Volym

Ingen titel

Basic data

Reference code	SE/N009/VMA_11746-1/F 1/[H9687]
Link to archive record	https://sok.riksarkivet.se/arkiv/pkJXUWBm74Q7h1DOpZYDo1
Extra ID	[H9687]
Archive institution	Länsmuseet Varberg

Content

General note

Utskrift av intervju med Linnea Svensson, Klitten, Okome, född 1910-05-13 i Mjöbäck, Västergötland.

Intervjun gjord 1980 av Jeanette Olsson, Varberg.

Linnea Svensson har i många år samlat på gamla föremål och har av dessa byggt upp ett museum på gården Klitten i Okome, dit hon och maken Ivar flyttade 1948. 1990 sålde hon samlingen. I museets arkiv finns förteckning över föremålen.

VMT 86:

Här intervjuas hon om samlingens textilier.

Hon berättar om sin uppväxt, skolgång och olika arbetsplatser. Bland annat hos riksdagsman Edo Anderssons son i Knapasjö och Fagereds sanatorium i Lia, där hon arbetade under sex år.

Kvacksalvaren Draklycken drog ut tänder utan bedövning.

1926 fanns endast en bil i Mjöbäck.

VMT87:

Här berättar Linnea om pensionärsfesten i Okome bygdegård, där hon av sina föremål byggde upp ett gammalt kök på scenen.

I museets "kungliga rummet" om de kungliga tavlorna från Oscar II till Carl XI Gustaf.

Filmen om tillverkning av lin av Anders Ljung.

Resorna till Amerika, Österrike, Teneriffa och i Sverige.

Linnea berättar om sig själv. Hon intervjuas om föremålen som användes vid spinning av ull och olika växter som användes vid växtfärgning.

VMT88:

Linnea Svensson intervjuas om kopparkärl, om korgar av trä. Till rakkniv och stril (att vässa rakkniven) ett träskrin, svårt att öppna.¨

Olika modeller av träskor. "Vänneträsko" till vänster fot användes när man grävde. Verktyg för tillverkning av träskor. Träskoskopa användes att "gräva" ur träskon.

Potatisstöt, man mosade sönder potatisen till grisar.

Torvspade till att ta upp torv. Torven användes till att elda med. Torvlotter fanns i Falkenberg. När man räfsade i torvossen spändes hästtofflor på hästarna. De skulle kunna gå i torvmossen och inte sjunka ner.

Buskkniv för att rensa upp buskar.

För att hämta vatten ur brunnen använde man träspann.

Tina med två öron att lägga ner fläsk när det saltades.

Ägg konserverades med vattenglas.

Selar till häst.

Olika kaffekvarnar.

Järnbessman var dåtidens våg.

Såg av trä med smal klinga.

För att få jämnare belastning när man hämtade vatten användes vattenok.

Olika handredskap för bearbetning av jorden.

Valkebräda till vantar och sockar. Man ruggade upp dem.

Bjällerklang (klockor) sattes på hästarna när man for till julottan. men även vid andra högtidligare tillfällen.

Linnea Svenssons första cykel kostade 130 kronor och var av märket Nordstjärnan. Pakethållare bak och fram.

Till barkning användes barkspade.

Mått av trä användes när man sålde bär på torget. Till säd användes större, skäppa.

Karstruller med ring för järnspis.

Olika mjölksilar.

Ullsax när man klippte får.

Den kokta gröten hälldes i ett fat. Alla åt ur det fatet med var sin sked av horn, som torkades av och lades ner i en låda i bordet, mattavla. Bordet användes också som arbetsbord.

Långskaftade, svart kängor användes till svart brudklänning.

Vid vävning hade man spannare för att vävnaden skulle bli jämnare. Andra redskap var solvbräda.

Mangling av kläder.

Redskap vid takläggning av halm.

Vid bak använde man brödgrissla, degtråg, degspade och brödnagg. Brödnagg av ståltråd.

