Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svaneholms Bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51175
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/nR787b7UqKwYPucOkay1z4
Omfång
23,1 Hyllmeter  (27/80, 43/80, 44/80, 77/85.)
Datering
1721–1989(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Svaneholms bruk (1694)
Alternativa namn: Hunton Swanboard AB
Alternativa namn: Svaneholms AB  (1910 – )
Alternativa namn: Svaneholms bruk AB
Alternativa namn: Swanboard AB  (1944 – )
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Kartongfabrik, träfiberplattor, träsliperi)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 9/81
Inledning (äldre form)Svaneholms Bruk

Vid ett vattenfall i förbindelseleden mellan sjöarna Mellansvan och Östersvan i Svanskogs socken anlades 1694 ett järnbruk. Det var brukspatron Carl Uggla på Hammarsten i Grums som detta år fick privilegium på ett järnbruk med tvenne härdar. 500 skeppund järn fick smidas per år. Genom en överenskommelse med Kohlsäters bruks ägare 1724 och privilegium från Bergskollegium fick bruket rätt till kolning på flera hemman i Silleruds och Långseruds socknar. Svaneholms bruk är ett typiskt exempel på en bruksanläggning som placerats i en gammal kulturbygd. Smidet utökades 1738 till 920 skeppund.

Under 1700-talet drabbades bruket vid två tillfällen av eldsvåda. Stångjärnssmedjan nybyggdes 1801 och försågs med två stångjärnshamrar och tre härdar. Delar av stångjärnsproduktionen såldes till manufakturverket i Snarkil i Sillerud. Smidet vid Svaneholms bruk var 1802 1 258 skeppund stångjärn efter överflyttning av en härd från ett bruk i Sillerud. 1857 blev smedjan nybyggd återigen med tre stångjärnshamrar - En tysk härd och två lancashirehärdar. Vid denna tid var restriktionerna som rörde smidet upphävda. Svaneholm upphörde som järnbruk 1884. Den kontroll som Bergskollegium fram till 1846 utövat över järntillverkningen, hade utgjort ett visst skydd för ett litet järnbruk som Svaneholm, som dock i längden inte kunde härda ut i konkurrensen. Bruket hade också besvärliga transportvägar. Tackjärnet hämtades från Filipstads- och Persbergs bergslager.

1889 anlades träsliperi i den gamla smedjan. Verksamheten gick mycket trögt i början. Vid mitten av 1890-talet sysselsatte träsliperiet 26 arbetare och producerade 688 ton torr massa. Friskt, nytt kapital tillfördes fabriken 1907, då brukspatron John Brynteson blev ny ägare. 1908-1909 lät han bygga ett nytt träsliperi, som moderniserades 1925-1926. Bruket övergick 1910 till aktiebolagsform och blev Svaneholms AB. 1934 utökades fabriken med en kartongfabrik.

Omkring 1920 bestod bruket av två träsliperier (det gamla hade moderniserats) med tre slipverk, sex pappmaskiner och ett torktorn. Produktionen uppgick till 2 000 ton. I sin ägo hade Svaneholms AB även Sillingsfors bruk i Långseruds socken. Detta bruk bestod av sågverk och valskvarn.

Mot slutet av andra världskriget bildade Svaneholms AB 1944 ett försäljningsbolag i Göteborg, Swanboard AB, som både på hemma- och exportmarknaden skulle sälja Svaneholms produktion av träfiberplattor (board) och papp. 1965 sysselsattes 540 personer vid fabriken i Svaneholm.

Råvaran till Swanboards träfiberplattor kommer från sågverk i form av flis eller som ribb och bakved. Man använder även sågspån. Produktionen av träfiberplattor var i slutet av 1970-talet ca 45 000 ton per år. En stor del av de hårda träfiberplattorna lackeras med härdlack. Även porösa plattor ingår i produktionen. Båda typerna av plattor används för byggnadsändamål. Pappmaskinen hade en kapacitet av 7 000-10 000 ton trämassepapp per år. Pappen används bl a till olika förpackningar, engångstallrikar och ölglasunderlägg. Vidareförädlingen sker emellertid inte i Svaneholm.


Litteratur: Högmer, Carl-Axel, "Svanskog" (1978)
Furuskog, Jalmar, "De värmländska järnbruken" (1924)

Kontroll

Senast ändrad2021-06-22 11:13:28