Sök i arkiven
Genvägar MENY

Tuna kommun / Nykterhetsnämnden  (1923 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
2211 Tuna kommun / Nykterhetsnämndens arkiv
Enligt lagen om behandling av alkoholister (SFS 1913:102) kunde den som var hemfallen åt dryckenskap dömas till alkoholistanstalt. Ansökan om intagande på dylik anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda nykterhetsnämnden. Om inte särskild nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft den 1 augusti 1916 (SFS 1916:304).
Med tiden fick nykterhetsnämnden fler uppgifter vid sidan om ingripandet mot alkoholister. Enligt SFS 1918:464 fick nykterhetsnämnden förbjuda försäljning av alkoholaktiga preparat om det visade sig att dessa missbrukades. I förordningen om försäljning av pilsnerdricka (SFS 1919:406) lades en stor del av uppsikten av denna försäljning på kommunerna. Samma sak gällde förordningarna om försäljning av rusdrycker (SFS 1917:340 och 1937:436).
Den 1 juli 1931 ersattes 1913 års lag om behandling av alkoholister av en ny alkoholistlag (SFS 1931:233 som i sin tur ersattes av lagen om nykterhetsvård SFS 1954:579). Enligt denna skall nykterhetsnämnd finnas i varje kommun. En speciell nämnd behövde emellertid inte inrättas, utan fattigvårdsstyrelsen kunde vara nykterhetsnämnd. Nykterhetsnämndens ledamöter utsågs av kommunen och skulle i landskommun bestå av minst tre ledamöter och i stadskommun minst fem ledamöter. Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna och om läkare fanns inom kommunen så var det lämpligt att denne blev ledamot.
Om nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var ”hemfallen” åt alkoholmissbruk skulle den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att undersöka personens alkoholvanor. Om inget annat hjälpte kunde nämnden ställa personen under övervakning. Om inte heller detta hjälpt kunde nykterhetsnämnden ansöka hos länsstyrelsen om att få personen placerad på alkoholistanstalt.
För att ha uppsikt och tillsyn över de kommunala nykterhetsnämnderna infördes år 1939 länsnykterhetsnämnder. Central myndighet i nykterhetsfrågor var Socialstyrelsen.
Från den 1 juli 1970 kunde socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd slås samman till en gemensam social centralnämnd (SFS 1976:296). Dessa ersattes den 1 januari 1982 av socialnämnder (1980:620).
Litteraturtips: Nycander Svante, Svenskarna och spriten (Stockholm, 1996).
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2211
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/5T0oXX5GWKAW9PbWPyz0gC
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2211