Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Niklasdams bruk/AB


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51119
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XYCLIq5BHq6ykzSe9sleP7
Omfång
1 Hyllmeter 
Datering
1864–1949(Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Niklasdamms bruk (1666)
Alternativa namn: Niklasdams bruk
Alternativa namn: Niklasdamms AB
Alternativa namn: Niklasdams AB
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk, kvarn)

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 24/80
Inledning (äldre form)NIKLASDAMS BRUK

Norr om staden Kristinehamn i Varnums socken, anlades strax före och efter 1650 tre järnbruk. Sist av de tre anlades 1666 Niklasdams bruk vid Niklasdamsälven. Stångjärnshammaren byggdes på älvens västra strand, d v s i Ölme socken. Byggherre var borgmästare Ekebom i Kristinehamn. Vid anläggning av ett stångjärnsbruk krävdes häradsattest över köp av mark, strömrätt och skog.
Bergmästaren skulle utfärda tillståndsbevis att skog fanns som räckte till brukets behov, samt att bruket inte var till förfång för något annat bruk. Tvist uppstod med ägaren till de två andra hamrarna nedströms i älven, Älvbron och Spjutbäcken, generalinspektoren Crispin Flygge. Efter dennes död fortsatte hans änka striden. Vid förlikning 1681 erhöll änkan Sigrid Ekehielm äganderätten till Niklasdam. Efter nya tvister utfärdades först 1687 privilegium för Niklasdams hammare, som under tvisterna stått oanvänd. Tackjärnet skulle levereras från en ägarinnan tillhörig masugn i Lungsunds socken. Malmen till masugnen forslades från Nordmarksgruvan i Färnebo socken. 1695 var årssmidet 450 skeppund, vilket omkring 1740 utökades till 700 skeppund. Under brukets hela existens användes den tyska smidesmetoden.

Från 1700 ägdes bruket av Gunnar Låstbom och senare av hans arvingar. Efter 1766 torde stångjärnshammaren ha flyttats över älven till Varnumsidan. 1790 ansågs att Niklasdams hammare var för gammal och borde ersättas med en ny. 1814 uppfördes en ny stångjärnssmedja. Liksom den gamla hade den två härdar. 1822 genomgick smedjan en grundlig reparation. En ny smedja på den gamlas plats uppfördes 1840.

1837 förde Niklasdams bruk 1 103 skeppund stångjärn till Kristinehamns järnvåg. 1841 vågfördes 1 430 skeppund och 1847 1 953 skepppund stångjärn. 1852 fick Niklasdam tillstånd att uppföra en ny hammare. Därför vågfördes och utskeppades 7 733 skeppund stångjärn. Då hade 1846 lagen om näringsfrihet trätt i kraft.
Niklasdams produkter, plattjärn och fyrkantjärn till största delen, utskeppades via Göteborg till England och Tyskland. Smidet vid Niklasdams bruk upphörde 1863. Efter smidets upphörande ägnade sig brukspatronen åt sågverksrörelse. Ett nytt sågverk hade uppförts 1860. 1928 förvärvades Niklasdams AB av Uddeholm.

Litteratur: Arvid Ernvik: "Östvärmländska järnbruk" (1968)

(Kjell Johansson 1983)

Kontroll

Senast ändrad2021-06-21 11:52:30