F 2 A, F 2 B, F 2 C samt F 5 B, F5 C och F 5 D.

Informationssystemet om arbetsskador (ISA) omfattades av statistiksekretessen 24 kap. 8 §. Vidare gällde datalagen, som i sin tur var en föregångare till personuppgiftslagen (PUL).

Deliveries

Nytt material har inkommit till arkivet
Date
1958–1989
Extent
0.3 Hyllmeter 
289 Hyllmeter 
Delivery date2016-07-25

Accessibility

SecrecyJa

Control

Created25/11/2008 10:38:25
Amended25/10/2023 11:50:41