Sök i arkiven
Genvägar MENY

Tuna kommun / Kommunfullmäktige

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikH I S T O R I K
Vimmerby kommun, Centralarkiv 227
2201 Tuna kommun / Kommunalfullmäktiges arkiv
Landskommuner 1863-1954
Redan vid införandet av kommuner år 1863 hade kommunalstämman, landskommunernas högsta beslutande organ, rätt att överlåta sin beslutandrätt på ett kommunalfullmäktige. Det var dock mycket ovanligt att kommunalstämmor använde sig av den möjligheten. Före år 1918 hade endast 33 landskommuner infört kommunalfullmäktige. År 1918 blev kommunalfullmäktige obligatoriskt i kommuner med över 1 500 invånare och år 1938 i kommuner med fler än 700 invånare. Införandet av kommunalfullmäktige innebar att det urgamla systemet med beslutande stämmor ersattes av ett representativt system.
Det kommunalfullmäktige som blev möjligt att införa år 1863 hade vissa restriktioner. Frågor om uttaxering för längre tid, lånefrågor, justering av debiterings- uppbörds- och fyrktalslängd med mera var förbehållna kommunalstämma. När kommunalfullmäktige blev obligatoriskt för landskommuner med fler än 1 500 invånare togs dessa restriktioner bort. Kommunalstämman fanns likväl kvar fram till och med år 1954, dock med få uppgifter varav den viktigaste var att justera debiterings- och uppbördslängden.
Enligt 1930 års lag om kommunalstyrelse på landet (SFS 1930:251) skulle kommunalfullmäktige bestå av följande antal ledamöter:
15 - 20 ledamöter i kommun med mindre än 2 000 invånare 15 - 25 ledamöter i kommun med 2 000 till 5 000 invånare 20 - 30 ledamöter i kommun med 5 000 till 10 000 invånare, och 25 - 40 ledamöter i kommun med över 10 000 invånare.
Exakt hur många ledamöter fullmäktige skulle ha bestämdes av kommunalstämman.
Kommunalfullmäktige valdes på fyra år och utsåg själva sin ordförande. För att verkställa sina beslut utsåg den en kommunalnämnd. Nämnden hade även, då det inte ankom någon annan nämnd eller styrelse inom kommunen, i uppgift att bereda ärenden innan de togs upp för behandling hos fullmäktige.
Själva besluten på fullmäktigemötena togs genom att ordförande efter överläggningarna författade en proposition som var så utformad att den antingen kunde besvaras med ett ja eller nej. Efter att ledamöterna ropat antingen ja eller nej tillkännagav ordförande hur han uppfattat att beslutet utfallit. Om ingen begärde omröstning befästes sedan beslutet med ett klubbslag. Ordförande skulle även föra, eller låta föra, protokoll över ämnet för stämmans överläggning och naturligtvis över själva beslutet.
Även i kommun mindre än 700 invånare kunde kommunalstämman besluta att inrätta fullmäktige och överlämna beslutanderätten till dessa efter 4 år, alltså efter ett mellankommande val. Avsikten var att kommunalstämman skulle avskaffas, och enligt kommunallagen 1953:753, som gällde från 1955 (1953:754 upphävde 1930:251 om kommunal styrelse på landet med alla tillägg) är kommunalfullmäktige (från 1971 kommunfullmäktige) det beslutande organet; kommunalstämma nämns inte längre. Från 1974 väljs kommunfullmäktige samtidigt med riksdagsmän, men tidigare var det kommunalval vartannat år och riksdagsval vartannat, dvs det var fyra år mellan varje typ av val.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/H252/VIMKOARK_2201
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pTxBQyvsz9CYdGYMJX8uy6
SpråkSvenska
ExtraIDVIMKOARK_2201