Sök i arkiven
Genvägar MENY

JEANSONS SLÄKT- OCH VERKSAMHETSARKIV

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad
HistorikKÄRNFAMILJEN JEANSON I KORTHET
Allmänt om släkten Jeanson är att de hade det gott ställt och rörde sig i samhällets övre skikt. Det rådde i regel ingen brist på tillgångar och av korrespondensen att döma hade de även ett anmärkningsvärt kontaktnät med personer sittandes på ofta höga samhällspositioner.
Jöns Jeanson föds möjligen den 10 november 1782, men husförhörslängderna är oeniga och hans ursprung har inte kunnat spåras trots flera försök. År 1800 uppträder Jöns för första gången på gården nr. 48 ½ i Kungsbacka stad, som vid tiden bebos av b.la. rådmannen och handlaren Jacob Ek samt dennes hustru Börta (ibland kallad Brita) Östberg. Jöns börjar sin karriär som dräng hos bemälte familj och blir snart bodbetjänt. Det dröjer dock till 1812 innan han blir handelsman. År 1813 flyttar Jöns till gården nr. 5 i Kungsbacka. Med följer bodbetjänterna Lars (1786-1864) och Christian Jeanson (1796-1854), varav den förra troligen var bror med Jöns medan den senare var det med säkerhet. Den 17 oktober 1819 gifter sig Jöns med mamsell Johanna Lovisa Braune (1780-1829) i Kungsbacka och de får sonen Carl Johan Franz (1822-1850). Hustrun avlider av inflammatorisk feber 1829 och Jöns gifter om sig redan året därpå, den 13 april 1830 i Reftele socken med adelsfröken Carolina Eleonora Gyllensvärd (1788-1849). I det andra äktenskapet föds sonen Gustaf Mauritz (1831-) och dottern Clara Rosalie Elise (1834-1918). Under några år bor familjen på gården Måå i Fjärsås socken. Jöns med familj flyttar senare tillbaka till Kungsbacka och Jöns avlider där den 7 mars 1841. Han begravs tillsammans med sin första hustru där som idag är Kungsbacka gamla kyrkogård.
Jöns efterlämnade, förutom en sörjande familj, också en förmögenhet om cirka 51,000 riksdaler banco (ungefär 6,3 miljoner kronor i 2022 års penningvärde). En del av Jöns privata handlingar såsom brev och spår efter hans affärsverksamhet finns bevarat i arkivet. Där finns även handlingar rörande diverse köp och en bouppteckning med en ovanligt detaljerad förteckning över vad som åts och dracks vid den påkostade begravningen.
Carolina Eleonora Jeanson fr. Gyllensvärd föds den 6 oktober 1795 i Höghult i Södra Hestras socken (i husförhörslängderna har hon emellertid antecknats med olika födelseår och datum. Ofta är hon antecknad som född 1788 eller 1798, varav åtminstone det förra torde vara en förväxling med en storasyster som förvisso hette likadant men som avled redan 1790 i Gryteryds socken. Den Carolina som kom att gifta sig med omnämnde Jöns Jeanson föddes således den 6 oktober 1795 - allt annat är slarv av prästerna). Carolinas far var välborne herr kapten Carl Gabriel Gyllensvärd (1757-1826) och modern fru Maria Eleonora Gyllenhammar (1756-1833). Som kuriosa kan nämnas att farfadern stupade under pommerska kriget 1759 och på moderns sida återfinns de adliga efternamnen af Torestorp och af Segerstad. I början av 1800-talet flyttar familjen till Landeryd mellangård i Långaryds socken. Samma år som fadern dör flyttar Carolina till en hittills okänd ort. Hon dyker däremot upp 1829 i Reftele socken och anges då komma ifrån Skartofta i Skåne. Fram till giftermålet med Jöns Jeanson 1830, tjänstgör Carolina på säteriet Lilla Segerstad som vid den tiden bebos av major Carl Johan von Mentzer och dennes hustru Beata Louise von Völschow med barn. Carolina kommer till Kungsbacka 1830 och blir mor till två barn. Efter 19 års äktenskap med handlaren Jöns Jeanson avlider hon i Kungsbacka den 21 mars 1849. Hon begravs i Kungsbacka, men troligen inte tillsammans med sin make eftersom han tidigare begravts tillsammans med sin första hustru. Efter betalda skulder efterlämnade Carolina cirka 28,000 riksdaler (3,6 miljoner i 2022 års penningvärde).
Viss korrespondens, köpekontrakt mm. finns bevarat i arkivet efter Carolina.
Carl Johan Franz Jeanson föds i Kungsbacka den 10 februari 1822, som son till omnämnde Jöns Jeanson och hans hustru i första äktenskapet, Johanna Lovisa Braune. Franz växer upp i Kungsbacka men befinner sig troligen också i Vessige prästgård i slutet av 1820-/början på 1830-talet. När hans far senare gifter om sig följer han dock med sin styvmor och halvbror till Fjärås, där halvsystern Clara så småningom föds. Efter 1840 bor han i Kungsbacka prästgård och idkar troligen handelsverksamhet. År 1845 flyttar Franz till Långared socken där han blir lantbrukare, patron och ägare till bland annat Holmängen. Här bor han fram till sin död i Alingsås den 2 januari 1850 (som för övrigt beskrivs kort i ett brev från halvsystern Clara till halvbrodern Gustaf). Han jordfästs där som idag är Kungsbacka gamla kyrkogård.
