Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Huvudarkivet

Frälsningsarméns arkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730066/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XvFYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
54 Hyllmeter 
Datering
1878–2015(Tidsomfång)
1888–2000(Huvudsaklig tid)
VillkorDelvis
VillkorsanmSerie F45 kan innehålla känsliga uppgifter.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Delvis oförtecknat
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Frälsningsarmén
Kategori: Förening. Religiösa föreningar

Innehåll

Syfte & innehållMaterialet som lämnats till Riksarkivet består till största delen av brev, kopieböcker, register/rullor, klippböcker och räkenskaper som uppstått i Frälsningsarméns verksamhet. Det finns även material som visar Frälsningsarmén som aktiv användare av nya media såsom radio och TV, samt handlingar om Frälsningsarméns museum.

Louise Skytte 1985/redigerat Barbro Kvist Dahlstedt 2020
Ordning & strukturIndelningen har följt det allmänna arkivschemat, men dessutom har till forskarens hjälp utarbetats ett brevregister till det mesta av brevsamlingen. Om de ej införts i brevregistret har detta noterats i arkivförteckningen.

I den gamla förteckningen står följande lista för korrespondensen:
Brevsamling 1-330
Brev, allmänna 2-205
- från IHK London 206-208
- till Fältdepartementet 209-267
- Finans-Fastighetsdepartementet 268-288
- Demonstrationsdepartementet 289-298
- från Divisionerna, allmänt 299-301
- från Divisionerna, Hudiksvall 302-305
- till Divisionerna, Karlstad 306-308
- Visby distrikt 309-312

Louise Skytte 1985/redigerat Barbro Kvist Dahlstedt 2020
Arkivhistorik"I East End i London mot kvällshimmel röd
en William Booth såg ditt sken.
Då greps han av kärlek till själar i nöd
och grundade Frälsningsarmén."

Ungefär så slutar en dikt, jag för många år sedan läste i ett av Stridsropets julnummer. Denna nya rörelse, som växt fram i Londons slum, kom efter några år hit till Sverige, närmare bestämt 1882. Den utlösande faktorn var ett besök, som Bramwell Booth, general Booths äldste son, gjorde i Värnamo.

Under sitt besök i staden höll han en predikan i stationsbyggnaden och en av de uppmärksamma åhörarna var en av stadens bokhandlare, nämligen Hanna Ouchterlony. Hon blev så småningom inbjuden till London för att studera Frälsningsarméns arbete och hon anslöt sig där till rörelsen.

I december 1882 kom så Hanna Ouchterlony tillbaka, åtföljd av några medarbetare, bland dessa svenskan Jenny Swenson, Frälsningsarméns "sångfågel". Den nya rörelsen möttes av mycket motstånd och man talade föraktligt om "kjortelmajoren".

Det fanns dock även människor som tog Frälsningsarmén i försvar, inte minst var detta fallet med flera ur de högsta kretsarna i vårt land.

Genom svårigheter och kamp, inte minst med fridstörare, men även med polis och kyrka, gick dock arbetet framåt och "kårer" öppnades över hela landet, från norr till söder.

Hand i hand med den rent andliga verksamheten, som vände sig främst till de utslagna, men även attraherade andra åhörare, gick den sociala. "Soppa, tvål och frälsning" hörde intimt samman med Frälsningsarméns sätt att arbeta. Det var troligen det sociala arbetet som gav Frälsningsarmén den respekt den senare kom att möta, också hos icke bekännande kristna.

Till det sociala arbetet fördes inte bara den sociala verksamheten, utan också arbetet bland döva och synskadade.

På Kurön finns en alkoholistanstalt, som drivs av Frälsningsarmén och på Sundsgården i Stenhamra socken finns ett skolhem för pojkar. Första ledaren för Frälsningsarmén i Sverige var Hanna Ouchterlony, men sedan förblev ledarna engelsmän med några få undantag. Bland de svenska ledare Frälsningsarmén haft kan främst nämnas den kände och välkände smålänningen Karl Larsson. Här kan även nämnas Gösta Blomberg, samt den nuvarande ledaren för Frälsningsarmén i Sverige, den trygge dalmasen Sven Nilsson.

Frälsningsarmén är en internationell rörelse med arbete i ungefär 88 länder, många av dessa i "tredje världen". Svenska officerare arbetar i Afrika, Asien och Syd-Amerika i sjukvård och skolarbete. Nämnas kan att rektor för officersskolan i Singapore är en svensk officer, Gunvor Paulsson.

Louise Skytte 1985/redigerat Barbro Kvist Dahlstedt 2020
Allmän anmärkningHuvudarkivet har flyttats från Marieberg till Arninge i augusti 2015.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2023-09-27 13:43:15