Vid bärgning av hö användes höboga.

Man skurade en gång i veckan. Knäskydd flätade av halm användes.

Sådde gjorde man för hand och bar de en såskäppa med rem över ryggen.

Vid bröllop och kals hade man förning med sig, och den bars på förningsfat.

Linrepa av järn.

Med garnvinda gjorde man härvor av garn.

Det var vanligt att man kärnade smör.

VTM 89:

Här berättar hon om sina samlingar.

Om kardning, spinning och tvättning av ull.

Hur man kärnar smör.

Yxa till vedklyvning.

Toppsocker fanns att köpa.

Strykjärnen värmdes på spisen eller med kol.

Till bak användes trätråg.

Griffeltavlor användes i skolan. Skrivböcker fanns inga.

Skoläster av olika storlek.

Man åt med hornsked.

Träklubba till slakt av gris, så kallad mask.

Motbok för Algot Andersson i Boa. För inköp av sprit fanns under åren 1914-1955.

Mönstringsbok tillhört Viktor Johansson, Fagered.

Av sina böcker nämner Linnea Martin Luthers lilla katekes från 1886, Biblisk historia, Lars Linderoths Väckelserna på 1800-talet.

Husförhör förekommer även i dag.

Höganäskrukor användes till sylt och lingon.

Morgonmål kaffe och bröd doppat i kaffet.

Till frukosten åt man "pannemat". (Man stekte fläsk och hällde på mjölk).

Middag åts mitt på dagen. Och på kvällen "merafta".

Av jordbruksmaskiner finns torvmaskin. Tröskade på hösten.

Potatisharpa eller potatiskvarn till potatismjöl.

Planterhacka "korp", hemgjord, att hacka i marken.

Storbyk var på vår och höst och björkaska användes som tvättlut.

Tvättvagga kom senare.

Fläskbalja till saltning av fläsk.

Mjölktina till två sortes mjöl.

Lingontina till sura lingon.

Skräyxa till att "skrä" bjälkar.

Bikupa av halm.

VMT 90:

Hon berättar om redskap som användes vid mjölkning. Mjölkassistent kontrollerade mjölkens fetthalt på gårdarna. Kontrolleras numera av mejerierna.

"Träställning" med plats för tjugo spolar användes till vävning. Vid grovkardning användes kardebänk. Man använde handkarda. Bandvävstol från 1800-talet. Banden användes vid garnering.

Kor och får var de vanligaste husdjuren. De hade bjällra när de betade i skogen. Man kunde höra var de fanns. Träklavar användes till att leda korna i.

Brödnaggar användes vid tunnbrödsbakning.

Man lade ostmassan i ystekorgar. Osten vändes varje dag.

Man körde mycket med kor och sxar. Fanns ok för en eller två kor. Linnea Svensson har själv kört med två och enhäst. Ålskinn användes till tömmar.

"Ljunglie" användes till att slå av ljung som anvädes som strö till kreaturen. I södra Halland brändes ljung och användes till gödsel på åkrarna.

För att slå av säden användes lie med så kallad vinge, "liapjäf". Säden lades då jämt och var lätt att binda.

Kaffet maldes i kvarnar som fanns i handelsbodar.

Godisapparater fanns också, och man kunde köpa brösttabletter om man stoppade i en slant i apparaten.

Skridskor fanns redan på 1850-talet.

En symaskin från 1850-talet, drevs med ett så kallat handhjul. Linnea använder symaskin huvudsakligast till att laga kläder, sy lakan och örngott.

Sidan 2.

Linnea Svensson sjunger: Den blomstertid nu kommer. Vårt land, vårt land. Jungman Jansson. Kostervalsen. Linnea Svensson och Jeanette Olsson sjunger tillsammans: Vintern rasat ut.

Sammanlagt 226 sidor samt 5 ljudbandskassett, VMT 86, 87, 88, 89, 90.

Control

Created	19/07/2016 11:49:01
Amended	19/07/2016 11:49:01