Franz förblev ogift och fick inga kända barn. Efter betalda skulder efterlämnade han strax över 31,000 riksdaler banco, vilket motsvarar inte långt ifrån 3,9 miljoner kronor i 2022 års penningvärde). Efter Franz är det främst räkenskaper som finns bevarat i arkivet. Även bouppteckningen efter honom samt handlingar rörande förmyndarskap mm. ingår.
Gustaf Mauritz Jeansson föds i Kungsbacka den 5 april 1831, som son till omnämnde Jöns Jeanson och hans hustru i andra äktenskapet, Carolina Eleonora Gyllensvärd. Gustaf flyttar med familjen som ett par år bosätter sig i Fjärås socken på gården Måå. I början på 1840-talet studerar Gustaf på realgymnasiet i Göteborg och några av de tidigaste verifikationerna som finns bevarade efter honom kan berätta mer om de inköp som gjordes under studieåren. Efter studenten i Uppsala flyttar Gustaf 1849 till Malmö (Sankt Petri) och börjar arbeta som bokhållare. Därifrån flyttar han i september 1851 till Göteborg. Sedan tillbaka till Kungsbacka och försörjer sig då som lantbrukare. Däremellan befinner sig Gustaf utomlands - bl.a. i Italien, Belgien, Frankrike och Tyskland (se 1853 års verifikationer för exempelvis hotellvistelser, inköp och kvitton). I Fuxerna gifter sig Gustaf år 1855 med fröken Hedvig Eleonora Boustedt (1829-1914). I äktenskapet föds tre barn: Gustaf Mauritz d.y. (1856-1924), Maria Eleonora (1857-1857) och Ellen Amalia (1860-1951). Under några år försörjer sig Gustaf även som handlare, men verksamheten sätts så småningom i konkurs. Gustaf anklagas dessutom för att vara en bedräglig gäldenär och eftersom anklagelserna är sanna rymmer han utomlands omkring år 1860 för att undkomma straff. Tidningarna börjar emellertid efterlysa Gustaf som först lyckas hålla sig borta ifrån myndigheterna, men onsdagen den 1861-09-13 skriver Varbergsposten följande: ”Gripen rymling. Handlaren G. M. Jeanson, som för något år sedan rymde från Kongsbacka och sedermera frånwarande blifwit dömd såsom bedräglig gäldenär, har blifwit gripen i Frankfurt am Main, hwarifrån han blifwit förd till Hamburg. Från sistnämnda stad anlände han i måndags med ångfartyget 'Thor' till Göteborg under bewakning af en tysk polistjensteman”. Den 14 september 1861 förs Gustaf så till länsfängelset i Halmstad. Från och med nu går han under numret 737. Den 11 mars 1862 påbörjar Gustaf första dagen på det långa straffarbete vid en hittills okänd fästning. Enligt utslaget skulle han även skämmas offentligt i halsjärn på Kungsbacka torg, men från det här benådas han av kungen. Vidare har Gustaf i överensstämmelse med länsfängelsets dagböcker minst 31 religiösa och själavårdande samtal under sin fängelsetid - det sista endast fem dagar innan han friges den 6 oktober 1863 kl. 5 f.m.
Efter frigivningen upphör alla spår efter Gustaf. I kyrkoböckerna står han ingenstans att finna, trots idoga försök. Kanske flyttade han utomlands? Hans hustru lär ha tröttnat på situationen och ansökte om skilsmässa, vilket beviljades av Göteborgs domkapitel den 13 maj 1863. Hustrun försörjde sig senare som musiklärare. I arkivet finns en mängd spår efter Gustaf, främst korrespondens och i huvudsak brev skrivna under tidiga till cirka mitten på 1850-talet. Endast in- och utgående brev till Gustaf uppgår till strax över 700. Avsändarna (över 140 stycken) är inte sällan personer från det övre samhällsskiktet. Därjämte finns mycket av verifikationerna bevarande liksom flertalet visitkort från hotell utomlands.
Clara Rosalie Elise Hegardt fr. Jeanson föds den 6 juli 1834 i Fjärås socken som dotter till omnämnde Jöns Jeanson och hans hustru i andra äktenskapet, Carolina Eleonora Gyllensvärd. Mot slutet av 1840-talet bor och arbetar Clara hos prosten i Fjärås, Nils Sjöblom. År 1852 flyttar hon till gården nr. 52 i Alingsås landsförsamling men redan året därpå till Skansen i Tölö socken (Kungsbacka). I Tölö gifter hon sig den 1 februari 1854 med Nils Josias Hegardt (1827-1898) och en månad senare bär de sig av till Vänersborg. Ur brev från Clara till brodern Gustaf framkommer det dock att brodern till en början inte är särskilt positivt inställd till Nils Hegardt. Clara med familj flyttar omkring i Sverige. I sitt 83:e levnadsår avlider Clara 1918 i sitt hem på Brahegaten 29 i Engelbrekts församling, Stockholm. Hon efterlämnar 32.000 kronor som delas mellan fem barn och ett barnbarn.
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/FANN/FANN_1193
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/xOaem6nY3qMzWNkncaVoR0
SpråkSvenska
ExtraIDFANN_1193