Sök i arkiven
Genvägar MENY

Tuna kommun / Folkskolstyrelsen

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
2204 Tuna kommun / Folkskolstyrelsens arkiv
Det kommunala skolväsendet har främst bestått av två delar, dels det obligatoriska skolväsendet i form av grundskolan och dess föregångare och dels av de frivilliga skolformerna realskola, gymnasier och gymnasieskola.
Skolans verksamhet följde inte med över till den borgerliga kommunen vid 1862 års kommunreform utan stannade kvar hos den kyrkliga församlingen och dess skolråd fram till antingen år 1932 eller år 1952/1955 beroende på vilken typ av kommun det gällde. Realskolorna och gymnaseskolorna sorterade i allmänhet under statligt huvudmannaskap fram till mitten av 1960-talet.
Grunden för skolväsendet var 1842 års folkskolestadga som föreskrev att samtliga landets socknar skulle ordna folkskola. Inledningsvis var inte undervisningen så omfattande och det förekom att undervisningen skedde i ambulerande skolor eller som ren hemundervisning. Skolplikten var fram till år 1882 relaterad till de kunskaper som krävdes för att kunna genomgå konfirmationundervisningen. Ungdomar som privat kunde inhämta motsvarande kunskaper omfattades inte av skolplikten.
1882 fastställdes att skolplikten skulle omfatta åldrarna sju till fjorton år. Folkskolan blev därmed i praktiken sexårig, men om eleven inhämtat kunskaperna på kortare tid kunde denne befrias från skolgång. Från år 1918 blev den så kallade fortsättningsskolan efter folkskolan obligatorisk och kunde ha en allmän eller praktisk inriktning som hade vissa likheter med yrkesskolan.
År 1937 fattar riksdagen beslutet att den obligatoriska skolgången ska förlängas till sju år. Tillkomsten av det sjunde skolåret innebar att fortsättningsskolan minskade i betydelse.
1909 tillkom en lag som gjorde det möjligt för städer som hade fullmäktige att ta över ansvaret för folkskolan. Ansvaret efter överflyttningen skulle ligga hos en folkskolestyrelse vilken till hälften valdes av kyrkostämman och till hälften av stadsfullmäktige.
Nästa viktiga förändring var 1930 års lag om skolstyrelse i vissa kommuner. Den innebar att kommuner som hade eget skoldistrikt och hade fullmäktige skutte överta hela ansvaret för folkskolans verksamhet. I övriga kommuner fortsatte ansvaret att ligga på den kyrkliga församlingen.
Den kyrkliga församlingens ansvar försvann helt i och med en lagändring som trädde i kraft 1 januari 1955. I praktiken hade kommuerna i de flesta fall tagit över ansvaret redan vid storkommunreformen år 1952.
1958 sker nästa stora förändring genom att hela skolväsendet, även de frivilliga skolformerna, samordnas i samma organisation kallad skolstyrelsen. Skolstyrelsen kunde även ansvara för de statliga läroanstalerna inom kommunen. Från år 1958 ersattes folkskolestyrelserna av skolstyrelser. Samma år tog även kommunerna över läroverken och realskolorna från staten.
Enligt skolstyrelselagen (SFS 1956:614) skulle det finnas en skolstyrelse i varje borgerlig kommun. Skolstyrelsen utgjorde styrelse för all obligatorisk skola inom kommunen vare sig skolan drevs av kommunen eller staten. Till arbetsuppgifterna hörde bland annat att uppmärksamt följa skolväsendets tillstånd inom kommunen, svara för samordningen av skolväsendet inom kommunen, främja pedagogisk försöksverksamhet och samarbete mellan hem och skola. Till att biträda skolstyrelsen fanns en skolchef, i större kommuner kallad skoldirektör. Skolstyrelsen tillsattes av kommunens fullmäktige.
I den allmänna skolstadgan (SFS 1958:387, ersatt av 1971:235) finns fler föreskrifter om ledningen och förvaltningen av skolväsendet. Skolstyrelselagen ersattes 1962 av en skollag (SFS 1962:319), som i sin tur ersattes av den nu gällande skollagen 1985 (1985:1100).
I varje län skulle finnas en länsskolnämnd (SFS 1958:387). Dessa var statliga tillsynsorgan och övertog uppgifter från folkskoleinspektörerna samt de uppgifter rörande undervisningsväsendet som legat hos domkapitlet och länsstyrelsen. Länsskolnämnderna lydde under Skolöverstyrelsen (SÖ). Arkivet efter Skolöverstyrelsen förvaras hos Riksarkivet, medan arkiven efter länsskolnämnderna i regel förvaras hos respektive landsarkiv.
1962 fattas beslut om obligatorisk nioårig grundskola. Grundskolereformen skulle vara genomförd senast läsåret 1972/1973 och grunskolan skulle bestå av tre olika stadier: lågstadium, mellanstadium och högstadium. 1968 fattas beslut om att även högstadiet skulle ha en sammanhållen studiegång utan uppdelningar på olika inriktningar under högstadiets sista del.
För handlingar från grundkolans verksamhet efter år 1970 hänvisas till Vimmerby kommuns skolstyrelses arkiv.
Kravet på en obligatorisk skolstyrelse upphörde den 1 januari 1991. Kommunerna får efter nämnda datum själva bestämma hur nämndorganisationen skall se ut.
Hänvisningar till orter
Tuna kommun (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2204
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/aUzj6nhn0Q3FlKVisoQ133
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2204