Tuna kommun / Kristidsnämnden  (1939 – 1950)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
2209 Tuna kommun / Kristidsnämnd
Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 var man inte så oförberedd som 1914, då de flesta inte trodde på att det kunde bli ett storkrig i det civiliserade Europa. 1939 kunde man också bygga på erfarenheterna från första världskriget, och försörjningen under andra kriget fungerade mycket bättre. Vissa varor kunde inte importeras, ransoneringskort fanns för de flesta födoämnen och även för kläder, skor och drivmedel - bilarna kördes på gengas eftersom olja inte kunde importeras. Fisk var inte ransonerat, men de kalla vintrarna och minläggningen i havet gjorde tillgången begränsad; det blev dock inga sådana livsmedelsproblem som under första kriget.
Genom lagen ”om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter” (SFS 1939:254) fick Kungl. Maj:t vid krig eller krigsfara ålägga kommun att inrätta kristidsnämnd. Länsstyrelse beslutade om kristidsnämndens verksamhetsområde och kunde besluta om avvikelser från gällande kommunindelningar. Istället för en kristidsnämnd i varje kommun kunde kommunala kristidsförbund bestående av flera kommuner införas (SFS 1939:659).
Att döma av bevarade protokoll från kristidsnämnder i små landskommuner var de lokala politikerna inte särskilt engagerade i kristidsfrågorna och ställde sig ganska kallsinniga till förslag uppifrån om t ex olika odlingar för att förbättra folkförsörjningen.
På länsnivå inrättades enligt SFS 1939:657 särskilda kristidsstyrelser (i större län två eller flera) för att bistå de centrala kristidsmyndigheterna, Folkförsörjningsnämnden, senare Statens livsmedelskommission med flera. Kristidsstyrelserna skulle även övervaka de kommunala kristidsnämnderna. Kristidsstyrelsernas arkiv förvaras antingen hos länsstyrelserna eller hos landsarkiven. Arkiven efter Statens livsmedelskommission återfinns hos Riksarkivet.
Med lagen om kristidsnämnder (SFS 1939:658) blev kristidsnämnder obligatoriska i kommunerna från den 20 september 1939. Till kristidsnämndernas uppgifter hörde dels att följa det som de centrala kristidsmyndigheterna och kristidsstyrelserna beordrade dem, vilket bland annat innebar att inventera varor och förnödenheter i kommunen, utdela ransoneringskort med mera. Kristidsnämnderna skulle även på eget bevåg vidta åtgärder för att lindra tidens (kristidens) verkningar i kommunen.
Kristidsnämnderna bestod av minst två och högst åtta ledamöter. Ordförande utsågs av kristidsstyrelse och kommunen utsåg övriga ledamöter.
Från den 1 januari 1950 (SFS 1949:471) behövde kommunerna inte längre tillsätta särskild kristidsnämnd. Arbetsuppgifterna kunde i fortsättningen vid behov tas om av annan kommunal nämnd.
Litteraturtips: Nordin Stefan ”Karbennings kristidsnämnds historia och arkiv” i Arkiv samhälle och forskning 1992:3.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2209
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/VwvpY38tEqU8FN5cXkUSP2
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2209