Search the collections
Shortcuts MENU

Sundelin, Jonas Oscar Engelbert (Sågverksförvaltar  (1849 – 1902)

Person

CategoryPerson (släkt)
HistoryJonas Oscar Engelbert Sundelin, Förvaltare Sandö sågverk, f. 5/2 1849 i Arvidsjaur, d. 14/1 1902 i Bollsta.

Fader: Uno August Sundelin f. 22/1 1811 i Arjeplog, d. 22/6 1881 i Stensele. Moder: Catharina Lovisa Grönlund f. 6/3 1816 i Lycksele, d. 9/10 1884 i Nora.

Syskon: Per Alfred Nicolaus Sundelin, kyrkoherde i Ådals-Liden, f. 1838 – d. 1914. Johan August Immanuel, prost i Jönköping, f. 1841 – d. 1909. Carl Axel Frithiof , kyrkoherde i Dala-Husby, f. 1842 – d. 1897. Herman Richard Leopold, affärsman och konsul i Alger, f. 1845 – d. 1881 Uno Robert Ferdinand, domprost i Uppsala, f. 1847 – d. 1896. Elisabeth Augusta f. 1852 – d. 1929. Ernst Samuel, stationsinspektor i Bollsta, f. 1855 – d. 1906

Gift 12/9 1881 med Lydia Magdalena Wellander f. 2/4 1857 i Härnösand, d. 21/1 1928 i Härnösand.

Jonas och Lydias barn:
Hilding f. 15/6 1882 i Sandö, d. 17/5 1836 i Stockholm Gerda Katarina f. 21/7 1883 I Sandö, d. 1/10 1952 i Stockholm Zulamith Amalia ”Mittan” f. 21/8 1885 i Sandö, d. 2/6 1954 i Ström Uno f. 2/3 1887 i Sandö, d. 11/11 1935 i Stockholm Einar f. 5/8 1888 i Sandö, d. 5/1 1949 i Gamleby.

Citat från Karin Sundelins bok ”Pastor Uno och Catarina Lovisa – en bok om lappmarkspräster”:
”Den som Catharina Lovisa födde år 1849 vid flyttningen från Arvidsjaur, Jonas Oscar Engelbert, var ett ovanligt snällt barn. Föräldrarnas fattigdom, som blev alltmera tryckande, gjorde det omöjligt för honom att få någon annan utbildning än den som kunde ges honom i hemmet, där han under somrarna fick läsa för någon av de äldre bröderna…. Vid sjutton års ålder fick Jonas komma till brukspatron Claes Gavelius på Graninge…. Från Graninge kom han till Väija, där han var bokhållare, och därifrån till Sandö sågverk som förvaltare. Han var högt skattad av sina chefer för sin orubbliga redbarhet och mycket avhållen av arbetarna…. När han förlovade sig med den mycket vackra och mycket musikaliska Lydia Wellander, skrev Robert till kära mor och Elise att om någon man på jorden var värd att bli lycklig, så var det Jonas. Men lyckan tar inte hänsyn till sådant, och Jonas liv blev rikt på svårigheter. Han hade därvid en god tillgång i sin stilla humor. Däremot var hans dåliga hörsel honom till stort men, och när telefonen, som han inte kunde begagna för sin dövhets skull, började ersätta skriftliga meddelanden och order från sågverkets ledning, samtidigt som det fick en ny chef, blev han förtidspensionerad. Sina överordnades välvilliga stöd behöll han, också sedan en virkesaffär, som misslyckades alla sannolikhetsberäkningar till trots, hade gjort honom till en ruinerad man. Han dog 1902 av blodförgiftning efter några dagars sjukdom, alldeles som sex år tidigare hans bror Robert”.
Reference codeSE/ARKIS/82276
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/liZ3Ekq4d4wLyGWOg0WIn6
Main sourceArkivförteckning