Tuna kommun / Kommunalstämman  (1863 – 1955)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
2200 Tuna kommun / Kommunalstämmans arkiv
Kommunalstämman infördes den 1 januari 1863 (SFS 1862:13) och var landskommunernas högsta beslutande organ. Till skillnad från föregångaren, sockenstämman, där ortens präst var självskriven ordförande, var kommunalstämman en helt och hållet borgerlig institution. Kommunalstämman övertog beslutanderätten i samtliga frågor, utom sådant som rörde skolan och kyrkan, från sockenstämman. Kyrko- och skolfrågor blev den samtidigt startande kyrkostämmans område. En viktig skillnad mellan sockenstämman och kommunalstämman var också att kommunalstämman fick rätt att beskatta sina medlemmar. Kommunalstämman fick även rätt att ställa upp egna ordningsregler för kommunen i vissa fall, och att fastställa viten för den som bröt mot dessa.
Tre ordinarie (obligatoriska) kommunalstämmor skulle hållas varje år. Den första skulle hållas i mars och behandla föregående års räkenskaper och förvaltning samt val av landstingsmän. Den andra skulle hållas i oktober och besluta om kommunens kommande utgifter och inkomster. Den tredje gick av stapeln i december och hölls för att granska fyrktalslängden (röstlängden), debiterings- och uppbördslängden (skatten) samt att välja personer till olika befattningar inom kommunen. Kommunalstämman hölls även då ordförande vid kommunalstämman, Kungl. Maj:ts befallningshavande (länsstyrelse) eller någon enskild medlem av kommunen så önskade.
Rösträtt vid kommunalstämman hade alla som betalade skatt, även bolag kvinnor och omyndiga, i kommunen. Alla som hade rösträtt vid stämman hade också rätt att föra sin egen talan vid den. Rösterna räknades innan den allmänna rösträtten infördes för kommuner år 1918 i så kallade fyrkar som var direkt kopplade till hur mycket den röstberättigade betalade i skatt dels för sitt jordägande, dels för sina inkomster.
Ordförande och vice ordförande vid kommunalstämman utsågs på fyra år. För att vara valbara måste de ha fyllt minst 25 år. Därtill måste de vara fria från skuld och inte fällda för något brott.
Själva besluten på stämman togs genom att ordförande efter överläggningarna författade en proposition som var så utformad att den antingen kunde besvaras med ett ja eller nej. Efter att stämmodeltagarna ropat antingen ja eller nej tillkännagav ordförande hur han uppfattat att beslutet utfallit. Om ingen begärde omröstning befästes sedan beslutet med ett klubbslag. Ordförande skulle även föra, eller låta föra, protokoll över ämnet för stämmans överläggning och naturligtvis själva beslutet.
För att verkställa kommunalstämmans beslut utsåg den en kommunalnämnd. Nämnden fick med tiden även i uppgift att bereda ärenden innan de togs upp för behandling hos kommunalstämman.
Kommunalstämman hade rätt att överlåta sin beslutanderätt till kommunalfullmäktige om den så önskade. Detta var emellertid mycket ovanligt på landsbygden, trots att det nog kunde vara ganska opraktiskt med den form av stormöten som kommunalstämman utgjorde, särskilt i kommuner med högt invånarantal. Från 1918 blev dock kommunalfullmäktige obligatorisk i landskommuner med fler än 1 500 invånare och från 1938 i landskommun med fler än 700 invånare. I landskommuner med kommunalfullmäktige inskränktes kommunalstämmans verksamhet till att avgöra ärenden där särskilda bestämmelser om rösträtt gällde, val av ordförande och vice ordförande till stämman, frågor om införande eller avskaffande av kommunalfullmäktige, var stämman ska hållas och var dess protokoll skulle förvaras och val av nämndemän och vissa elektorer.
Kommunalstämman försvann inte helt förrän i och med att 1953 års kommunallag (SFS 1953:753) trädde i kraft den 1 januari 1955. Från och med år 1955 är kommunalfullmäktige landskommunernas högsta beslutande organ. Handlingar från socken- och kyrkostämmor förvaras antingen hos landsarkiven eller hos respektive kyrka. Kommunfullmäktiges handlingar efter 1955 förvaras hos respektive kommun.
Fyrk var en skatteenhet 1862-1909, en motsvarighet till våra dagars skattekrona. Varje skattskyldig påfördes ett fyrktal som grundade sig både på inkomst och fast egendom. Fyrktalet reglerade den kommunala beskattningen men också rösträtten - ju fler fyrkar, desto fler röster. Svensk Uppslagsbok 1935 menar att fyrken före 1910 utgjorde en norm för den kommunala beskattningen på landsbygden. Före 1862 fanns denna form av kommunal beskattning även i vissa städer. Ännu förekommer vägfyrk som beräkningsgrund för vägskatt.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2200
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/rUD7Lcq04qUptKc4Qv1Wl2
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2200